Betydelsen av att ha ett arbete är något som ofta betonas i samhället men ändå finns det många som står utanför arbetsmarknaden, bland annat funktionshindrade. Forskning visar att av alla funktionshindrade är de med psykiskt funktionshinder de som har lägst sysselsättningsgrad. Psykiskt funktionshindrades förutsättningar till arbete/sysselsättning blir därför en central utgångspunkt i denna studie. Denna C-uppsats är en kvalitativ deskriptiv studie som syftar till att beskriva och analysera hur verksamheter på lokal nivå utformat stöd- och hjälpinsatser för att stödja och hjälpa människor med psykiskt funktionshinder till att få delaktighet i arbetslivet. För att kunna besvara syftet med studien har studien avgränsats till att undersöka hur det ser ut i Örnsköldsvik.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

År 1995 trädde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbättra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhället. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstått i den somatiska vården av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hälsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvårdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, då hon lyfter fram interaktionen mellan vårdpersonal och patient.

Syftet med denna uppsats är att fördjupa förståelsen av de föreställningar om psykiskt funktionshinder som påverkar mötet mellan hemtjänstpersonal och de psykiskt funktionshindrade omsorgstagare de möter. I frågeställningen lyfter vi fram de tre teman vi önskar studera och analysera, våra frågor är: Vilka upplevelser/föreställningar finns det om psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Vilka föreställningar påverkar personalens förutsättningar för dessa möten? Hur uppfattar personalen sina förutsättningar att ge god omsorg till psykiskt funktionshindrade omsorgstagare? Det empiriska materialet är insamlat genom fokusgruppintervjuer och deltagande observation. Vi genomförde två gruppintervjuer med totalt åtta informanter där samtliga arbetar inom hemtjänst. När vi sedan analyserade vårt material använde vi oss av Elias & Scotsons teori om etablerade och outsiders samt Goffmans teori om stigmatisering.

Uppsatsens syfte var att få en fördjupad kunskap och förståelse om psykiskt funktionshindrades boendesituation. Syftet var även att belysa deras boendesituation utifrån psykiatrireformens intentioner om normalisering och integrering. Uppsatsen hade en kvalitativ design och utgick från två gruppintervjuer med personal på två särskilda boenden för psykiskt funktionshindrade. Resultatet presenteras under teman: boendesituation, stöd och hjälp, sysselsättning, delaktighet i samhället och socialtnätverk. Dessa teman framträdde under databearbetningen av gruppintervjuerna.

År 1995 trädde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbättra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhället. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstått i den somatiska vården av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hälsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvårdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, då hon lyfter fram interaktionen mellan vårdpersonal och patient.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation enligt Social Determination Theory beroende på om de anställda hade en direktanställning via företaget som studien genomfördes på eller om de var anställda via bemanningsföretag. Studien undersökte även huruvida arbetsmotivation kunde predicera psykiskt välbefinnande. Urvalet bestod av industriarbetare där den ena gruppen bestod av direktanställda och den andra av bemanningspersonal. Data samlades in genom en enkätundersökning i pappersform som utgick från Basic need satisfaction at work scale för arbetsmotivation och General health questionnaire 12 som mätte psykiskt välbefinnande. Totalt svarade 48 personer på enkäten.

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter.

Introduktion: Ambulanssjukvården har sedan 1800-talet förändrats, från att vara ett rent transportmedel är i dagsläget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsätts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt påfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sämre mental hälsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd på arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer i arbetet.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design.Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt påfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. Stödåtgärder finns tillgängliga från arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger på individen att söka stöd.

Bakgrund: Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka.Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen har påverkat de utsatta senare under vuxenlivet.Metod: Studien baserades på självbiografier. En kvalitativ ansats har använts i föreliggande studie därför att det var upplevelser hos individer som undersöktes. Resultatet analyserades med hjälp av en kvalitativ, manifest innehållsanalys.Resultat: I studien framkom fem olika kategorier. Dessa var: lidande, välbefinnande, konsekvenser av barnmisshandeln, relationen med föräldrarna/förövarna samt relation med andra individer.

APA har föreslagit den nya diagnostiska kategorin, hypersexuell störning, för att effektivisera forskning kring individer med normativa men omåttliga sexuella beteenden associerade med lidande. Pilotstudiens syfte var att undersöka om symptomnivå mätt med Hypersexual Disorder Screening Inventory (HDSI), var relaterat till upplevelsen av livskvalitet, psykiskt lidande och nedstämdhet samt förekomst av negativa konsekvenser. Syftet var även att utforska HDSI?s samstämmiga validitet. Deltagarna, vilka rekryterades genom annons, besvärades av omåttliga sexuella beteenden.

Den kreativa melankolikern. Uppsatsens titel sammanfattar det övergripande temat för denna studie. Individer med psykisk skörhet har ofta egenskaper som är förknippade med samhällsnyttiga värden, såsom kreativitet, uppfinnarförmåga och konstnärlighet. Trots det så tycks det som om psykiskt sjuka i det moderna samhället alltjämt kategoriseras och tillskrivs negativa egenskaper som utgör en samhällelig belastning. Vad som sällan eller aldrig uppmärksammas är att psykiskt sjuka personer ofta har långa perioder av friskhet och därmed borde utgöra en samhällelig kraft.