Det har visats att hoppet mellan sjuksköterskestudent och yrkesverksam sjukskö-terska är stort och att det har tagit tid att komma in i rollen som legitimerad sjuk-sköterska. Runt om i riket finns det ett flertal sjuksköterskeutbildningar som varie-rar i utformning olika mycket. Inskolningsperiod eller bredvidgång är därför något som blivit centralt för att mildra övergången från skolbänken till sjukhuskorrido-ren. Det finns också många varianter på inskolningsperioder Syftet med denna studie var att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka nyut-examinerade sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av inskolningen på sin första arbetsplats. Metod: åtta semistrukturerade intervjuer gjordes för att försöka få svar på studiens syfte och frågeställningar som var; Hur påverkar inskolningen tryggheten i yrkesrollen? Påverkar inskolningen utövandet av omvårdnadsarbe-tet? Det insamlade datamaterialet transkriberades och analyserades med inne-hållsanalys inspirerad av Burnard och två kategorier med sju underkategorier ar-betades fram.

Bakgrund: Långvarig icke malign smärta är vanligt förekommande problem som påverkar en individs liv utifrån flera aspekter; fysiskt, psykiskt och emotionellt. Upplevelsen av smärtan är subjektiv och unik för individen och kan vålla ett stort personligt lidande. Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med långvarig icke malign smärta. Metod: Studien var en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på tio artiklar som blivit analyserade utifrån Graneheims och Lundmans innehållsanalys.

Bakgrund: Arbetsbelastningen inom hälso-och sjukvården har ökat och efterfrågan på grundutbildade sjuksköterskor är större än antalet som utexamineras varje år. Den höga arbetsbelastningen bidrar till att nyutexaminerade sjuksköterskor inte får den hjälp och stöd de behöver. Var tionde sjuksköterska vill avsluta sin yrkesbana efter första året. Syfte: Syftet var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara ny inom professionen. Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt som innehåller fjorton kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Cancer är en folksjukdom i Sverige som påverkar patientens livssituation på flera olika sätt. Att leva i ett palliativt skede innebär att leva nära döden, och då livstillvaron blir förändrad och begränsad både fysiskt, psykiskt och socialt. Det är betydelsefullt att patienternas självbestämmande respekteras och efterföljs. Stöd och god kommunikation utgör en betydelsefull del i vårdandet.Syfte: Syftet med studien var att belysa cancerpatienter i ett palliativt skedes upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt utfördes och baserades på åtta vetenskapliga originalartiklar som analyserades och kvalitetsgranskades utifrån Graneheims och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: I studiens resultat framkom fyra kategorier som beskrev vårdpersonalens bemötande av palliativa cancerpatienter.

Unga vuxna lever i en tid med många utmaningar och en cancerdiagnos påverkar personen fysiskt, psykiskt och socialt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva psykosociala behov hos unga vuxna med cancer. Elva vetenskapligt publicerade artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fem kategorier; känslor av osäkerhet inför framtiden, vikten av att få information, att återgå till sitt normala liv, vännernas och familjens roll och stöd inom sjukvården. Personer upplevde en förlorad ungdom och de beskrev den osäkra framtiden som frustrerande och smärtsam. För att hjälpa personen att hantera en osäker framtid kan sjuksköterskan ge redskap till självhjälp genom information och olika strategier.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Varje år drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvårdnad. De upplever sig inte få den vård de är i behov av. Alla människor har, enligt motivationsteorin, behov som är ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att människan ska kunna uppnå självförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien använde en kvalitativ nätnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade åtta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade åtta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades på upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, Känslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade åtta behov som fanns på de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.

Bakgrund: Cirka 0,2 - 0,4 procent av svenska kvinnor i åldrarna 12-25 år lider av anorexia nervosa, en sjukdom som innebär en störd kroppsuppfattning och karakteriseras av en oerhörd rädsla att gå upp i vikt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva livsvärlden hos kvinnor som lider av anorexia nervosa. Metod: Studien baseras på två självbiografiska böcker som analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2008) beskrivning av innehållsanalys för kvalitativa studier. Resultat: Studien resulterade i tre kategorier: socialt, psykiskt och fysiskt, varav den psykiska innefattar underkategorierna ångest, självkänsla, mattankar samt förvrängd kroppsuppfattning. Slutsats: Slutsatsen till denna studie var att som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om och förståelse för livsvärlden hos denna patientgrupp som finns både inom den somatiska och psykiatriska vården, för att på så sätt skapa goda förutsättningar i det vårdande mötet..

