Bakgrund: För inte så länge sedan präglades barnsjukvården av föräldrars frånvaro då de inte fick delta i omvårdnaden av sitt sjuka barn. Idag har vi en mer familjecentrerad vård och sett ur ett familjeperspektiv måste målet för vården vara att se både till patientens och familjens behov. När ett barn vårdas på sjukhus uppstår en jobbig och stressande situation för barnet men även för föräldrarna. Trots att vi börjar förstå vilken belastning det är även för anhöriga när någon i familjen blir sjuk tyder allt på att familjeperspektivet måste medvetandegöras och vidareutvecklas och göras till en naturlig del i vårdtänkandet. Syfte: Syftet med studien är att belysa föräldrars upplevelser av vården när deras barn vårdas på sjukhus med inriktning på vilka behov föräldrarna behöver få tillgodosedda.

Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation.

Studier visar att följsamhet till ordinerad behandling överlag är låg, framförallt hos patienter med en kronisk sjukdom. Sättet på vilket man följer sin behandling och tar sina läkemedel har inverkan på effekten och resultatet. Att för resten av livet vara beroende av en behandling som ständigt påminner om att man är sjuk och som kanske ger biverkningar, medför förändringar i det vardagliga livet. Syftet med studien är att utifrån ett patientperspektiv lyfta fram faktorer som påverkar följsamheten hos kroniskt sjuka. Det är en litteraturstudie baserad på sju kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste årtiondena inom hälso- och sjukvåden. Kraven på hälso- och sjuk-vårdspersonal var stora och sjuksköterskor såg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande på arbetstillfredsställelsen. Syfte: var att belysa preventiva åtgärder mot stress och utbrändhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnära.

Detta är en kvalitativ studie om samverkan mellan olika kommunala verksamheter. Studiens syfte är att beskriva och analysera samverkan mellan POSOM-grupper (Psykiskt Och Socialt Omhändertagande) inom tre kommuner. Resultatet av undersökningen grundar sig på kvalitativ data. Det teoretiska ramverket som har tillämpats i denna studie är tidigare forskning inom samverkan. Frågeställningar som kopplas till studien är följande: Hur upplevs samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilken betydelse har samverkan mellan POSOM-grupperna utifrån respektive yrkesutövares perspektiv? Vilka hinder eller dilemman för samverkan identifieras av yrkesutövarna i POSOM-grupperna? Slutsatser som kan dras är att samverkan ses som viktigt, åtminstone på ett retoriskt plan, men i realiteten finns hinder som påverkar samverkan negativt, vilket ligger i linje med tidigare forskning om samverkan.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur mammor med synnedsättning och barn i åldern 0-16 år upplever sin psykosociala hälsa samt hur de hanterar sin situation. Metod: En deskriptiv studie med en kvalitativ ansats. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Totalt analyserades intervjuer med åtta informanter. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier och 20 subkategorier: Att vara förälder med synnedsättning, att som synskadad möta sin omgivning, att få stöd, att hantera vardagen, att fysiskt och psykiskt påverkas av sin situation.  Resultaten visade att mammor med synnedsättning med barn i åldern 0-16 år utsattes för ökad psykosocialt stress.

Munvård är till stor del ett bortglömt område inom omvårdnad och speciellt på vårdavdelningar, men det har en stor påverkan på människans välbefinnande fysiskt, psykiskt, socialt. Syftet med studien var att belysa vilken kunskap om munvård som finns hos vårdpersonal, samt hur munvård prioriteras och genomförs inom sjukhusvården. Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserat på 12 forskningsartiklar. Litteraturstudien visade att utbildnings- och kunskapsnivån inom munhälsa i nuläget är låg hos vårdpersonal, vilket är en av huvudfaktorerna till den låga prioriteringen av munvård. På grund av den låga kunskapen inom munhälsa önskade vårdpersonal ökad utbildning både teoretisk och praktisk.

