I dagens samhÀlle Àr psykisk och social ohÀlsa vanligt. Att ta reda pÄ hur en hund kan vara till hjÀlp för personer och de som befinner sig i en svÄr situation ser vi dÀrför som vÀrdefullt att undersöka. Syftet med föreliggande uppsats har varit att undersöka vilken positiv betydelse en hund kan ha för en mÀnniska, titta pÄ hur relationen ser ut mellan dem och ta reda pÄ hur en hund kan vara ett stöd för individer som befinner sig i svÄra situationer. För att fÄ fram resultatet har vi valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Dessa har vi genomfört med 15 hundÀgare.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) Àr en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmÀrtor, illamÄende, Ängest och depression Àr vanliga. IBS pÄverkar patienter bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en ökad förstÄelse om hur Irritable bowel syndrome pÄverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

Syftet: Syftet med studien var att belysa kvinors upplevelser av kroppen efter en cancerrelaterad mastektmoi. Bakgrund: Allt fler kvinnor drabbas av bröstcancer i dagslÀget. Detta har gjort att behandlingen har utvecklats och fler kvinnor överlever sin bröstcancer. Den kirurgiska metoden mastektomi Àr ett alternativ till att avlÀgsna bröstcancern vilket kan pÄverka kvinnans upplevelse av kroppen bÄde fysiskt och psykiskt.Sjuksköterskan har en betydande roll kring kvinnorna. Metod: Detta Àr en litteraturstudie som bygger pÄ artiklar med kvantitativa samt kvalitativa metoder.

Bakgrund: Fetma Àr ett problem som leder till psykiska och fysiska komplikationer för individen. Barn med övervikt och fetma kan pÄverkas fysiskt och psykiskt genom utanförskap och mobbning. Bidragande orsaker till övervikt och fetma Àr för lite motion och nÀringsfattig kost. Kroppen behöver energi och nÀringsÀmnen i rÀtt mÀngd för att kunna fungera. Skolsjuksköterskan fÄr en central roll i hÀlsofrÀmjandet och att förebygga hÀlsoproblem innan det har etablerats.

Bakgrund: Patienter inom dialysvÄrd fick lite information om pÄverkan pÄ sexualitet och samliv som en komplikation av njurarnas bristande funktion. Sexualitet och samliv pÄverkade individen och dennes livslust i stor utstrÀckning. Syfte: Syftet var att belysa dialyspatienters sexuella dysfunktion (SD), prevalens, symtom, orsak och bidragande faktorer. Vi ville belysa SD:s pÄverkan pÄ det psykiska mÄendet samt i vilken mÄn patienter sökte och fick behandling. Metod: Vi anvÀnde oss av kvantitativa artiklar frÄn Pubmeds databas.

Introduktion: Palliativ vÄrd Àr en helhetsvÄrd, dÀr en obotligt sjuk mÀnniska blir hjÀlpt utifrÄn fyra perspektiv; fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt. Att vÄrda en mÀnniska i slutet av sitt liv, Àr en av de största utmaningar en sjuksköterska kan stÀllas inför. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av att vÄrda patienter i ett palliativt skede pÄ en specialmedicinavdelning dÀr vÄrden vÀxlar mellan kurativ och palliativ vÄrd. Metod: Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats som avsÄg att belysa sjuksköterskors upplevelse. Data samlades in med hjÀlp av tvÄ fokusgruppintervjuer.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Anorexia nervosa Àr en den vanligaste av Àtstörningar och förekommer ofta bland tonÄrsflickor samt unga kvinnor. Sjukdomen karakteriseras av att individen som drabbas av den vÀgrar hÄlla kroppsvikten pÄ eller över nedre normalgrÀnsen för sin Älder och lÀngd, har intensiv rÀdsla för att gÄ upp i vikt eller bli tjock. Individen har Àven störd kroppsupplevelse avseende vikt och form samt förnekar allvaret i den lÄga kroppsvikten. Sjukdomen möts ofta med stor oförstÄelse av den drabbades omgivning. Syftet med studien var att beskriva livskvalitet hos unga kvinnor med anorexia nervosa.

Bakgrund: NÀr en kvinna fÄr diagnosen bröstcancer, innebÀr det en stor omstÀllning för henne, bÄde emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag Àr bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje Är insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bÀsta förutsÀttningarna för en god vÄrd, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en kÀnsla av trygghet och empati, Àr det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tÀnkas gÄ igenom och uppleva. Syfte: SÄledes syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det Àr att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmÀn litteraturstudie baserad pÄ vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas Ärligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med nÄgot funktionshinder. Av de överlevande Àr 15-20 procent i arbetsför Älder. Stroke orsakar ett omfattande hjÀlpbehov hos de drabbade eftersom sÄ mÄnga funktioner pÄverkas.