Bakgrund: Forskning- och utvecklingsarbete är något som bedrivs på många håll inom hälso- och sjukvården. Detta innebär att många patienter som söker vård och behandling kan komma att tillfrågas om att delta i forskning. En person som är sjuk, och i behov av vård, kan uppleva att man i patientrollen hamnar i en beroendeställning i förhållande till vårdpersonalen. Patienten är den hjälpsökande och vårdpersonalen är de som på grund av kunskap och förmåga att hjälpa patienten har en starkare ställning. Att vara patient och medverka i forskning kan innebära att patienten får ökad uppmärksamhet men patienten kan också uppleva att beroendeställningen gentemot vårdpersonalen förstärks.Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att delta i forskning.Metod: En litteraturöversikt har gjorts där tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar, med begränsning vuxna patienter, har utgjort grunden till resultatet.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier, vilka är; Överväganden inför beslut om att delta i forskning, Meningsfullhet av att delta i forskning, Upplevelse av hinder i samband med forskning samt Från känslan av stöd ? till känslan av övergivenhet.Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsperspektivet enligt Dahlberg och Segesten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur livskvalitet upplevs hos diabetespatienter med bensår. Vi vill till följd av detta öka kunskapen och förförståelse till livskvalitetens betydelse vid omvårdnadsarbetet. Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som tyvärr blir vanligare i Sverige. Diabetespatienter kommer vi som sjuksköterskor att träffa på överallt inom hälso- och sjukvården. För att uppnå vårt syfte ställer vi därför följande fråga: Hur påverkas livskvaliteten hos diabetespatienter med bensår? Metoden som används för att undersöka detta är en litteraturstudie.

Hälsa är något man kan förklara som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Tidigarestudier inom ämnet visar tydligt att det finns ett samband mellan en ohälsosam livsstil ochantal levnadsår. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad elever i årskurs 9 har föruppfattningar kring begreppet hälsa samt vilken uppfattning de har om vad de lär sig ombegreppet i ämnena idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap.Kvalitativa fokusgruppsintervjuer med elever i årskurs 9 genomfördes, där eleverna fickdiskutera med varandra om vad de ansåg att begreppet hälsa är. Eleverna fick även frågor omkost- och motionsråd. Huvudresultatet visar att eleverna inte anser att de får den lärdom debehöver.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdom bland kvinnor i Sverige och i världen. Mellan 15 och 20 kvinnor insjuknar varje dag. Att få beskedet bröstcancer skapar förde flesta förvirring, ångest och chock såväl hos den som är sjuk som hos de som står den drabbade kvinnan nära. De förändringar som uppstår i samband med sjukdomen och de olika behandlingarna har stor inverkan på kvinnornas självkänsla och upplevelse av hälsa. Syftet: Syftet med den här uppsatsen är att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med bröstcancer.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka upplevelser hos anhörigvårdare till lungcancerpatienter. Artikelsökningar har skett i Cinahl och Pubmed. Tiden för anhörigvårdaren kan se olika ut, kort och intensiv eller lång och utmattande. Upplevelser så som skräck är vanligt förekommande direkt efter lungcancerdiagnosen både för patient och vårdare. Detta för att de anhöriga ställs inför ett klart hot om en kommande förlust samt skrämmande tankar kring döden.

Abstrakt: Att vara närstående till någon som är svårt sjuk innebär ett lidande och är en stor påfrestning i livet. När detta sker uppstår ett ökat behov av tröst. Sjuksköterskor bemöter inte bara patienter utan även deras närstående. Eftersom tröst är en viktig del av vården och nära sammankopplat med hälsa bör sjuksköterskor uppmärksamma närståendes lidande och ge dem den tröst de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av tröst hos närstående till svårt sjuka personer.

Bakgrund:Hjärtsvikt blir allt vanligare. Det krävs stor förändring och anpassning av livssituationen för både patienter och anhöriga. Många av de som får diagnosen saknar kunskap om hur de påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvårdsåtgärder som kan ge ökat välbefinnande hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes där tretton artiklar har analyserats.