Introduktion. Endometrios Àr en inflammatorisk, kronisk östrogenberoende sjukdom i endometriet. Symtom kan vara smÀrta, dysparenui, infertilitet och minskad prestationsförmÄga pÄ grund av tröttheten. Det Àr svÄrt att stÀlla diagnos dÄ endometrios kan vara svÄrupptÀckt pÄ grund av ospecifika symtomen. Syfte.

Introduktion: TandvÄrdsrÀdsla innebÀr ett psykiskt och fysiskt lidande för individen. RÀdslan för tandvÄrden grundas i olika företeelser: tidigare upplevelser frÄn tandvÄrden och pÄverkan frÄn förÀlder. TandvÄrden har en betydande roll till att kunna lindra rÀdslan. Syfte: Att kartlÀgga vilka behandlingsmetoder som beskrivs i litteraturen för att lindra tandvÄrdsrÀdsla. FrÄgestÀllningar: Vilka behandlingsmetoder anvÀnds för att lindra tandvÄrdsrÀdsla? Metod: Litteraturstudie Resultat: Kognitiv beteendeterapi (KBT) Àr en lyckad metod för att behandla tandvÄrdsrÀdsla dÄ KBT gÄr till botten med vad som ligger bakom rÀdslan. MÄnga av deltagarnas rÀdsla för tandvÄrden minskade med KBT.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa arbetar med hÀlsa. Försöker Àven ta reda pÄ hur lÀraren i idrott och hÀlsa tolkar hÀlsa som utgÄngspunkt för sin undervisning. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa halvstrukturella intervjuer av sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 som arbetar i sydöstra Sverige. Tidigare forskning har visat pÄ att det inte finns en samsyn gÀllande hÀlsa inom Àmnet idrott och hÀlsa bland lÀrare men i den hÀr studien utrycker lÀrarna en samsyn. Studien visar att lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ hÀlsa pÄ liknande sÀtt men att lÀrarna anser att en individ bör finna sin egen tolkning och genom den utöva hÀlsa.  I studien finns det en samsyn inom hÀlsa men lÀrarna har svÄrt att verbalt uttrycka den.  LÀrarna arbetar med hÀlsa genom vad de benÀmner praktisk teori.

Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjÀrtfel varje Är. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnÄr vuxen Älder Àn tidigare. Detta medför en vÀxande patientgrupp, sÄ kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjÀrtfel kan pÄverka det dagliga livet, sÄvÀl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH.

Introduktion: I sjuksköterskans uppdrag ingÄr det att leda omvÄrdnadsarbetet med fokus pÄ vÄrdkvalité samt arbeta för en god arbetsmiljö. Syftet var att beskriva vad i sjuksköterskans ledarskap som pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön inom hÀlso- och sjukvÄrd. Metod: Polit och Beck (2012)  niostegsmodell anvÀndes för litteraturstudien och litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 13 artiklar valdes ut. I analysen markerades meningar som kategoriserades i teman.   Resultat: FörmÄga att vara uppmuntrande och motiverande samt nÀrvarande och stödjande beskriver att om ledaren har en positiv instÀllning, uppmuntrar till engagemang, Àr fysiskt och psykiskt tillgÀnglig samt stödjer nya idéer sÄ bidrar det till en god psykosocial arbetsmiljö.

