Syftet med denna studie var att beskriva vad patienter med cancer i den palliativa fasen upplever att livskvalitet är utifrån fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Sökning av de underlag som användes i studien gjordes i olika databaser som Medline (via pubmed), Science Direct och Academic Search Elite. Sökningarna gjordes med enkla sökord eller i kombination med varandra. De underlag som söktes begränsades med att vara skrivna på svenska eller engelska, vara publicerade mellan år 2000-2008, handla om vuxna patienter samt fri åtkomst via databasen i fulltext. Totalt 17 artiklar granskades, analyserades och sammanställdes sedan under de olika perspektiven: fysiskt, psykiskt och socialt.

According to the Swedish Red Cross, there are over 40 million people fleeing from war and conflict around the world. Some of these individuals are suffering from a disorder named PTSD (Post Traumatic Disorder Syndrome). This disorder is caused by previous experience incurred by war, conflict and violence. My intention with this study has been to increase the knowledge about refugees in Sweden suffering from PTSD syndrome. I have performed a study based on a project named Exigo.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrättades 1994 i samband med att rättighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gälla. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka kriterier som den enskilde, som på grund av sitt psykiska funktionshinder ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade måste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersättning för sådan.Personlig assistans är främst till för dem som har fysiska funktions¬hinder och/eller ett mycket omfattande hjälpbehov. Det är här diskussionen om psykiskt funktions¬hindrade ska beviljas assistans uppstår. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grund¬lägg¬ande behov rent fysiskt, men är i behov av ?påputtning? eftersom de har problem med att påbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Uppsatsens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om de barn som bevittnat våld mellan närstående i familjen. Frågeställningarna var: 1) Hur beskrivs barns, mödrars och behandlares röster i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? 2) Vad har våldet för konsekvenser för barnen enligt mödrar och behandlare? 3) Hur diskuteras lagstiftning, insatser och behandling i litteraturen om barn som bevittnat våld i familjen? En selektiv kunskapsöversikt med en illustrativ intervju med en behandlare genomfördes för att besvara frågeställningarna. Resultatet analyserades ur ett multidimensionellt perspektiv med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, anknytningsteori samt systemteori med ett rollperspektiv. Det som framkom i studien var att barn som bevittnat allvarliga våldshändelser i hemmet upplevde ett trauma vilket kunde leda till posttraumatiska stressyndrom hos barnet.

Antalet barn som upplever våld i familjen är stort och upplevelsen kan leda till utveckling av Posttraumatisk stresstörning (PTSD). Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om barn som upplevt våld i familjen och som visar tecken på PTSD. Frågeställningar som studien avser att besvara är (1) vilken betydelse har våldets karaktär för utvecklingen av PTSD hos barn? (2) vilken betydelse har barnets psykosociala hälsa för utvecklingen av PTSD? (3) hur kan tillfrisknandeprocessen hos barn som visar tecken på PTSD förstås? Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ ansats samt en pre-post design. Studien inkluderar 14 barn som upplevt våld i familjen och som besvarat Children´s revised imapct of event scale (CRIES) vid Trappan-enheten i Uppsala under 2007.

Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att omhänderta kritiskt skadade patienter som utsatts för trauma. Åtta ambulanssjuksköterskor intervjuades och en kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Analysen resulterade i sex kategorier; Känslomässiga reaktioner vid omhändertagandet,Yrkeserfarenhet och kunskap skapar trygghet, Det strukturerade arbetssättet och samarbetet, Inge trygghet genom att informera patienten, Svårigheter vid bemötande och kommunikation med närstående, Behov av återkoppling, reflektion och återhämtning. Deltagarna beskriver hur erfarenhet och kunskap skapar trygghet och motverkar stress, att samarbetet med kollegor och andra yrkesgrupper är av stor vikt för ett optimalt omhändertagande och att mötet med patient och närstående ställer krav på ambulanssjuksköterskans förmåga att kommunicera och skapa tillit. Efter larmet är ambulanssjuksköterskan i behov av återkoppling och kamratstöd för att återhämta sig och dra lärdom av omhändertagandet.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande och särskilt de svårigheter som kan uppstå i samband med möten med psykiskt störda personer. Vårt arbete bygger på litteraturstudier där vi tittat dels på litteratur som behandlar psykisk störning dels på litteratur som vi bedömt vara väsentligt när det gäller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svårigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte.

Samhällets pågående förändring och arbetsplatsens ständiga omorganisation påverkar människan på olika plan. De höga samhällskostnaderna för utmattningssyndrom har uppmärksammats flitigt under senare år och kvinnor står för majoriteten av långtidssjukskrivningarna i Sverige.Uppsatsens övergripande syfte har varit att få en ökad kunskap och djupare förståelse för utmattningssyndrom hos kvinnor. De centrala forskningsfrågorna har varit: Hur beskriver kvinnorna i studien den självupplevda process som leder fram till utmattningssyndrom? Vad framkommer av kvinnornas berättelser som kan förklara orsakerna till att de har diagnostiserats för utmattningssyndrom? Hur ser relationen ut mellan kvinnornas självkänsla och utmattningssyndrom? Uppsatsen har haft en kvalitativ forskningsansats och har utgått från sex halvstrukturerade temainriktade forskningsintervjuer som berört den självupplevda processen, stress, diagnos och självkänsla. Resultatet har presenterats utifrån centrala begrepp som: utmattningssyndrom, ansvar, bemötande, trauma och prestationsbaserad självkänsla.Huvudresultatet i studien pekar på att kvinnorna haft en hög arbetsbelastning under en lång tid innan de blev diagnostiserade för utmattningssyndrom.

