År 1995 trädde psykiatrireformen i kraft. Reformen syftar till att förbättra psykiskt funktionshindrades livssituation och delaktighet i samhället. Efter psykiatrireformen har dock problem uppstått i den somatiska vården av psykiskt funktionshindrade personer. Bakgrunden tar upp definitioner av psykiskt funktionshindrade, vanliga somatiska hälsoproblem i denna grupp, stigmatisering och omvårdnad. Som teoretisk referensram har Peplau valts, då hon lyfter fram interaktionen mellan vårdpersonal och patient.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Psykiatrin är ett aktuellt ämne i dagens debatt. Ofta aktualiseras problematiken kring psykiskt sjukas situation efter att något hemskt våldsbrott skett. Medierna rapporterar om anhöriga som förgäves sökt hjälp när de anat att något hemskt kan komma att ske, dock utan respons. Det är lätt att genom medias rapportering få uppfattningen att merparten av psykiskt sjuka är brottsbenägna. Sambandet mellan psykisk sjukdom och våldsbrott är dock enligt statistik inte påtagligt.

Syftet med studien var att se om psykiskt välbefinnande hos avhoppare från sekter är relaterat till förekomsten av psykiska övergrepp i den rörelse som lämnats samt att undersöka hur avhoppares psykiska välbefinnande ser ut. Deltagare var 57 avhoppare från åtta olika religiösa rörelser i Sverige. De rekryterades huvudsakligen genom hjälporganisationer för avhoppare och deltog genom att svara på frågor via ett nätformulär. Resultaten visade att högre förekomst av psykiska övergrepp, mätt med GPA-skalan, var relaterat till sämre psykiskt välbefinnande, mätt med CORE-OM, vilket var enligt hypotesen. Det fanns däremot inte något samband mellan psykiskt välbefinnande och antalet år i rörelsen eller antalet år sedan avhoppet.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt är ett problem då det innebär ett individuellt lidande p.g.a. nedvärderande kommentarer. Övervikten påverkar människan negativt både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

Syftet med studien var att undersöka skillnader i arbetsmotivation enligt Social Determination Theory beroende på om de anställda hade en direktanställning via företaget som studien genomfördes på eller om de var anställda via bemanningsföretag. Studien undersökte även huruvida arbetsmotivation kunde predicera psykiskt välbefinnande. Urvalet bestod av industriarbetare där den ena gruppen bestod av direktanställda och den andra av bemanningspersonal. Data samlades in genom en enkätundersökning i pappersform som utgick från Basic need satisfaction at work scale för arbetsmotivation och General health questionnaire 12 som mätte psykiskt välbefinnande. Totalt svarade 48 personer på enkäten.

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter.

Bakgrund: Stroke, även kallat slaganfall, är ett samlingsnamn för infarkt i hjärnan och hjärnblödning. Det är en av våra vanligaste folksjukdomar och när någon drabbas av stroke påverkas hela familjen. De kastas helt oförberett in i en helt ny situation och deras liv vänds upp och ner.Syfte: Syftet med studien är att ur ett närståendeperspektiv belysa hur deras livssituation påverkas efter att en nära drabbats av stroke och överlevt.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ inriktning med deskriptiv ansats och materialet är analyserat utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats.Resultat: De närståendes livssituation påverkas när en nära drabbas av stroke. Det nya livet upplevs som skrämmande och de känner sig otrygga i förändringen och fick ett ökat Psykiskt lidande. Självständigheten och spontaniteten minskades, rollerna i relationerna förändrades och det sociala livet blev negativt lidande.

För att upprätthålla god livskvalitet hos patienter i palliativ vård är det viktigt att sjuksköterskor kan bemöta existentiella behov och lidande. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva bemötande av existentiellt lidande hos patienter i palliativ vård, i möten mellan sjuksköterskor och patienter. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Efter en litteratur sökning i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO inkluderades elva vetenskapliga artiklar som efter kvalitativ innehålls analys resulterade i fyra kategorier; att ha självkännedom, att lyssna och vara närvarande, att stödja och upprätthålla hoppet, att se den unika människan. Litteraturöversikten ger förslag på hur sjuksköterskor kan bemöta patienter med existentiellt lidande samt hur sjuksköterskor kan hjälpa patienter i livets slutskede med existentiella behov..

Introduktion: Ambulanssjukvården har sedan 1800-talet förändrats, från att vara ett rent transportmedel är i dagsläget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsätts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt påfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sämre mental hälsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd på arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer i arbetet.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design.Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt påfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. Stödåtgärder finns tillgängliga från arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger på individen att söka stöd.

Att genomgå en stomioperation kan leda till att personer behöver anpassa sitt liv både fysiskt och psykiskt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxnas upplevelser av sin livssituation efter genomgången stomioperation. I denna litteraturstudie analyserades tio vetenskapliga artiklar med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom var att personer med stomi upplevde stomin som utmanande samt skapade oro och osäkerhet.

För patienter inom den palliativa vården handlar vårdandet om att lindra symtom i form av smärta och annat lidande, både fysiskt och psykiskt. Den palliativa vården kan hjälpa patienter att få en död som så långt som möjligt bör vara lugn, fridfull och uppfyller individernas önskemål. Vården involverar patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal, framförallt sjuksköterskor, som alla är känslomässigt inblandade. När patienterna inte kan uppnå lindring från deras lidande med hjälp av metoder som normalt används kan palliativ sedering vara det sista alternativet som återstår när inget annat hjälper. Syftet är att undersöka och sammanställa hur sjuksköterskors tankar, känslor och attityder till palliativ sedering presenteras i dagens forskning.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vård. Semistrukturerade frågor användes och data analyserades genom latent innehållsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsättningar men också vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. Förutsättningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmågor samt arbetsgruppen och organisationen.

Vårdpersonal och allmänheten uttrycker ofta negativa attityder till patienter som är överviktiga. Antalet patienter som genomgår en operation för sin övervikt ökar för varje år. Det är en omvälvande operation för patienten och patienter söker mycket information innan operationen. Den perioperativa dialogen, en ideal arbetsmodell har tidigare prövats på andra patientgrupper men inte på patienter som skall genomgå en operation för sin övervikt.  Syfte med studien var att beskriva patienters upplevelse av sin övervikt och hur kontinuiteten i den perioperativa dialogen kan ge lindrat lidande i samband med operation för övervikt.Studien har en hermeneutisk design. Data samlades in med hjälp av den perioperativa dialogen som dokumenterats vid sjuksköterskans möte med 26 patienter.