Bakgrund: Vårdpersonalen har en viktig funktion i omvårdnaden av närstående till palliativt sjuka patienter. Den palliativa vårdsituationen var ofta en ny upplevelse för de närstående. Vårdpersonalens uppgift var därmed att ge aktuell information samt se till att närstående blev delaktiga i vården. Syftet: Med litteraturstudien var att belysa vårdpersonalens stöd till närstående samt beskriva vilka behov närstående hade i palliativ vård. Metod: Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt innehållsanalys och låg till grund för litteraturstudien.

AbstractPurpose:The purpose of the study is to describe the internationalization process of one firm when in a country culturally diverse from the firm?s original market.Methodology/approach:The study is a single case study which examines one firm?s internationalization process when entering the Chinese market. The approach has been an empiric interaction between empirical and theoretical data.Findings:The theory of the Uppsala model was applied to the case-company to test the model?s completeness. The authors found weaknesses and added three more aspects to the model.

Egendomliga sammanträffanden kan vara viktiga att notera och uppmärksamma om man vill upptäcka miljöproblem. En ovanligt stor ansamling av sjukdomar inom ett litet område eller inom en liten grupp kan ge anledning till oro i omgivningen. Målet med det här projektet var att med statistiska metoder undersöka hur osannolika sådanaansamlingar är och om det går att avfärda dem som slumpmässiga händelser eller inte, samt att konstruera modeller vars syfte är att identifiera hälsofarliga miljöer.Endast icke smittsamma sjukdomar har studerats i detta projekt och de formler som har konstruerats bygger framför allt på Bayes sats. I de beräkningar som gjorts har detantagits att antalet sjukdomsfall är binomialfördelade.För att kunna beräkna risken för en skadlig miljöfaktor givet ett antal sjuka behövs en a priori skattning för sannolikheten att denna miljöfaktor finns och kunskap om hurmycket den höjer risken för sjukdom. Dessa värden är såklart osäkra, särskilt om det är okänt vilken miljöfaktor det skulle kunna röra sig om.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros är en nervsjukdom som innebär att samtliga muskler efter hand förtvinar och personen slutligen blir totalförlamad. Personens intellekt bibehålls under hela sjukdomsförloppet. Livskvalitet inkluderar fysiska, psykiska, sociala och andliga värden och livskvalitet är subjektivt och ytterst individuellt. Livskvalitet knyts till enskilda människors inre upplevelser och karakteriseras som psykiskt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS beskriver sin livskvalitet under sjukdomstiden.

SammanfattningSyfte: Syftet är att beskriva hur individer som överlevt ett hjärtstopp samt individer som överlevt ett hjärtstopp och erhållit en ICD upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Vidare var syftet också att beskriva kvaliteten på de ingående artiklarna avseende undersökningsgrupp. Metod: Beskrivande litteraturstudie med 12 ingående resultatartiklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: Upplevelsen av livskvalitet påverkas ur flera aspekter hos individer som drabbats av hjärtstopp.

Bakgrund: Personer som lever med demenssjukdom ökar runt om i världen. Den förlängda medellivslängden gör att allt fler hinner insjukna i en demenssjukdom. Antalet personer som lever med demenssjukdom på våra särskilda boenden växer och kravet på att vårdpersonalen kan förstå sjukdomens yttringar blir allt större. I matningssituationen uppstår ofta svårigheter för vårdpersonalen, mycket beroende på svårigheterna med att kommunicera med den sjuka personen. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdpersonalens erfarenhet av att mata personer med demenssjukdom på särskilda boenden.

Bakgrund: När ett barn får cancer förändras livet för hela familjen. Den tuffa behandlingen är påfrestande på alla medlemmar i familjen. En okunskap om hur syskonens hälsa påverkas finns både hos föräldrar och sjukvårdspersonal.Syfte: Att belysa hur syskon till cancerdrabbade barn upplever sin hälsa.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 5 kvantitativa och 5 kvalitativa artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl användes för sökning av vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och en latent innehållsanalys användes.Resultat: I resultatet uppkom 5 kategorier kring syskon till cancersjuka barns behov och brister som påverkade hälsan.