Inledning: Psykisk ohälsa samt värk är de vanligaste orsakerna till att människor upplever sitt hälsotillstånd som nedsatt. Bland kvinnor utgör dessa tillstånd tre fjärdedelar av sjuk- och aktivitetsersättningar. Projektet Fyrklövern startades med syfte att utvärdera en kombinationsmetod av Grön rehabilitering och Supported Employment (SE). Projektledningen önskade även en utvärdering av deltagarnas livskvalitet vilket resulterade i att denna uppsats har genomförts. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om kvinnors livskvalitet förbättrades efter intervention Grön rehabilitering och SE.

Syftet med denna studie var att undersöka om mobbningen kan påverka hälsa ochlivskvalitet hos de drabbade. I studien ingick sju personer som utsattes förkränkande behandlingar under sin skolgång. Studien gick ut på att fångainformanternas upplevelse kring mobbningen och därför valdes en kvalitativinriktning med dataanalys baserad på grounded theory. Informanterna fick frittberätta om sin upplevelse kring mobbning, i form av en semistrukturerad intervjusom innehöll följande moment: hemsituation, skolsituation och livet under ochefter mobbningen. Analysarbete resulterade i kärnkategorin?Samhällsmisslyckande?.

Bakgrund: Att leva med HIV som är en obotlig virus sjukdom orsakar inte bara ett fysiskt utan även ett psykiskt lidande hos den smittade. HIV är en samhällsfarlig och global sjukdom som innebär livslång medicinsk behandling. HIV är belagt med skuld och fördomar på grund av okunskap och rädsla. Det är känslomässigt svårt för den HIV-smittade att berätta om sin diagnos. Syfte: Syftet med studien ar att belysa det psykiska lidandet hos en person med HIV.

Bakgrund: Hiv, humant immunbristvirus, har en särställning i samhället när det gäller tabubelagda sjukdomar. Fortfarande finns det mycket okunskap om hiv, detta kan yttra sig som att samhället, på grund av okunskap, ställer personer med hiv utanför gemenskapen. Genom att ställas utanför gemenskapen kan personer med hiv uppleva känslor av skam inför sig själv och sin sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvärlden för personer med hiv. Metod: En litteraturstudie av två självbiografiska böcker som analyserades med kvalitativ metod.

Hjärttransplantation är idag en av de effektivaste behandlingarna vid hjärtsvikt. Hjärtat är för många en symbol för själen och personligheten. Att förlora sitt hjärta och ta emot ett nytt kan resultera i blandade känslor. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens känslor efter en hjärttransplantation. Metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig i Polit och Becks (2012) niostegsmodell.

Ambulanspersonal arbetar under dygnets alla timmar. Deras arbetsuppgifter utvecklas ständigt och de har kunskap om att ge avancerad vård prehospitalt. Under natten går ämnesomsättningen i kroppen ner och det gör människan trött, vilket är biologiskt naturligt. Trots detta kompenserar organisationen inte för personalens trötthet nattetid utan minskar ambulansresurserna på natten. Enligt patientsäkerhetslagen ska all vård ges i samråd med patienten vilken även skall visas omtanke och respekt.

The aim of this study is to explore how the people with a mental functional disorder experience living support. This studies research questions are; What kind of help do the clients receive from living support? Do they feel that they need more help or do they receive more help then they fell that they need? What does the relationship look like between the clients and the supporter? To answer these questions a qualitative research approach was used. Four clients where interviewed. The results are presented using themes and quotations.

Förträngda kranskärl orsakar ischemisk hjärtsjukdom (IHD). Kateterburna in-grepp i kranskärlen har fått en alltmer framträdande plats vid behandling av patienter med IHD. Perkutan transluminal coronar angioplastik, PTCA är den vanligaste kateterburna metoden och är för patienten ett stort ingrepp, både fysiskt och psykiskt. Syftet med examensarbetet var att genom en litteraturstu-die undersöka patientens upplevelser före, under och efter PTCA samt vilka omvårdnadsåtgärder som bör utföras före och efter PTCA. Syftet innefattade även att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan kvinnor och män gällande upplevelser och omvårdnadsåtgärder.