Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition ? vårdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie där fyra anhöriga till kroniskt sjuka per-soner har intervjuats om sina erfarenheter av växelvård. Studiens syfte har varit att studera de anhörigas erfarenheter av växelvårdsinsatsen, vilken betydelse växelvård har haft för de anhöriga och hur de upplevt samspelet med omvårdnadspersonalen. Den teoretiska utgångspunkten handlar om kommunikationen mellan anhöriga och personal och hur synen på de anhörigas roll som vårdare av sina kroniskt sjuka närstående påverkar syftet med växelvårdsinsatsen. Resultaten pekar på att anhöriga har både positiva och negativa upplevelser av växelvården. Det odelat positiva är vila och avkoppling och det mest negativa är dåligt fungerande kommunikation mellan personal och anhöriga.

Syfte: Att beskriva skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och ungdomar som mår psykiskt dåligt, det preventiva arbetet samt samarbetet med andra vårdgivare.Metod: Studien har en kvalitativ design med fenomenologisk ansats. Deltagare i studien var fem skolsköterskor i en svensk kommun. Utgången i intervjun var tre stora öppna frågor i området "skolsköterskans upplevelse av att arbeta med barn och unga som mår psykiskt dåligt". Analysen genomfördes med hjälp av Kvales metod för analys, så kallad meningskoncentrering, vilket skedde efter transkribering i tre steg. Resultat: Analysen resulterade i följande deskriptiva teman.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

The aim of this undergraduate thesis was to explore how the welfare officers at palliative units in Stockholm respond to the patients? thoughts and experiences during the last phase of life, as well as exploring their picture of the patients experiences. The research questions of the study were:? How do the welfare officers relate to the patients? experience of their death? ? In what way do the welfare officers respond to the dying patient and his or her experiences?? What knowledge/experience do the welfare officers have and what knowledge/experience do they consider is needed in their profession?To answer the research questions a qualitative method was used where five welfare officers in three different palliative units were interviewed. The empirical material was analysed through meaning concentration and are presented using exact quotations.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset.

Befolkningen blir äldre samtidigt som övervikt och fetma i alla åldersgrupper ökar. Detta bidrar till sjukdomar och kostnader. Tidigare forskning är bristfällig inom området. Syftet var att undersöka hur fysisk aktivitet och fysisk rörelseförmåga är relaterad till fetma bland äldre (?65) i Västmanland samt hälsoutfall som BMI är förknippade med.

Denna uppsats syftar till att belysa psykiskt funktionsnedsatta personersarbetssituation samt att ge möjliga förklaringar till den låga andelenpsykiskt funktionsnedsatta på den reguljära arbetsmarknaden. Metodensom används i uppsatsen är en kvalitativ metod där intervjuer meddeltagare från den dagliga verksamheten samt med representanter frånföretag genomförts. Analysmetoden som användes är hermeneutik, därdet är den enskilda personens tolkningar som är i centrala samt att sätta indem i ett större kontext. Resultaten i undersökningen visade attintervjupersonerna från den dagliga verksamheten hade få antal vänner påfritiden, samt att de vänner som de hade, även hade enfunktionsnedsättning, vilket kan innebära en försvåring att ta sig in på denreguljära arbetsmarknaden. Företagen beskrev hur arbetssituationen påderas arbetsplatser kan vara stressig vilket försvårar en anställning avfunktionsnedsatta personer.

The aim of this study was to examine differences in the experience of intrinsic work-motivation and to examine changes depending on profession, where the purchasers experienced a higher level of individual demands and control than the production leaders. Another purpose was to see how the intrinsic motivation needs predicted mental well-being in the professions. The study was carried out using an internet survey that was distributed by e-mail, there were 98 participants. Two questionnaires were used; Basic Need at Work scale (W-BNS) measured intrinsic motivation and GHQ12 measured mental well-being. The result showed that the staff overall had high intrinsic motivation with highest scores on relatedness followed by competence and lastly autonomy.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

När ett barn blir inlagt på sjukhus, är oftast en förälder tillsammans med barnet under hela sjukhusvistelsen. Alla föräldrar är inte nöjda med sjukvårdspersonalens bemötande och den information de får. Föräldrar som inte är trygga i vårdsituationen kan bli ett sämre stöd till sitt sjuka barn. Syftet med denna litteraturstudie var att öka förståelsen för föräldrars behov och förväntningar på vården då deras barn var inlagt på sjukhus. Metoden var en litteraturstudie innehållande tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer förändras livet för hela familjen. Fokus på det sjuka barnet gör att syskon lätt glöms bort. Därför är det viktigt att sjuksköterskan verkar stödjande för syskon och familjen som helhet och tillgodoser de behov som uppkommer i situationen. Syfte: Syftet var att beskriva specifika behov hos syskon till cancersjuka barn. Metod: Studien utformades som en litteraturöversikt där tio artiklar med kvalitativ ansats inkluderades.

Bakgrund: Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med personer med psykisk sjukdom oavsett var de arbetar. Det är allmänt känt att psykisk sjukdom ökar bland befolkningen i hela världen. Den allmänna attityden i samhället gentemot personer med psykisk sjukdom är oftast negativ och att känna rädsla är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar den grundutbildade sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård på allmänsjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie har genomförts på ett systematiskt sätt där tio vetenskapliga artiklar sex kvalitativa och fyra kvantitativa, som granskats, värderats och analyserats.