SAMMANFATTNING:Området som studerats är socialsekreterares kunskaper kring barn som växer upp med psykiskt sjuka föräldrar. Syftet var att undersöka på vilket sätt socialsekreterare tillgodogör sig kunskap, om hur barns liv kan gestalta sig då en eller bägge föräldrarna lider av allvarlig psykisk ohälsa, och hur denna kunskap används i det professionella arbetet med dessa familjer. Metodologiskt hade uppsatsen ett kvalitativt angreppssätt med ett kvantitativt inslag. Avsikten med den kvantitativa delen var att få en överblick och att upptäcka eventuella mönster över dessa kunskapsområden. Studiens kvantitativa del utgör även ett underlag till den kvalitativa delen.

Forskningen om barns syn på psykisk ohälsa är knapp och bristen på skalor gör det svårt att generalisera resultat. Därför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-åringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot människor med psykisk ohälsa och i sådana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes på svenska 11-åringar från två olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohälsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka även om de också visade empati särskilt då de kände någon med psykisk sjukdom.

Background A lot of children live in families where a parent is suffering from some kind of mental illness. As nurses we have to notice these children, when we meet patients with mental illnes.Aim The overall purpose of this study was to examine if and how the district/ psychiatric nurse acknowledge the child?s situation, when a parent is suffering from mental illness.Method A qualitative approach was chosen for this study. Six psychiatric nurses and seven district nurses were interviewed. Content analysis was used for the analysis.Result Four main themes appeard in the result: dialogs of different character, family focus, collaboration and report duty.

Sömnparalys innebär att man vaknar upp men inte kan röra sig, och ofta har man skrämmande sinnesupplevelser. Tolkningen och upplevelsen under en sömnparalys kan leda till rädsla att berätta om paralysen, och även om man berättar kan det leda till social stigmatisering och feldiagnostisering.En enkätinsamling gjordes med 100 studenter. Huvudfrågan var om upplevarna av sömnparalys var oroliga för att berätta om det, för att de är rädda att ses som psykiskt sjuka. De som haft sömnparalys berättade för andra, men hellre för någon de känner väl. De och dem som inte upplevt sömnparalys såg det som ett fysiskt problem snarare än ett psykiskt.

Föräldrar med psykisk sjukdom har ofta en bristande omsorgsförmåga och barnen till dessa föräldrar får inte alltid sina behov tillgodosedda. Personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning som träffar föräldrar och även ibland barnen får en chans att få en inblick i hur familjen och barnen har det. Jag har gjort en fallstudie på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i en västsvensk stad, där jag har intervjuat sju personer inom fyra olika professioner, två kuratorer, två psykologer, två sjuksköterskor och en arbetsterapeut. Jag jämförde dessa med varandra och undersökte hur de tolkar barnperspektivet och hur de använder sig av detta. Skiljer de sig åt, och vad beror det på i så fall? I min studie kom jag fram till att den professionelles utbildning, profession och det uppdrag man har i organisationen spelar en stor roll för vilket handlingsutrymme man har och hur man inom detta använder sig av ett barnperspektiv.

SammanfattningGenom historien har det, både i Sverige och i andra västländer, hänt mycket på det psykiatriska vårdområdet. De behandlingsmetoder som stått till buds har växlat, liksom synen på psykiskt sjuka människor. Huruvida vården kan anses ha fungerat tillfredställande eller inte har följt utvecklingen i samhället samt den rådande synen på psykiskt sjuka och psykisk sjukdom. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om den svenska psykiatriska tvångsvården kan anses fungera i Sverige idag, men även vad det är som avgör om den fungerar eller inte. För att kunna förstå tankarna bakom den lagstiftning vi har idag i form av lagen om psykiatrisk tvångsvård, tar uppsatsen upp en kortfattad redogörelse för den historiska utveckling som slutligen ledde fram till denna lagstiftning.