I vården möter sjuksköterskorpalliativa patientermed cancer i stor utsträckning. Cancer är en utav världens vanligaste sjukdomar vilkenmedför stort lidande och dödlighet. Syftet med studien var att beskrivahur palliativ omvårdnad kan främja välbefinnandethospatienter med cancer.Metoden som användes var en litteraturstudie där 11 artiklar valdes ut och granskades. I resultatet framkom fem teman; Vikten av kunskap inom palliativ omvårdnad, Omvårdnadsåtgärder för ökat fysiskt välbefinnande, Omvårdnadsåtgärder för ökat psykiskt välbefinnande, Vårdrelationen mellan patient och sjuksköterska samtVikten av sociala relationer för ökat välbefinnande.I studien av dessa teman framkom viktiga faktorer som syftar till att främja patientens fysiska, psykiska, existentiella, spirituella och sociala välbefinnande. Dessa faktorer är: symtomlindring, goda relationer mellan sjuksköterskor-patienter, sjuksköterskor-närstående samt patienter-närstående, hantering av existentiella och spirituella problem, sjuksköterskors kunskap om cancer och palliativ omvårdnad, sjuksköterskorsstöd till patienteroch närstående samt att sjuksköterskor har ett holistiskt förhållningssätt..

Hepatit C är en smittsam blodsjukdom som kan utvecklas till ett kroniskt tillstånd. Kombinationsbehandlingen vid kronisk hepatit C är mycket krävande och påverkar patienternas liv psykiskt, fysiskt och socialt. Biverkningarna leder till att många väljer att avbryta sin behandling i förtid. Kunskapen om hur det är att leva med kronisk hepatit C är begränsad. För att ge patienterna den omvårdnad som de behöver är det av betydelse att öka sjuksköterskornas förståelse av patienternas upplevelser.

Multiple Skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som främst drabbar unga personer mellan 20 till 40 år. Prevalensen att drabbas av MS är 1 per 1000 invånare. Trötthet (fatigue) som är ett av de vanligaste symtomen bland MS patienter påverkar den drabbades liv negativt. Syftet med denna studie är att beskriva MS-patienters erfarenheter av fatigue. Metoden som använts är en litteraturstudie som har utförts utifrån sex vetenskapliga kvalitativa artiklar.

Att drabbas av hjärtinfarkt kan vara omtumlande och medföra förändringar i livet på olika plan. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på personers upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt, vad deras tankar och känslor angående sjukdomen är. Artikelsökningarna gjordes i de två databaserna Cinahl och PubMed. Studien är baserad på 10 vetenskapliga artiklar som alla har granskats och tilldelats en procentsats för att kunna värdera kvalitén på artikeln. Analysen gjordes med en manifest kvalitativ innehållsanalys som slutligen ledde fram till 4 slutkategorier: Kroppsliga symtom som påverkar livskvaliteten: Förlust av det normala och känsla av rädsla: Att vara i behov av stöd och information: Att inse att livsstilen måste förändras.

Diabetes typ 2 är ett globalt växande problem. Ökad livslängd, minskad fysisk aktivitet och viktökning orsakad av förändrad kostsammansättning ges som orsaker till ökande prevalens. Personer som redan är sjuka i diabetes typ 2 rekommenderas att aktivt delta i behandlingen och stabilisera sin sjukdom då främst genom livsstilsförändringar med fokus på kostomläggning och ökad fysisk aktivitet. Livsstilsförändringarna kan upplevas som möjligheter men också som begränsningar, varför det är viktigt att sjuksköterskor visar förståelse och stödjer personerna. Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 kan beskriva upplevelser av att genomföra livsstilsförändringar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patientens upplevelser av att leva med dialysbehandling samt väntan på njurtransplantation. Litteratursökningar gjordes i databasen Medline. Studiens resultat baserades på 12 vetenskapliga artiklar som granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultatet visade att upplevelser av begränsningar i livet till följd av dialysbehandling var vanligt förekommande. Många patienter led av fatigue och brist på energi vilket resulterade i inaktivitet och svårigheter att orka med vardagliga sysslor.

Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre vilket skapar ett krav på kunskap om vård och omsorg till den äldre patienten. Sjukhusavdelningar är fyllda av äldre patienter och många av dem är svårt sjuka och kommer spendera sin sista tid på en vårdavdelning. För att ge en helhetsvård till den döende patienten ska vården bygga på de fyra hörnstenarna symtomlindring, kommunikation, relation och stöd till närstående samt ett multiprofessionellt samarbete. Som sjuksköterska vill man göra sitt yttersta för att patienten ska må bra, vare sig det är att må bra mot ett tillfrisknande eller att må bra i livets slutskede. Den ofta hektiska vårdmiljön på en vårdavdelning kan motverka en god palliativ vård.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda äldre svårt sjuka patienter i livets slutskede på vårdavdelningar utan palliativ inriktning.Metod: Studien har en induktiv kvalitativ design.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp.