Ett svårlöst filosofiskt problem inom Kristendomen är att Gud ges attributen allgod och allsmäktig samtidigt som det finns ondska i världen. Detta filosofiska problem benämns teodicéproblemet.Syftet med denna studie är att ge en inblick i hur fem företrädare inom Kristendomen i Sverige ser på ondska och lidande i världen utifrån deras reflektion över teodicéproblemets natur som ett filosofiskt dilemma. Studien har en kvalitativ metod bestående av intervjuer.Respondenternas svar jämförs med aktuell religionsfilosofiskt diskussion där likheter och skillnader sammanställs. Resultatet visade att den vanligaste förklaringen till teodicéproblemet var att företrädarna hävdade att det onda är en avsaknad av det goda samt att tolkningar av Gamla testamentet speglar de olikheter som företrädarna har. Lösningsansatser som företrädarna använde sig av till teodicéproblemet analyserades och försågs med vidareutvecklade filosofiska resonemang och infallsvinklar och visade att teodicéproblemet är ett svårlöst problem..

Som njursjuk är patienten beroende av en kärlaccess, tillgång till blodbanan, för att kunna få dialysbehandling. För att få adekvat dialysbehandling behöver kärlaccessen fungera tillfredsställande. Kärlaccessen kan utsättas för många komplikationer som i sin tur skapar ett behov av insatser av såväl vårdpersonal som patienten själv. Patientens oro och ångest över kärlaccessens funktion skapar ett lidande och därmed ett behov av god vård som ger patienten möjlighet att känna sig trygg i vårdsituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det är för hemodialyspatienten att leva med en kärlaccess samt finna patientens uttryckta behov av vård av kärlaccessen för dialys.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Bakgrund. Ett stort antal personer drabbas varje år av cancer. Det finns riktlinjer för hur besked om cancer ges, dock saknas empirisk evidens kring patienters behov. Cancerbeskedet kan komma som en chock och skapa en krisreaktion hos patienten då livsvärlden förändras och ett lidande uppstår. Lidandet beskrivs som en ofrånkomlig del i livet, dock finns det onödigt lidande, i form av vårdlidande, som bör undvikas.

Motorneuronsjukdom leder till förlamning av alla viljestyrda muskler och slutligen till döden. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av att leva med MND. En kvalitativ manifest innehållsanalys av åtta studier om upplevelser av att leva med motorneuronsjukdom gjordes. Studien resulterade i fem kategorier, strategier för att hantera och kontrollera sjukdomen i det dagliga livet. Betydelse av relationer, information och kommunikation.

Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa.    Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan.                                                                                                                    Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

  SammanfattningArbetsmarknaden förändras hela tiden, vilket innebär en omställning för alla som har ett arbete och en sysselsättning. Det ställs högre krav på arbetstagarna vilket, medför ännu svårare förutsättningar för de som redan nu står utanför arbetsmarknaden.Vi har i denna studie valt att se på hur sociala arbetskooperativ kan fungera som alternativ sysselsättning. Vi har valt att titta på detta, tänkt för människor som har någon typ av psykisk nedsättning och utifrån deras behov.Vi har genom att titta på denna specifika grupps behov i arbetslivet, undersökt om dessa behov kan tillgodoses genom ett socialt brukarkooperativ.Detta för att få ökade kunskaper om sociala arbetskooperativs plats som en alternativ sysselsättning/arbete för människor med särskilda behov.Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativa intervjuer med ovan nämnd målgrupp samt personal som arbetat med kooperativa verksamheter. Vårt resultat baseras dels på dessa intervjuer dels, på jämförelser med relevant insamlad data i form av tidigare studier och litteratur.Resultatet visar att respondenternas behov mycket väl kan tillgodoses i ett socialt brukarkooperativ. Vidare framgår av resultatet att det i stor utsträckning finns både ekonomiska och sociala vinster att utvinna genom dessa..

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste dödsorsaken globalt gällande kvinnor. Att leva med en bröstcancersjukdom kan innebära mycket svåra lidanden. Många av kvinnorna får stora vårdbehov och där kan vårdpersonalen ibland orsaka vårdlidande utan att vara medvetna om problemet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdlidande för kvinnor med en bröstcancer sjukdom Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med sju kvalitativa artiklar. Författarna identifierade olika mönster och kategorier i artiklarna.

Depression är en av de vanligaste folksjukdomarna i världen. Symtombilden är dock ofta olika hos äldre och yngre samt hos kvinnor och män vilket komplicerar upptäckten av depressioner och gör att de ofta förblir oupptäckta och obehandlade och orsakar onödigt lidande hos de drabbade och deras anhöriga. Syftet med denna studie vara att beskriva betydelsen av allmänsjuksköterskans kunskap om symtom och riskfaktorer för depression i möte med patienter. Frågeställningarna var: Varför behöver sjuksköterskan ökad kunskap om depressioner och vad behöver hon kunskap om. Metoden som användes var litteraturöversikt och resultatet består av tjugotre artiklar.

År 2007 dog 330 barn mellan åldrarna noll till fyra år i Sverige. När ett barn dörbeskriver föräldrar att de förlorar en del av sina liv. Föräldrars sorg kan uttryckas påflera olika sätt. Föräldrarna kan uppleva ett lidande i samband med barnets död ochsjuksköterskor har till uppgift att försöka lindra detta lidande. Sjuksköterskor anser attdet finns svårigheter i mötet med föräldrar i sorg.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommitténs definition av psykisk ohälsa skall symtomen pågå under en längre tid, hindra barnet från att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever så många som cirka 400 000 barn med en ensamstående förälder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstående föräldrar påverkas psykiskt av sin uppväxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

Obstipation är ett vanligt omvårdnadsproblemsom påverkar patientens livskvalitet negativt. Obstipation orsakar ett lidande hos patienten och kan dessutom leda till komplikationer. Syftet med studien var att beskriva möjligheterna för prevention och kurativ behandling hos vuxna patienter med obstipation. Studien genomfördes som en litteraturstudie, vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Tjugoen artiklar påvisade god och medelgod vetenskaplig kvalitet och stämde överens med syftet, dessa användes i resultatet.

Bakgrund: Lidande är den mest centrala känslan för patienten och kan orsakas av en förlust av människans själv. Den lidande människans livsvärld är inte den fysiska värld hon lever i utan världen som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande människan uppfattar varandra som unika individer är en förutsättning för att en mellanmänsklig relation ska äga rum. Historisk sett har vårdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men männen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstånd från samhället och många barriärer för män i omvårdnaden.

Inom vården möter personalen människor som upplever lidande. Att försöka lindra lidande och trösta är något som vi alltid kan göra. Syftet med denna studie var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att ge tröst. Elva intervjuer med narrativ ansats gjordes med distriktssköterskor och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysarbetet resulterade i fem kategorier: att ge tid och ha mod, att möta människan där hon är, att skapa en bra relation, att försöka ge hopp och att ge förklaringar.

Bakgrund: Cancer är en allvarlig och ibland livshotande sjukdom som kan innebära ett stort lidande för den drabbade. Lidandet kan vara såväl fysiskt, psykiskt, socialt som andligt/existentiellt. Vanliga fysiska och psykiska symptom vid cancersjukdom kan vara smärta, illamående, ångest, nedstämdhet/depression, samt sömnsvårigheter. Massage och beröring tillhör de alternativa och komplementära behandlingsmetoder som användes inom omvårdnad för att trösta, lugna och ge lindring åt patienter med svåra sjukdomstillstånd. Massage- och beröringstekniker användes inom flera olika områden t.ex.