Fetma är ett samhällsproblem i alla åldersgrupper på många håll i världen. Fetma och övervikt hos barn och ungdomar kan ge både fysiskt och psykiskt negativa effekter. Det finns flera orsaker till att fetma uppkommer, olika faktorer som livsstil, miljö, och arv kan samverka i utvecklingen av fetma. I det svenska samhället är risken för fetma ökad eftersom det finns nästintill obegränsad tillgång till fett- och energirik kost samt att de individuella kraven på fysisk aktivitet är låga..

Det finns en samstämmig uppfattning inom forskningen att barn till psykiskt sjuka föräldrar är en riskgrupp och att dessa barn i större utsträckning än andra kan utveckla sociala och psykiska problem under uppväxten eller i vuxen ålder. Då vuxenpsykiatrin är de som möter föräldrarna till dessa barn har vi intresserat oss för professionella inom vuxenpsykiatrin för att försöka fånga deras tankar kring dessa barns situation och behov.Detta är en kvalitativ uppsats med syfte att undersöka hur personal inom vuxenpsykiatrin ser på barn, barns behov och föräldrars förmåga när föräldrar lider av psykisk sjukdom. Vi har genomfört en fokusgruppsintervju med en grupp professionella på en öppenvårdsmottagning. Våra frågeställningar är följande: Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på behoven hos barn då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur resonerar professionella inom vuxenpsykiatrin kring föräldraförmågan då föräldrar lider av psykisk sjukdom? Hur ser professionella inom vuxenpsykiatrin på barnperspektivet och hur påverkar det deras arbete? Vad anser professionella inom vuxenpsykiatrin att man kan eller bör göra för att möta behoven hos barnen?Vårt resultat visar att deltagarna i vår fokusgruppsintervju gjorde skillnad på barns behov utifrån deras ålder och att de ansåg att olika diagnoser hos föräldrar skapar olika förutsättningar för föräldraförmågan.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är ett neuropsykiatriskt funktionshinder som påverkar miljontals individer. Tidigare forskning visar att 3-5 % av Sveriges befolkning har ADHD. Fördelningen är en kvinna på 3-4 män. En av anledningarna till att kvinnor med ADHD inte lika ofta som män uppmärksammas i utredningssyfte kan vara att de inte utmärker sig i lika stor utsträckning som män. Män med ADHD utvecklar oftare asocial samsjuklighet, medan kvinnorna oftare utvecklar samsjuklighet såsom t.ex.

Föräldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrån många olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gällande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fäderna stod fo?r försörjningen. Fäderna gavs alltså bara en liten möjlighet att lära känna/knyta an till sina barn när de var små.Vilka effekter detta kan ha haft på relationen mellan fäderna och deras barn, då barnen blivit vuxna, är i stort sett ett outforskat område. Den här studien ämnar kunna belysa dessa.

Målet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning i sitt arbete. De frågeställningar som låg till grund för arbetet var, ?Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt påfrestande i sitt arbete?? och ?Vilka personliga strategier använder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk påfrestning??. Metoden som användes var en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna delades in i två stycken olika frågeområden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt påfrestande? samt 2.

När patienter kommer till sjukhus är det mycket som kan kännas främmande och annorlunda. De vårdas i salar med okända människor och deras personliga saker tas ifrån dem. Människan exponeras både kroppsligt och själsligt och möjligheterna att få vara privat kan vara få. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser och behov av att få vara privat i samband med vård på sjukhus. Fjorton artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Uppsatsen underso?ker tre olika roller inom ko?rdirigentens yrkesroll; dirigenten (musiktekniskt kunnande och konstna?rlig vision), ko?rpedagogen (fo?rma?ga att konkret kunna fo?rsta?, fo?rklara och la?ra ut musikaliska verktyg), ledaren (egenskaper som a?r generella fo?r ledare inom alla omra?den). Underso?kningen genomfo?rdes i form av en enka?t da?r 651 sa?ngare fra?n 31 ko?rer med olika bakgrund och a?ldrar rangordnade nio egenskaper/fo?rma?gor (tre inom varje roll).Resultatet visade att dirigenten, ko?rpedagogen och ledaren alla a?r viktiga roller fo?r alla korister oavsett niva?. Rollen dirigenten blir alltmer viktig ju la?ngre man sjungit i ko?r och ju mer musikutbildning man har.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Att vara närstående till en kronisk sjuk person kan upplevas påfrestande när den sjuke är beroende av dem och det kan leda till utmattning både mentalt och fysiskt. Därför behöver närstående finna sätt för att kunna hantera sin vardag. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av hanterbarhet av vardagen hos närstående till personer med kronisk sjukdom. En litteratursökning gjordes och det framkom femton artiklar som analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att kämpa för ett normalt liv, Att göra allt för den sjuke, Att träffa andra och få kunskap och information, Att relationerna till familjen fördjupades och Att klara av utmaningar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer med hiv. Sex kvalitativa artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier: att påverkas känslomässigt, att minska rädsla med kunskap och erfarenhet och att förebygga smittspridning. Litteraturstudien visar på många olika känslor i samband med vårdandet av person med hiv. Det framkom att många av sjuksköterskorna var rädda för att bli smittade av sjukdomen och använde därför de skydd som fanns att tillgå.

Spanska sjukan var en världsomfattande epidemi, en pandemi, som drog över världen i flera influensavågor mellan 1918-1920. Syftet har varit att ta reda på hur Säters hospital drabbades av och hanterade influensautbrottet 1918. Med hjälp av överläkarens årsberättelse för 1918 har jag lyckats få fram att 40,7 % av alla patienter blev smittade av spanska sjukan varav 15,3 % av dem avled till följd av sjukdomen. 529 personer smittades av spanska sjukan på Säters sjukhusområde varav 57 personer avled, vilket motsvarar 10,8 %. Av de 529 smittade männen och kvinnorna avled 12,6 % kvinnor (34 stycken) och 8,9 % män (23 stycken) till följd av in-fluensan.

Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.

Bröstcancer är den cancerform som är vanligast hos kvinnor. Att drabbas av bröstcancer äroerhört traumatiskt och livsomvälvande. Kvinnor som överlever bröstcancer upplever att livetförändrats till följd av sjukdomen. Syftet med studien är att undersöka hur unga kvinnor iåldern 19-44 år som drabbats av bröstcancer och överlevt upplevt sin sjukdomsresa; fråndiagnosen bröstcancer till att vara en överlevare, och genom att veta mer om vadbröstcancerpatienten går igenom belysa hur sjuksköterskan kan vara ett bättre stöd under ochefter sjukdomsförloppet. Detta är viktigt för att veta hur sjuksköterskan kan vara ett bättrestöd för unga bröstcancerpatienter samt hur sjuksköterskan kan underlätta för dessa kvinnoratt komma tillbaka till livet och vardagen efter att behandlingarna avslutats.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena.

SAMMANFATTNINGBakgrundMissfall drabbar ungefär var femte gravid kvinna. Det innebär att graviditeten avbryts innan fostret kan klara sig utanför livmodern. Mellan graviditetsvecka 13 och 22 benämns det som sena missfall. Det finns flera faktorer som kan påverka graviditetens utgång, men oftast är det naturliga orsaker där kroppen känner av att något är fel och stöter bort graviditeten. Missfall drabbar kvinnan både fysiskt och psykiskt och upplevs för de flesta som en kris.