Bakgrund: Befolkningen i Sverige blir allt äldre och cirka 1,5 miljoner personer över 60 år bor på ett äldreboende. Sjuksköterskans uppgift är att främja hälsa. Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande även vid avsaknad av sjukdom eller funktionshinder. Ur ett historiskt perspektiv har hundar arbetat för människor i århundrade. Hundar är ett av de djur som förekommer inom vården och på äldreboende.

Bakgrund: När någon lider av psykisk sjukdom bidrar detta till att deras livsvärld hamnar i obalans, vilket kan visas genom att sjukdomen yttrar symtom såsom förändringar i personlighet och beteende. Många av de som behandlas inom vården för sin psykiska sjukdom är föräldrar. På grund av sjukdomen kan rollen som förälder bli påverkad negativt då man inte har förmågan att upprätthålla det ansvar som krävs för att ta hand om en familj. Barnen kan då riskera att hamna i skymundan, vilket betyder att det blir ännu viktigare att omgivningen uppmärksammar situationer där man misstänker att ett barn far illa.Syfte: Ur ett livsvärldsperspektiv belysa människors upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på fem biografier. Studiens resultat har bearbetats enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Fem olika teman framträdde vid analysen av biografierna; Vikten av kommunikation, Känsla av utanförskap, Det betydelsefulla ansvarstagandet, Ovisshetens vardag och Relationen till föräldrarna.Slutsats: Vad som skildrats var att upplevelsen av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder har inneburit ett liv i utsatthet, där både det fysiska och emotionella ansvaret inom familjen har fått upprätthållas av barnet självt.

Skolan innefattar inte bara lärande utan handlar även om elevers hälsa och välmående. För att eleverna ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan krävs en god psykisk hälsa. Enligt de rapporter och den litteratur vi tagit del av har elevers psykiska ohälsa ökat de senaste åren. Stämmer nu detta, att allt fler barn och ungdomar i skolan mår psykiskt dåligt, är det av en enorm vikt att skolan tar sitt ansvar att uppmärksamma och försöka förebygga psykisk ohälsa hos eleverna. Detta är ett ämne som ständigt är aktuellt eftersom det alltid kommer att finnas elever som mår dåligt, dvs.

Livskvalitet är ett brett fenomen som definieras utifrån olika livsområden såsom arbetsliv, sociala relationer, bostad och ekonomi men även utifrån mer subjektiva upplevelser såsom välbefinnande, tillfredsställelse och lycka. Det finns olika uppfattningar om huruvida personer med en intellektuell funktionsnedsättning upplever sämre livskvalitet jämfört med övriga befolkningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka den subjektiva upplevelsen av livskvalitet beträffande socialt och psykiskt välbefinnande bland vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt med fyra semistrukturerade intervjuer där analysen gjorts utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det övergripande resultatet är att intervjupersonerna känner ett socialt och psykiskt välbefinnande.

Bakgrund: Ett av de prioriterade områdena inom hälso- och sjukvården är att stärka hälsoinriktningen och det sjukdomsförebyggande arbetet. Sverige har länge legat i framkant med medicinsk prevention, men inte kommit lika långt när det gäller det prevention i form av livsstilsförändringar. Dans är en mångdimensionell form av fysisk aktivitet som förutom motion och rörelse innehåller beröring, social interaktion och musik. Dans skulle därmed kunna ha goda effekter på hälsa. Syfte: Att beskriva dansens möjligheter som omvårdnadsåtgärd genom att belysa vilken effekt dans kan ha på välbefinnande och fysisk funktionsförmåga.

Individer med ett psykiskt funktionshinder har varit en del av en het debatt som pågått i Sverige en längre tid. Att ha både ett psykiskt funktionshinder och ett missbruk kallas för att ha en Dubbeldiagnos, (DD). Denna studie vill undersöka hur vårdpersonal upplever sitt arbete med att motivera brukare med DD till att förändra sin dagliga livsföring. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med vårdpersonal, sammanlagt 12 intervjuer. Vårdpersonalen upplever sitt arbete som mycket positivt men att en känsla av frustration uppkommer då framsteg sker i en mycket långsam process.

Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka, beskriva och problematisera vad elever på gymnasiet har för tankar, idéer och kunskaper om och kring begreppet hälsa. Detta p.g.a. att området vi undersöker enligt oss är sparsamt utforskat.Metod:Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer av tio stycken gymnasielever som läser eller har läst Idrott och hälsas kurs A är grunden för vår studie.Resultat och slutsatser:Elever förknippar hälsa främst ur ett fysiskt perspektiv. Detta är genomgående för hela studien. Inte alls i samma utsträckning förknippas hälsa till att innefatta ett socialt och psykiskt välbefinnande.