Sedan 1960 talet har screening för och vaccinering mot cervixcancer blivit allt mer utbrett, trots detta drabbas fortfarande 450 kvinnor varje Är av cervixcancer i Sverige. DÄ incidensen minskar finns risken för att kunskapen om sjukdomen minskar. Syftet var dÀrför att belysa kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer för att öka kunskap och förstÄelse i mötet med kvinnorna. Studien utfördes som en litteraturstudie dÀr 20 artiklar lÄg till grund för resultatet. Resultatet belyser kvinnors upplevelser av att behandlats för cervixcancer och hur det pÄverkade vardagen, reproduktiv och sexuell hÀlsa, deras syn pÄ framtiden samt hur de upplevde sjukvÄrden.

Psoriasis Àr en immunologisk systemsjukdom som frÀmst drabbar huden och dÀr prevalensen berÀknas till mer Àn 2 % av befolkningen i vÀrlden. Personer med sjukdomen pÄverkas sÄvÀl fysiskt, psykiskt som socialt med nedsatt livskvalitet och en pÄfrestande tillvaro som följd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva erfarenheterna av att leva med psoriasis ur ett patientperspektiv. Att leva med sjukdomen psoriasis innebar för mÄnga en förÀndrad sjÀlvbild, sociala begrÀnsningar och olika former av psykisk ohÀlsa. Behandlingarna uppfattades som krÀvande och upplevelser av frustration och hopplöshet förekom över att sjukdomen var obotlig.

Studiens syfte var att undersöka varför skolor valde en specifik inriktning/profilering och ta reda pÄ bakgrunden till och vilka hÀndelser som lÄg bakom besluten samt att undersöka hur imple-menteringen fungerat.De skolor som valdes ut hade samtliga en profilering som genomsyrade verksamheten. Skolle-dare för tre skolor med profilering mot rörelse/hÀlsa och tre skolor med profilen hjÀrnbaserat lÀrande/kreativitet belÀgna i Stockholm och dess grannkommuner intervjuades. Av dessa skolor var tvÄ friskolor och fyra kommunala skolor, tvÄ skolor fanns i Stockholm och övriga i nÀr-kommuner. Till detta kom ytterligare en kommunal skola som inte hade profilerat sig.Intervjuerna analyserades enligt von Wrights hÀndelselogik som bestÄr av determinanterna normer/förvÀntningar, möjligheter, intentionerna önskan och pliktkÀnsla (utöver rollens förvÀntade) samt förmÄga. I teorin ingÄr Àven epistemiska attityder men eftersom det endast var en intervju med respektive informant fanns inte möjlighet att analysera detta.Studien pÄvisade fem olika varianter dÀr samtliga skolledare bedömdes ha förmÄgan.

Bakgrund: NÄgon gÄng under sitt yrkesverksamma liv kommer sjuksköterskor att uppleva stress. Orsakerna varierar och omvÄrdnadsyrket kan vara pÄfrestande bÄde fysiskt och psykiskt. NÀr kunskaperna om stressfaktorerna samt hur de upplevs av sjuksköterskor i sin yrkesroll pÄvisats, kan ÄtgÀrder vidtas och arbetsförhÄllanden förbÀttras. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika stressfaktorer inom yrket. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats, dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades.

MÀnniskor med psykisk sjukdom har ofta pÄ grund av sina funktionsnedsÀttningar stora svÄrigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte fÄr sina behov tillgodosedda. I syfte att förbÀttra livsvillkoren och samordna insatser för dessa mÀnniskor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien Àr att belysa olika samhÀllsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrÄgor vi utgÄr frÄn för att besvara syftet Àr hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud pÄverkat mÀnniskor med psykiska funktionsnedsÀttningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhÀllet. Genom att intervjua flera enskilda aktörer frÄn nÀtverket kring mÀnniskan med psykisk funktionsnedsÀttning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Studiens syfte var att beskriva om ett rehabiliteringsprogram pÄverkade patienter med lÄngvarig smÀrta. Data insamlad frÄn patienter analyserades. Beskrivande och jÀmförande analys av kvantitativ design har anvÀnts. Patienterna som deltog i rehabiliteringsprogrammet bestod av 43 personer alla i arbetsför Älder (18- 65 Är) helt/delvis sjukskrivna eller var i fullt arbete dÀr risk för sjukskrivning förelÄg. Deltagarna besvarade enkÀter före rehabiliteringsprogrammet och tre veckor efter avslutat program.

Det Àr av stor vikt att vÄrdpersonal har goda kunskaper nÀr det gÀller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för vÄld, eftersom sjukvÄrden oftast Àr den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgÄr enligt undersökning att nÀstan 50 % av alla kvinnor över 15 Är har nÄgon gÄng utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt vÄld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar vÄrdpersonals möte med vÄldsutsatta kvinnor. Metoden som anvÀndes var innehÄllsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som pÄverkar mötet Àr rÀdsla hos vÄrdpersonal, frustration och brist i kunskap nÀr det gÀller kvinnovÄld och hur man skall kommunicera med kvinnan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Bakgrund: ALS Àr en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och Àr en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindvÀv ersÀtter den laterala delen av ryggmÀrgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av sjÀlvbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS pÄverkades av sin sjukdom bÄde psykiskt och fysiskt.

Background:Persons living with a mental illness often have to put up with a financial disadvantage. Their ability to work is often limited and because of that they have to rely on the welfare reform to get an income. This income is often low compared to other citizens which by itself is something strongly associated with mental illness. Purpose: The purpose in this study was to describe how people living with a mental illness experience that their economic situation has an impact on their daily life. Method: This study is a literature review containing nine scientific articles from previous research.

