Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som innebär att man ofta upplever och förstår verkligheten på ett annorlunda sätt. Sjukdomen orsakas av psykologiska, sociala samt ärftliga faktorer. Symtomen ger ofta ångest vilket leder till tillbakadragenhet och ensamhet. Sjukdomen behandlas med terapi och läkemedel samt stöd från personer i omgivningen. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur det kan upplevas att leva med schizofreni. Metod: I litteraturstudien har en kvalitativ ansats använts och studien baseras på sex självbiografiska böcker vilka analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatdelen består av fyra huvudkategorier: Självuppfattning; Minskat socialt samspel; Sjukvårdens bemötande och behandling, samt Sökande efter lindring och hopp om framtiden. Resultatet visar att lidande är en konsekvens av sjukdomens effekter.

Bakgrund: Övervikt är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem. Med en ökande andel överviktiga personer följer en ökning av antalet komplikationer som framtida hjärt- och kärlsjukdom och onormal sockeromsättning. Övervikten påverkar människans sätt att uppleva livskvaliteten, med hänsyn till faktorer såsom lidande, hälsa samt välbefinnande. Syfte Studiens syfte är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma i vardagen. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, baserad på tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ?klassiska? symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom.

Bakgrund: ?Compassion fatigue? (CF) är ett begrepp som syftar på fenomenet att människor, däribland sjuksköterskor, som arbetar med människor, kan drabbas av en slags professionell utbrändhet. Utbrändheten uppstår i mötet med den andra partens (patientens) lidande och trauma och yttrandet av tillståndet följer ett klassiskt stressmönster. Arbetsomständigheter, vissa personlighetsdrag såsom hög empatisk förmåga hos sjuksköterskan har identifierats som eventuella riskfaktorer till CF. Det finns behov av att vidare utreda vad CF är, vad det orsakas av och hur tillståndet kan lindras och motarbetas.

Forskning om brottsoffer är i Sverige en relativt ny disciplin. Statistik från Brottsförebyggande Rådet visar en kontinuerlig ökning av misshandelsbrott sedan 1975, framför allt en ökning av våldets grovhet och feghet. Den största offergruppen utgörs av män. De våldsdrabbade patienterna möter sjuksköterskan framför allt på akutmottagningarna. Sjuksköterskan står i en maktposition till patienten och denna makt ska användas på ett för patienten positivt sätt.

Bakgrund: Akut förvirringstillstånd innebär försämrad kognitiv förmåga och varierande grad av förvirring. Detta orsakar lidande för patienterna och bör därför förebyggas med professionell omvårdnad. God vårdkvalitet upprätthålls genom förbättringsarbeten grundade på aktuell evidensbaserad kunskap. Specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård har genom sin kompetens samt bästa tillgängliga kunskap potential att leda detta arbete. Denna litteraturgenomgång ger därför en sammanställning av evidensbaserad kunskap som möjliggör förbättringsarbeten samt ett professionellt omhändertagande av akut förvirrade patienter.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans bedömning och åtgärder hos patienter med akut förvirringstillstånd.Metod: Narrativ litteraturgenomgång med systematisk teknik.

Bakgrund: Andelen fullbordade självmord ökar med stigande ålder. Många av de äldre som begår självmord har varit i kontakt med sjukvården kort innan dödsfallet. Äldre pratar mindre om sina självmordstankar än yngre och har en tendens att använda sig av mer dödliga metoder än yngre personer. Kunskapen inom området är låg. Syftet med denna studie var att belysa orsaker till att äldre begår självmord.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och varje år insjuknar omkring 7000 kvinnor. En bröstcancerdiagnos leder ofta till en krisreaktion på grund av de fysiska och psykiska förändringar som diagnosen medför. För att kvinnorna ska kunna hantera den nya livssituationen är de i behov av relevant stöd av den vårdpersonal de kommer i kontakt med. Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med diagnostiserad bröstcancer upplever stöd från vårdpersonal under diagnos och behandlingsperiod. Studien är en kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av analysmetoder.

Bakgrund: Forskning visar på sömnens vikt för hälsan. En bristfällig sömn ger en försämrad fysisk och psykisk återhämtning för patienten vilket leder till ett onödigt lidande. I Katie Eriksson teori om den lidande människan beskrivs att en av sjuksköterskans viktigaste uppgifter är att lindra och motverka det onödiga lidandet. Det är därför av betydelse att identifiera vilka faktorer som inverkar negativt och positivt på sömnen. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sömnen negativt hos vuxna patienter som är inlagda på sjukhus.

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smärta kan leda till allvarliga skador på vitala organ samt även ge kroniska smärtor i skadeområdet. Detta innebär förlängda vårdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhället. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smärtbehandlingen genom regelbunden mätning, behandling, utvärdering och dokumentation av smärta och administrerad smärtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smärtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanställde.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen.

Bakgrund och problemformulering: Sex som självskadebeteende är ett ämne som fått ökad medial uppmärksamhet de senaste åren. Den vetenskapliga forskningen är emellertid eftersatt.Syfte: Att undersöka upplevd erfarenhet och befintligt kunskapsläge om sex som självskadebeteende samt vilka omvårdnadsinsatser som ges till patienter med självskadebeteende. Detta för att kunna se hur lidande lindras och hälsa främjas i det dagliga vårdandet.Metod: Tvärsnittsstudie där 70 legitimerade sjuksköterskor besvarade en enkät med en kvantitativ del som redovisades med deskriptiv statistik samt en kvalitativ del där redovisningen skedde i form av en innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).Resultatsammanfattning: Flertalet av sjuksköterskorna (83%) ansåg sig veta vad sex som självskadebeteende innebär. Dock upplevde 77% (n=54) att deras kunskaper ej var tillräckliga. Drygt hälften (60%) hade erfarenhet av sex som självskadebeteende och faktorer som kunde sammankopplas med det sexuella självskadebeteendet var andra psykiatriska diagnoser och låg självkänsla.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

Bakgrund: Den goda vården syftar till att lindra mänskligt lidande, såsom smärta. Detta är inte alltid uppnått inom den slutna sjukvården idag, och patientens smärta blir inte lindrad. Musik kan användas som en hälsointervention inom sjukvården och har visats ha en rad positiv inverkan på patienten. Syfte: Beskriva vad musiken som en individanpassad omvårdnadshandling har för verkan på patientens smärttillstånd vid en akut smärta.Metod: En litteraturstudie baserad på 14 utvalda kvantitativa studier om musikens verkan på ett akut smärttillstånd. Resultat: Resultatet visar på att musik som en individanpassad omvårdnadshandling kan lindra patientens smärttillstånd.