Statens folkhälsoinstitut presenterar inom området Hälsa i arbetslivet en rad riktlinjer för att minska ohälsan i arbetslivet, man bör som anställd bl.a. ha vissa möjligheter att utvecklas och uppleva delaktighet i arbetet. Dessutom ska arbetsmiljön vara god på både ett Psykiskt och fysiskt plan. Genom vår utbildning har vi fått ett intresse för dessa frågor och kom därför nyligen i kontakt med Antonovskys teori om det salutogena synsättet.Syftet med den här studien var att undersöka och försöka få en förståelse för hur några anställda inom Vård och omsorg upplever att det salutogena synsättet har implementerats i deras organisation, samt hur det fungerar att arbeta utifrån det här synsättet i praktiken. Vi vill dessutom undersöka vilka för- och nackdelar de anställda upplever att det finns med att arbeta utifrån det salutogena synsättet.

Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till påföljden fängelse på samma grunder som gäller för andra lagöverträdare. Fram till 1992 kunde lagöverträdare med utvecklingsstörning dömas till placering på specialsjukhus men numera särbehandlas inte längre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för Psykiskt störda lagöverträdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkställighet av fängelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, däribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fängelsevård ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas på slutna anstalter, med fokus på sociala och psykologiska aspekter.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Uppskattningsvis har 200 000 svenskar en hjärtsviktsdiagnos, vilket innebär att det är en av de vanligaste diagnoserna inom sjukvården. Hjärtsvikt är ett tillstånd med besvärande symptom och hög dödlighet. Livskvalitet påverkas av individens fysiska och psykiska hälsa, grad av oberoende, sociala förhållanden och händelser i omgivningen. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med svår hjärtsvikt. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar, 12 kvantitativa och en kvalitativ utgjorde underlaget för resultatet.

År 2006 levde globalt 18 miljoner människor med Alzheimers sjukdom och på grund av den ökade medellivslängden kommer den siffran om 15 år nästintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit känd i över 100 år, är Alzheimer än idag något av ett mysterium för forskare och vetenskapsmän och sjukdomen går fortfarande inte att bota. Såväl i Sverige som i övriga världen är det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvårdnaden sker ofta inom hemmets fyra väggar. Syftet med den här studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv påverkas av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes.

Bakgrund: Patienter som st?r p? v?ntelistan f?r en hj?rttransplantation befinner sig i en utmanande och unik situation d?r en transplantation ?r deras enda chans till ?verlevnad. Andra behandlingsalternativ har testats utan att ge bot. Den tid som patienterna tillbringar p? v?ntelistan upplevs ofta som betungande och har en p?taglig p?verkan p? livskvaliteten. Syfte: Att unders?ka patienters upplevelser av att v?nta p? en hj?rttransplantation. Metod: Denna litteratur?versikt inkluderar ?tta kvantitativa och kvalitativa studier som beskriver upplevelserna hos patienter som v?ntar p? en hj?rttransplantation.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi är ett ingrepp på den friska kroppen där inga medicinska skäl föreligger. Detta innebär att estetisk kirurgi har låg prioritering inom den offentliga sjukvården. Kvinnor står för merparten av de genomgångna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som råder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och därmed skapa en ökad förståelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv där såväl förväntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efteråt belyses.

Smärta påverkar människans livskvalitet och medför både fysiskt och Psykiskt lidande. En demenssjukdom ger såväl fysiska funktionsnedsättningar som psykosociala beteendeförändringar.I omvårdnaden av patienter med demenssjukdom finns svårigheter med att identifiera och bedöma smärta på grund av de funktionsnedsättningar sjukdomen innebär. Studiens syfte är att undersöka hur vårdare identifierar och bedömer smärta hos demenssjuka patienter. Metoden är en litteraturstudie. Datamaterialet innehåller 13 vetenskapliga artiklar.

Diabetes har ökat kraftigt under senare decennier och förväntas fördubblas globalt från 151 miljoner idag till 330 miljoner år 2025. Siffran i det svenska samhället är i dagens läge 350 000 och förutspås vara uppåt en halv miljon år 2025. Diabetes är en livslång sjukdom med flertalet senkomplikationer. Diabetesfotsår är en av dessa senkomplikationer och drabbar ca 10% av alla personer med diabetes i Sverige. Livskvalité innefattar faktorerna fysiskt, Psykiskt och socialt välmående.

Abstrakt Bakgrund: Depression är en av de vanligaste orsakerna till Psykiskt lidande och tonåringar drabbas i hög grad. Depression leder till ångest, isolering och ofta självskadebeteende. Tonåringar söker sällan vård. Syfte: Att belysa tonåringars upplevelser av depression i ett familjeperspektiv. Metod: Litteraturstudie.

Bakgrund: Av de som drabbas av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus överlever endast några få. För att överleva krävs snabb start av hjärt-lungräddning och att snarast komma under behandling på sjukhus. Sjuksköterskan har en betydande roll i eftervårdena att förmedla kunskap och hopp då hjärtstoppet blir en traumatisk upplevelse som kommer att påverka det dagliga livet. Syfte: Att beskriva hur personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus skattar sin livskvalitet fysiskt, Psykiskt och socialt. Metod: Genom ett deduktivt arbetssätt skapades en litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar utförda med kvantitativ metod.

Polisens yrke innebär bl. a. obekväma arbetstider, mycket stillasittande, stress och påfrestande för kroppen att bära på 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohälsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmåga gör att människan kan lättare hantera dessa situationer.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen Psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog.

I Stockholm finns idag cirka 3000 hemlösa människor. Socialtjänsten är det yttersta sociala skyddsnätet i vårt samhälle och den instans som många av dessa människor är hänvisade till, andra instanser är exempelvis frivilligorganisationer. Idag förekommer många olika definitioner och orsaksförklaringar inom hemlöshetsforskningen. Hemlöshet skildras i hög grad av en stereotypisk beskrivning, att den som är hemlös är missbrukare och/eller Psykiskt sjuk. Denna studie fokuserar på den hemlösa individen och på det sociala nätverket runt omkring.

Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) är en modell för omvårdnad av prematura barn samt dess familj och ett huvudsyfte med denna modell är att stödja utvecklingen av barnet. I Sverige kallas NIDCAP för familjecentrerad utvecklings-stödjande neonatalvård. Enligt internationell praxis anges en okomplicerad graviditet ha en längd av ca 280 dagar, 40 veckor. En fullgången graviditet varar från 37+0 till 41+6 veckor. De flesta av de prematurt födda barnen har en medicinsk komplikation.Syftet var att belysa hur NIDCAP påverkar det prematura barnets utveckling.Metoden för studien var en forskningsöversikt.