MÄnniskan lever i en daglig tillvaro av emotionell balans. Denna balans kan störas av en traumatisk hĂ€ndelse som ofta leder till fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan inom akutsjukvĂ„rd stĂ„r i nĂ€ra kontakt med patienter och nĂ€rstĂ„ende, redo att lindra lidande. Studiens teoretiska referensram utgĂ„r frĂ„n omvĂ„rdnadsteoretikern Katie Eriksson som definierar lidandet som en normal emotionell reaktion. Studiens syfte Ă€r att undersöka sjuksköterskans emotionella stöd till patienter och nĂ€rstĂ„ende i samband med livsavgörande hĂ€ndelser i akutsjukvĂ„rd.

Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka de skĂ€l som motiverar Ă€ldre mĂ€nniskor att motionera och att undersöka hur tillgĂ„ngen till idrottsanlĂ€ggningar pĂ„verkar deras motivation till motion. Metod: Tio Ă€ldre mĂ€nniskor (60-72 Ă„r) intervjuades med semistrukturerade intervjuer. Resultat: Resultaten av intervjuanalysen bidrog till att identifiera flera huvudteman som skĂ€l till att motionera. Dessa teman Ă€r: Fysiskt vĂ€lbefinnande, Psykiskt vĂ€lbefinnande, Socialt tillhörighet, Synliga resultat och Ändrade livsförhĂ„llanden. Resultaten visade ocksĂ„ att nĂ€rheten till idrottsanlĂ€ggningar Ă€r av stor betydelse för Ă€ldres motivation till motion. Slutsats: Sammanfattningsvis tycks Ă€ldre mĂ€nniskors motivation till motion vara knuten till deras kĂ€nslor inför dem sjĂ€lva, de positiva effekter motionen hade pĂ„ deras hĂ€lsa och andra aspekter av deras liv. Studiens resultat bidrar med förslag till Ă„tgĂ€rder som kan vara viktiga att tillĂ€mpas som motivationsfaktorer. Dessa förslag kan hjĂ€lpa att motivera Ă€ldre mĂ€nniskor att motionera..

I vĂ„r undersökning vill vi synliggöra hur ungdomar tĂ€nker kring homosexualitet. Forskning kring Ă€mnet homosexualitet bland ungdomar Ă€r viktigt för att visa alla de fördomar som finns i skolan och övriga samhĂ€llet som i sin tur leder till att ungdomar med avvikande sexualitet mĂ„r psykiskt dĂ„ligt. Ämnet homosexualitet Ă€r ett brett forskningsomrĂ„de. I vĂ„r undersökning har vi valt att behandla kunskapsbakgrunden med bĂ„de avhandlingar, vetenskapliga artiklar, rapporter och organisationers information för att fĂ„ en heltĂ€ckande bakgrund av vĂ„rt Ă€mnesval. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r vi delat ut enkĂ€ter till tre olika gymnasieklasser.

Forskningen gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor har inte jÀmfört hur olika professionella utifrÄn sina olika yrkespositioner anser om gemensam vÄrdnad, dÀr kvinnorna har blivit utsatta för sina mÀns vÄld. Denna studie kommer att undersöka vad olika professionella, utifrÄn sina olika yrkespositioner, anser om fenomenet och dÀrmed bidra med nÄgot nytt till forskningen.   Begreppet mÀns vÄld mot kvinnor innefattar fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld, kÀnslomÀssiga och verbala krÀnkningar samt alla handlingar vars syfte Àr att skada eller kontrollera kvinnan (Jalmert, 2003, s. 256).     MÀns vÄld mot kvinnor beror pÄ mÄnga faktorer, men tillvÀgagÄngssÀttet som mÀnnen anvÀnder sig av för att bryta ner och ta kontrollen över kvinnorna följer ett systematiskt schema. Kvinnornas normaliseringsprocess till vÄldet som de utsÀtts för, resulterar i att de fÄr det svÄrt att separera frÄn de vÄldsamma mÀnnen (Beausang, 2003, s.

Syftet med studien Àr att undersöka vilket förhÄllningssÀtt rektorer för förskoleklasser och till och med Ärskurs fem har kring daglig fysisk aktivitet under skoldagen och dess betydelse för elevers inlÀrning, samt vilka strategier och metoder de anvÀnder för att erbjuda elever möjlighet till 30 minuters daglig fysisk aktivitet. I forsknings- genomgÄngen framstÀlls olika forskares och författares uppfattningar om betydelsen av fysisk aktivitet ur olika perspektiv. HÀr redogörs Àven för rektorsuppdraget och vilka ansvarsomrÄde som gÀller för rektorerna. Undersökningen bestÄr av en intervjustudie med sju rektorer. Av resultatet framgÄr det att rektorernas möjlighet till att pÄverka elevers rörelse Àr god.

Att psykiskt eller fysiskt skada en annan kollega pÄ arbetsplatsen kallas för arbetsplatsmobbing, vilket Àr ett stort problem som Äterfinns pÄ vÄrdavdelningar runt om i hela vÀrlden. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla kunskap om arbetsplatsmobbingens konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning i slutenvÄrd. I följande arbete har en metod för integrerad litteraturöversikt anvÀnts, dÀr 20 olika studiers innehÄll har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet visade att arbetsplatsmobbing leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning och dÀrigenom Àven för omvÄrdnaden. Studiens resultat visade ocksÄ att arbetsmiljön har en central roll i hur arbetsplatsmobbing orsakas, vilka konsekvenser den skapar samt vilka ÄtgÀrder som finns.