Syftet i föreliggande studie Àr att undersöka idrottslÀrares syn pÄ hÀlsa och hÀlsoundervisning i skolÀmnet idrott och hÀlsa. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av en intervju med hög grad av strukturering och lÄg grad av standardisering för att fÄ svar pÄ problemformuleringen. Nio intervjuer har genomförts med idrottslÀrare i grundskolans senare Är som alla har genomgÄtt utbildning i Àmnet. LÀrarna arbetar pÄ sex olika skolor inom samma kommun. Resultatet visar att samtliga lÀrare anser att begreppet hÀlsa Àr svÄrdefinierat.

Denna studie ville belysa frÄn en hÀlsopromotiv synvinkel hur hÀlsotidningar som Àr riktade till kvinnor framstÀller sina budskap om kost, fysisk aktivitet och hÀlsa. TvÄ innehÄllsanalyser har valts som metod dÄ texten skulle analyseras systematiskt. BÄde en kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys valdes för att fÄ ett bredare perspektiv. HÀlsomagasin Àr ett bra medel för att nÄ ut med hÀlsobudskap och det Àr dÀrför viktigt att dessa budskap framstÀller hÀlsa i sin helhet sÄ som psykiskt och fysiskt vÀlmÄende. NÄgra av de resultat som finnes i denna studie Àr att genom rÀtt trÀning och rÀtt kost nÄr du drömkroppen pÄ nÄgra veckor och dÀrmed blir du lycklig.

SammanfattningBakgrund: LÄngvarig smÀrta Àr en individuell upplevelse och kan orsakas av skador eller sjukdomar, och Àr ihÄllande mer Àn tre mÄnader. Detta kan innebÀra att det blir svÄrt att klara av sina vardagliga aktiviteter dÄ funktionsförmÄgan kan försÀmras, vilket kan medföra ett lidande för individen.Syfte: Syfte med studien var att belysa individers upplevelser av lÄngvarig smÀrta.Metod: En systematisk litteratur studie genomfördes och 14 kvalitativa studier kvalitetsgranskades utifrÄn Forsberg och Wengströms (2013) checklista för kvalitativa studier. Artiklar analyserades enligt Axelssons (2012) metod som innebÀr att gÄ frÄn helhet till delar och till slut komma fram till en ny helhet, detta resulterade sedermera i sex teman.Resultat: Att leva med lÄngvarig smÀrta kunde pÄverka och begrÀnsa individens liv bÄde fysiskt, psykiskt och socialt. SmÀrtan gjorde att individerna försökte anpassa sin vardag genom att hitta strategier för att hantera sin smÀrta. En del beskrev bristande förstÄelse frÄn bÄde anhöriga och vÄrdpersonal.Slutsats: Genom att lyssna och vara lyhörda kan sjuksköterskor öka sin förstÄelse för hur individer upplever lÄngvarig smÀrta.

Hoppet Àr mÀnniskans starkaste drivkraft och framtidsorienterat pÄ ett positivt sÀtt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omstÀndigheter och miljö. En mÀnniska som har en sjukdom av kronisk karaktÀr, kan kÀnna lidande iolika former bÄde fysiskt och psykiskt. Det Àr av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kÀmpa och vÄga sig in i en osÀker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade pÄ patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlÀttade sjuksköterskans möte med patienten.

Introduktion: Idag lever nÀstan 7650 mÀnniskor med HIV/AIDS i Sverige. Att leva med HIV/AIDS kan innebÀra fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskans bemötandeutgör en viktig del för att god vÄrd skall upplevas.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur patienter med HIV/AIDS upplever sjuksköterskans bemötande samt vilka konsekvenser detta kan ha för patienterna.Metod: Litteraturstudien utgick ifrÄn Polit och Becks modell i nio steg.  Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna genomgick flera urval och kvalitetsgranskningar vilket resulterade i Ätta kvalitativa och tvÄ kvantitativ artikel. Artiklarnas innehÄll analyserades och samband hittades och bildade underkategorier.Resultat: Litteraturstudiens resultat redovisas i följande kategorier: Att kÀnna medmÀnsklighet och KrÀnkande sÀrbehandling.