Syfte: Var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska sjukvården.Design: Studien genomfördes som en litteraturstudie.Metod: Litteratur som publicerats mellan 2003-2013 söktes i databaser PubMed CINAHL, PsykInfo, PsykArticles och ERIC. Tolv vetenskapliga artiklar utgjorde grunden för resultatet, dessa artiklar blev kvalitetsgranskade innan de användes.Resultat: Sjuksköterskor kände rädsla, oförutsägbarhet, osäkerhet samt frustation och hopplöshet i vården av psykiskt sjuka patienter då de saknade kunskap. Bristen av kunskap upplevdes som det största hindret i vården av denna patientgrupp. De upplevde osäkerhet till en följd av egna värderingar och fördomar till dessa patienter, vilket ledde till att sjuksköterskor undvek denna patientgrupp. Sjuksköterskor beskrev avsaknad av handledning och samarbete med psykiatriska kliniker då denna patientgrupp vårdades på somatiska avdelningar.Slutsats: Med en utökad kunskap inom psykiatri kan sjuksköterskor få möjlighet att minimera fördomar och rädsla i mötet med psykiskt sjuka patienter..

Barn till psykisk sjuka kan ha ökad risk för psykisk ohälsa men detta kan uppvägas av tillgängliga skyddsfaktorer. Barn har blivit mer uppmärksammade inom vuxenpsykiatrin på senare år. Beardslees familjeintervention implementeras sedan 2008 i Sverige. Studien undersökte hur vuxenpsykiatrin stödjer barn till psykisk sjuka, speciellt angående interventionen. Tio anställda, utbildade i interventionen, från sju psykiatriska kliniker i Stockholm intervjuades.

Psykiskt och/eller fysiskt våld förekommer i alldeles för stor utsträckning i Sverige och även i resten av världen. Trots lag mot barnmisshandel i flera länder så fortsätter anmälda fall av barnmisshandel att öka. Personer som utsätts för psykiskt och/eller fysiskt våld under barndomen påverkas av detta i hög grad. De psykiska våldet upplevs som värre än det fysiska våldet av de utsatta. Detta stämmer överens med aktuell forskning som visar att psykiskt våld har mer djupgående påverkan på individens känsloliv. .

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats är att beskriva och belysa hur bemötandet av människor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsättningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för människor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förståelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie använde jag mig av kvalitativ metod för jag ansåg att det var bäst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, två personer som arbetar på ett boende för psykiskt funktionshinder.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Barn till psykiskt sjuka är en utsatt grupp. De löper ökad risk för hämmad psykosocial utveckling och för att utveckla egna psykiska svårigheter under uppväxten eller i vuxen ålder. Barnens situation har länge varit osynliggjord men på senare tid har den uppmärksammats alltmer i samhället. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en förälder med bipolär sjukdom. Undersökningen var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio personer.

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (Størksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Bakgrund: När någon lider av psykisk sjukdom bidrar detta till att deras livsvärld hamnar i obalans, vilket kan visas genom att sjukdomen yttrar symtom såsom förändringar i personlighet och beteende. Många av de som behandlas inom vården för sin psykiska sjukdom är föräldrar. På grund av sjukdomen kan rollen som förälder bli påverkad negativt då man inte har förmågan att upprätthålla det ansvar som krävs för att ta hand om en familj. Barnen kan då riskera att hamna i skymundan, vilket betyder att det blir ännu viktigare att omgivningen uppmärksammar situationer där man misstänker att ett barn far illa.Syfte: Ur ett livsvärldsperspektiv belysa människors upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats på fem biografier. Studiens resultat har bearbetats enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Fem olika teman framträdde vid analysen av biografierna; Vikten av kommunikation, Känsla av utanförskap, Det betydelsefulla ansvarstagandet, Ovisshetens vardag och Relationen till föräldrarna.Slutsats: Vad som skildrats var att upplevelsen av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder har inneburit ett liv i utsatthet, där både det fysiska och emotionella ansvaret inom familjen har fått upprätthållas av barnet självt.