Uppsatsen behandlar ämnet fängelseförbudet för psykiskt störda lagöverträdare genom att dels behandla gällande rätt kring ämnet och dels genom att försöka redogöra vad en reform i enlighet med SOU 2002:3 kan innebära för behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare. Gällande rätt beskrivs genom att först och främst redogöra för relevanta straffrättsteorier och straffrättsskolor och därefter genom att redogöra för utvecklingen från tiden före 1864 års strafflag fram till den senaste lagändringen 2008. Den senare redogörelsen görs genom att beskriva strafflagens behandling av psykiskt störda lagöverträdare, 1945 års ändring, brottsbalkens införande samt 1991 års reform. Därefter beskrivs Psykansvarskommitténs förslag (SOU 2002:3) närmare genom att gå igenom de mest omfattande reformförslagen, nämligen ett återinförande av tillräknelighetsrekvisitet samt införande av samhällsskyddsåtgärder. Den föreslagna reformen gås igenom med betoning på eventuella framtida konsekvenser.

Ortorexia Nervosa är ett begrepp som vuxit fram för att förklara en form av hälsoberoende som inkluderar extrem hälsosam kost i kombination med överdriven fysisk aktivitet. Denna studies syfte var att undersöka prevalensen av ortorexi och där i även ålder- och könsskillnader. Vidare syftar studien till att undersöka relationen mellan kost, träning och psykiskt välbefinnande på både generell och komponentnivå. Datainsamlingen skedde genom en enkätundersökning utförd på träningsanläggningar där sammanlagt 117 deltagare ingick i studien. Resultaten visade på en låg prevalens av ortorexi där ingen skillnad i upplevt psykiskt välbefinnande påträffades.

This study was performed to examine whether horses that are kept alone in smallpaddocks are less likely to suffer injuries, compared to horses kept in biggerenclosures with the company of other horses, or not. In not yet published researchmaterial from 2005, risk factors associated with ?accidental injuries? versus ?wearand tear injuries? (represented by trauma injury and fetlock inflammationrespectively), were compared. That material, based on the results of 507 returnedquestionnaires from owners of horses in a Swedish insurance company, includedquestions about paddock/pasture confinement. The results from those questionswere then analyzed in this study in a so called case-control study, in which thegroups with trauma and fetlock inflammation were compared to a healthy controlgroup.The results show that the risk of fetlock inflammation is greater in a smallconfinement, OR for inflammation in a small paddock is 2,2 (95% KI 1,2-3,9)compared to a bigger paddock.

Male violence against women in close relations has in recent years received increased attention, however, only identified as a problem in approximately 40 years. It is now a social problem that is constantly increasing, but the identification of the phenomenon has been possible thanks to the research on the subject. The purpose of this study is to, from a woman's own story, identify psychological processes in connection with the assault. The aim is also to confirm previous research on the phases of the abused go through until decampment and identify possible consequences of violence against women. I also aim to answer the question regarding the assistance of individuals in extreme situations while getting back to society.

The purpose of this study was to illustrate how adult people think that, experiencing a war during their childhood has affected their lives. Questions at issue: 1. what does it mean to live in a war as a child? 2. How do the respondents think about possible significance of experiencing a war in their childhood and how their lives have turned out today?The study is performed with a qualitative method of research, based on studies of literature, two individual interviews and a group interview.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte.

Trauma är den vanligaste dödsorsaken under livets första fyra årtionden och kan orsaka stort lidande för den enskilda individen samt höga samhällskostnader. I Sverige saknas nationella och regionala riktlinjer för traumaomhändertagande, men ett flertal projekt pågår för att uppnå en säkrare traumavård. På grund av det låga antalet traumalarm av större dignitet får anestesisjuksköterskan, som ingår i det multiprofessionella traumateamet, efter genomgången Trauma Nursing Core Course (TNCC) -utbildning ringa praktisk övning vilket kan medföra en svårighet i att upprätthålla förvärvad kunskap. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskans uppfattning av att kunna arbeta evidensbaserat vid omhändertagandet av en patient på akutmottagningen i samband med ett traumalarm. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma anestesisjuksköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Male violence against women in close relations has in recent years received increased attention, however, only identified as a problem in approximately 40 years. It is now a social problem that is constantly increasing, but the identification of the phenomenon has been possible thanks to the research on the subject. The purpose of this study is to, from a woman's own story, identify psychological processes in connection with the assault. The aim is also to confirm previous research on the phases of the abused go through until decampment and identify possible consequences of violence against women. I also aim to answer the question regarding the assistance of individuals in extreme situations while getting back to society.

Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) är en evidensbaserad behandling som framförallt erbjuds patienter med Post Traumatiskt Stressyndrom (PTSD) i Sverige. Psykoterapeuter som arbetar med dessa svårt traumatiserade patienter kan vara utsatta för allvarliga hälsorisker. Syftet med studien är att undersöka hur EMDR-utbildade psykoterapeuter upplever sitt behandlingsarbete med traumatiserade patienter, avseende psykologiska risker och skyddsfaktorer för hälsan. Undersökningen gjordes med semistrukturerade intervjuer av sex EMDR-terapeuter enligt kvalitativ metod. Med hjälp av tematisk analys har teman gällande exempelvis arbetsbelastning, handledningsbehov och framgångsupplevelser av EMDR-metoden kunnat skönjas.

This paper examines difficulties that heirs to swedified sami persons experience when learning about how colonialism forced a lot of people to hide or dim their sami identity. The purpose is to examine what genealogy can mean for these people and how it differs from the ?regular? genealogy; what makes these heirs willing or not willing to call themselves sami and how the cultural traumas and family wounds can be understood as dark cultural heritage and how these can be resolved. With cultural heritage and history usage theories, Hall?s theories of hybrid identities, and Aarelaid-Tart?s trauma model, I have analysed material from six interviewees and some of my autoetnography to conclude that sami genealogy is an important factor in shaping a more complete and decolonized view of history and one?s identity, that descendants of samis won?t call themselves sami because of a lack of sami ?capital? but want to as a way of not letting colonialism win, and that cultural traumas and family wounds heal through talking about them ? not hiding from them. The dark heritage is a necessary part of the sami identity build. I have also concluded that sami identity have always been nuanced, there isn?t one correct way to be sami..

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar.

Syfte och frågeställningarSyftet är att undersöka yoga och dess förhållande till hälsa ur ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv.Frågeställningarna är:- Hur beskrivs vägen mot tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?- Hur beskrivs tillståndet yoga enligt YogaSutras utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?- På vilket sätt förhåller sig yoga enligt YogaSutras till hälsa utifrån ett fysiskt, psykiskt och själsligt perspektiv?MetodMetoden består av en textanalys ur en innehållsaspekt. Boken som används heter YogaSutras är skriven på sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrån perspektiven fysiskt, psykiskt och själsligt, som en del utav det övergripande begreppet hälsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hälsoteori.ResultatResultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra på vägen mot det slutgiltiga tillståndet yoga.

Bakgrund: Ambulanspersonal riskerar dagligen att exponeras för mänskligt lidande med risk för att utsättas för traumatisk stress. Mycket forskning finns om vad som är psykiskt påfrestande, men behov finns av en djupare förståelse av hur ambulanspersonalen påverkas psykologiskt av sitt arbete och vilka strategier personalen använder sig av.Syfte: Syftet med studien är att beskriva ambulanspersonalens strategier för att hantera psykiskt påfrestande situationer i sitt arbete.Metod: Deltagarna i studien valdes ut selektivt från två ambulansstationer i mellersta Sverige. Narrativa intervjuer genomfördes och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Sju män och tre kvinnor, mellan 33-56 år, medverkade i studien vilka representerades av ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor.Resultat: Ambulanspersonalen hanterade psykiskt påfrestande situationen genom skapa en handlingsplan och på detta sätt känna kontroll över situationen. Stöd från omgivningen, från de närmaste kollegorna och familjen var viktigt för att kunna finna lugn, också att kunna reflektera på händelsen och prata om den under debriefing.

Daglig sysselsättning för människor med ett psykiskt funktionshinder drivs av olika huvudmän såsom kommuner, intresseorganisationer och kooperativ. Psykiatrireformens syfte är att förbättra livsvillkoren för den studera målgruppen samt att öka delaktigheten i samhällslivet . Vi som genomför denna studie har tidigare varit yrkesverksamma inom kommunal socialpsykiatri. Genom dessa erfarenheter har vi också erhållit ett intresse av människor med ett långvarigt psykiskt funktionshinder. Vår förförståelse bygger på tidigare erfarenheter i yrket som säger oss att det finns ett begränsat utbud till aktivitet och sysselsättning för den studerade gruppen.

Syftet med den här uppsatsen är att få en inblick i statens föreställning om psykiskt funktionshinder i historien genom att undersöka två statliga utredningar från 1940- och 2000-talet. De två utredningar heter Betänkande om sinnesslövården (1949:11) och Ambition och ansvar (2006:100). Med hjälp av Foucaults maktteorier om disciplin och normaliserig ska jag analysera utredningarna för att ta reda på statens föreställningar.  För att specificera föreställningarna har jag analyserat temavis. De teman jag har valt är begreppsanvändning, vården och utbildning. Genom en textanalys av utredningarna har min undersökning visat på att föreställningen om psykiskt funktionshinder har förändrats enormt genom historisk tid.