Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen.

 Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

I den här uppsatsen studeras vilken betydelse och funktion ett specifikt boendestöd har åt psykiskt funktionshindrade personer, specifikt åt personer med funktionshindret Aspergers syndrom. Uppsatsen tar också upp boendestödjarnas perspektiv på verksamheten och deras arbete. Detta gjordes för att få en breddare förståelse kring vilken betydelse den här verksamheten har. Brukare fick delta i en enkätundersökning och kvalitativa intervjuer genomfördes med personalen och en brukare. Genom det insamlade materialet fick jag ta del en mängd intressanta tankar och åsikter kring boendestödet, det visade sig också att diagnosen roll var en central problematik för så väl brukare som personal.

Att jobba som distriktssköterska innebär ett mycket brett arbetsfält med stort kontaktnät. Syftet med denna studie var att ta reda på om distriktssköterskor upplever stress i sitt arbete med fokus på hur den yttrar sig och hanteras. Resultatet av vår studie visar att stress som beror på känslor av krav och otillräcklighet är vanligt förekommande. Det tycks yttra sig både fysiskt och psykiskt i huvudvärk, trötthet samt magproblem. Genom stöd från kollegor, gemenskap med andra och motion hanteras stressen individuellt..

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.

Cancer är en stor folksjukdom och det är därför av yttersta vikt att veta hur en god omvårdnad ska tillämpas och hur patienterna ska kunna bemötas under den tid de genomgår behandling med cytostatika. Många patienter som lider av cancer behandlas med cytostatika. Cytostatikabehandling ger olika biverkningar som bland annat kan försämra patientens livskvalitet, såväl fysiskt som psykiskt. Studiens syfte var att belysa patienters upplevelser under den tid de genomgår cytostatikabehandling. Metoden är en kvalitativ litteraturstudie baserad på två självbiografiska böcker.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska ungdomars f?rh?llningss?tt till och resonemang kring konsumtion av frukt och gr?nsaker, samt kostr?det kopplat till detta. Metod: I denna kvalitativa studie utf?rdes fyra semistrukturerade gruppintervjuer som ?ven innefattar praktiska moment med frukt och gr?nsaker. Urvalet bestod av 24 personer fr?n ?ttonde klass. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ inneh?llsanalys f?r att identifiera betydande kategorier. Resultat: Deltagarnas svar visade att det kan vara flera faktorer som influerar deras f?rh?llningss?tt till och resonemang kring frukt och gr?nt.

Syftet med detta arbete är att utreda om vi ska ha obligatorisk dansundervisning i skolan och på vilka sätt dans i skolan kan bidra till en positiv utveckling för barn. Jag vill även undersöka pojkars inställning till dans, hur denna uppkommer och möjliga åtgärder för att förbättra dansens rykte i det hänseendet. Finns historiska belägg för denna inställning som många killar har eller uppkommer den i dagens samhälle och i så fall, kan kanske dans i skolan förändra detta? Litteraturstudien beskriver åsikter och teorier utifrån frågeställningen och utgår bl a från tre indelningar gällande barns utveckling genom dans: fysiskt, psykiskt och socialt. Med hjälp av olika experters teorier utreds vad barn kan vinna inom dessa områden genom kontinuerlig dansundervisning.

Bakgrund: HIV/AIDS är idag en sjukdom som varit känd för oss i snart tre decennier. Synen på människor som har HIV har förvisso ändrats. Trots förändringar upplever personer med HIV fortfarande negativa attityder, diskriminering och socialt utanförskap både ute i samhället och inom sjukvården. Vid en närmare granskning av litteraturen visar det sig att attityder och rädslor finns kvar mot personer med HIV även hos sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka sjuksköterskestudenters attityder till personer med HIV.

De psykiskt sjuka tar allt större plats inom den somatiska sjukvården men forskningsfältet är nytt och kunskapsluckor existerar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska vården.En databassökning har gjorts i fyra databaser med omvårdnadsfokus: Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sex studier inkluderades. Ur dessa har utkristalliserats tre återkommande teman: attityder som avspeglar sjuksköterskans erfarenheter, vårdmiljöns betydelse på sjuksköterskans attityder och utbildningens betydelse för sjuksköterskans attityder.En stor mängd negativa attityder existerar men även en del positiva, ofta knutet till sjuksköterskan personliga attityder.

Allt eftersom levnadsstandarden ökar, ökar antalet äldre människor och många av dessa behöver bo på ett vårdhem. Något som är viktigt är att öka vårdtagarnas livskvalitet. Kan hundar öka livskvaliteten? Syftet med denna studie var att undersöka vårdtagares och vårdpersonals syn på hundars betydelse för äldres livskvalitet. I denna empiriska studie använder sig författarna av semistrukturerade intervjuer för att samla in material från vårdtagare och vårdpersonal.

Introduktion: Vid psykiskt påfrestande situationer påverkas kroppen såväl psykologiskt som fysiologiskt. Stress leder till sänkt välbefinnande, ökat mänskligt lidande och försämrad livskvalitet. I dagsläget finns en rad olika behandlingsmetoder för att handskas med stress, oro och ångest. Stop, Breathe & Think (SBT) är en ny behandlingsmetod, som inte studerats tidigare. Syfte: Syftet med studien var att göra en pilotstudie för att undersöka frågeställningen om SBT kan sänka pulsen vid en psykiskt stressframkallande situation.

Palliativ vård och vård i livets slutskede har på senare år uppmärksammats allt mer. I Sverige dör ca 90 000 människor per år och av dem dör ca 85 procent på institutioner. Vård av svårt sjuka och döende förekommer inom all hälso- och sjukvård. Palliativ vård - lindrande vård- påbörjas då kurativ vård - botande vård - inte längre är möjlig. Det övergripande målet med palliativ vård är att uppnå bästa möjliga livskvalitet för patienten och dennes familj.