Hur gÄr ett företag tillvÀga nÀr de tar sig ut pÄ den internationella spelplanen. Vilka problemblir de tvungna att hantera. I studien som följer har danska livsmedelskedjan Netto studerats,deras intrÀde pÄ den svenska marknaden, det sÀtt de har gÄtt tillvÀga pÄ .Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att studera hur Netto har gÄtt tillvÀga vid intrÀdet pÄ densvenska livsmedelsvaruhusmarknaden och hur de kulturella skillnaderna mellan hemlandetoch vÀrdlandet har pÄverkat detta.UpplÀgget för studien har varit att genom en kvalitativ metod studera sÄvÀl primÀra somsekundÀra kÀllor utifrÄn aktuell teoribildning, genom att bland annat haft kontakt med enförhandlingschef pÄ Netto Marknad Sverige. Men ocksÄ sÀtt till sekundÀra kÀllor för att fÄ enuppfattning i vilket sammanhang Netto verkar.Studiens visar pÄ att Netto tagit sig in pÄ den svenska marknaden pÄ ett sÀtt som i mÄngafall gÄr rakt emot den rÄdande teoribildningen inom omrÄdet. Genom att ingÄ i ett jointventure med ICA har Danska Netto gÄtt in pÄ den svenska marknaden som om det rörde sigom en mycket okÀnd och avlÀgsen marknad.

SkadestÄndsrÀtten Àr en viktig del av det juridiska systemet och berör rÀtten till ersÀttning för skador som orsakats av nÄgon annan och regleras i SkadestÄndslagen (1972: 207). Lagen har sÄvÀl en preventiv som en reparativ rÀttsverkan. Den preventiva funktionen bestÄr i att förhindra de skador som ger upphov till skadestÄndsskyldighet. Det reparativa syftet uppnÄs genom att skadevÄllaren mÄste ersÀtta den uppkomna skadan.Jag har valt att redogöra för personskador, med inriktning mot ideella skador. Den som har blivit drabbad av en personskada, kan rikta ansprÄk mot den som har vÄllat skadan, under förutsÀttningen att denne varit oaktsam eller vÄrdslös.

Hunden Àr mÀnniskans bÀsta vÀn, men det Àr först pÄ senare tid som hundens hÀlsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sÀtt anvÀnds hundar i vÄrden i en helt annan utstrÀckning Àn i Sverige. HÀlsoeffekter i form av kortare vÄrdtid, snabbare rehabilitering och bÀttre egenvÄrd har pÄvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens nÀrvaro i vÄrdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar.

The aim of this study is to investigate how different organizations and authorities work and collaborate to make children of mentally ill parents more visible. The question formulations, which are used in our research, are:- How do different organizations and authorities work to make children of mentally ill parents more visible and how can this work be improved?- How do laws and guidelines affect the organizations and authorities work to make children of mentally ill parents more visible? - Is there any collaboration between the different organizations and authorities concerning work with children of mentally ill parents, and how does that work appear? A qualitative method strategy was chosen to gather an in-depth understanding of the informant?s experiences and to collect descriptive information. Six organizations and authorities were selected from the comprehension that they could be important in giving support and because it is possible for them to pay attention to these children. Interviews were performed by using a half- structured interview guide.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer Àn hÀlften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras nÀrstÄende kommit till intensivvÄrdsavdelning (iva) samt att lÄngtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), lÄngvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden nÀr deras nÀrstÄende vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning samt tiden i hemmet fram till Äterbesöket och om mottagningsbesöket hade hjÀlpt till att bearbeta upplevelsen av den nÀrstÄendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd frÄn vÄrden, vilket stöd de hade fÄtt frÄn vÄrden och om Äterbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vÄrdats tre dygn eller mer pÄ intensivvÄrdsavdelning. De tillfrÄgades om deltagande i studien i samband med de nÀrstÄendes Äterbesök pÄ post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var lÀkarstöd, vÄrdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgÀnglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga kÀnner oro nÀr de nÀrstÄende kommer hem. De upplever att de nÀrstÄende Àr tröttare och bÄde fysiskt och psykiskt förÀndrade med nedsatt kognitiv förmÄga upp till ett Är efter vÄrdtiden pÄ intensivvÄrdsavdelning. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: Mer Àn hÀlften av de anhöriga upplever traumatisk stress, oro och depression tre till fem dagar efter att deras nÀrstÄende kommit till intensivvÄrdsavdelning (iva) samt att lÄngtidseffekter av detta kan leda till posttraumatisk stress (PTSD), lÄngvarigt sorgearbete och depressioner.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur de anhöriga har upplevt tiden nÀr deras nÀrstÄende vÄrdats pÄ intensivvÄrdsavdelning samt tiden i hemmet fram till Äterbesöket och om mottagningsbesöket hade hjÀlpt till att bearbeta upplevelsen av den nÀrstÄendes sjukdomstid. Ett ytterligare syfte var att undersöka om de anhöriga hade behövt stöd frÄn vÄrden, vilket stöd de hade fÄtt frÄn vÄrden och om Äterbesöket hade upplevts som en form av stöd.Metod: Datainsamlingen gjordes med kvalitativa semistrukturerade telefonintervjuer med nio anhöriga till patienter som vÄrdats tre dygn eller mer pÄ intensivvÄrdsavdelning. De tillfrÄgades om deltagande i studien i samband med de nÀrstÄendes Äterbesök pÄ post-iva mottagningen.Resultat: Studien resulterade i fem kategorier som var lÀkarstöd, vÄrdpersonalens stöd, anhörigas stöd inom familjen, anhörigas situation och tillgÀnglighet.Slutsats: Denna studie visar att anhöriga kÀnner oro nÀr de nÀrstÄende kommer hem. De upplever att de nÀrstÄende Àr tröttare och bÄde fysiskt och psykiskt förÀndrade med nedsatt kognitiv förmÄga upp till ett Är efter vÄrdtiden pÄ intensivvÄrdsavdelning. .

SAMMANFATTNINGBakgrund: Estetisk kirurgi Àr ett ingrepp pÄ den friska kroppen dÀr inga medicinska skÀl föreligger. Detta innebÀr att estetisk kirurgi har lÄg prioritering inom den offentliga sjukvÄrden. Kvinnor stÄr för merparten av de genomgÄngna estetiska ingreppen, vilket tros ha sin grund i de skönhetsideal som rÄder. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av estetisk kirurgi och dÀrmed skapa en ökad förstÄelse för varför dessa ingrepp utförs. Upplevelser av estetisk kirurgi innefattar ett helhetsperspektiv dÀr sÄvÀl förvÀntningar, utförande av ingrepp och upplevelser efterÄt belyses.

Arbetsmiljön inom vÄrdarbeten skiljer sig frÄn mÄnga andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka mÀnniskor som kan vara krÀvande bÄde fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa yrken Àr sjukhusclowner som arbetar med barn inom vÄrden. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn pÄ sjukhus. Syftet med denna studie Àr att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att fÄ en djupare förstÄelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svÄrt sjuka mÀnniskor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgÄtt en större förÀndring genom en investering i en presslinje. FörÀndringsprocessen har pÄverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förÀndringen har pÄverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna pÄ pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jÀmfört med före förÀndringen och hur man som ledare kan förbÀttra och skapa ett klimat för ökad motivation.TillvÀgagÄngssÀttet för insamlingen av primÀrdata har skett genom en enkÀtundersökning och intervjuer. EnkÀtundersökningen var övergripande inom problemomrÄdet och anvÀndes som underlag för intervjuerna.

Bakgrund: Stroke Ă€r den vanligaste orsaken till funktionsnedsĂ€ttning i Sverige och den diagnos som krĂ€ver flest vĂ„rddagar i hemmet. Antalet sĂ€rskilda boende- och sjukhusplatser har minskat pĂ„ grund av besparingsskĂ€l, vilket har lett till att behov av vĂ„rd i hemmet har ökat.  År 2000 vĂ„rdade cirka 83 000 personer sina anhöriga hemma. Anpassningen till den nya livssituationen Ă€r inte problemfri, varken för den drabbade eller för anhöriga som vĂ„rdare. Syfte: Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av att vĂ„rda strokedrabbade och deras upplevelser av stöd frĂ„n sjukvĂ„rden. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa artiklar vilka analyserades med en kvalitativ innehĂ„llsanalys.