Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som förändrar hela en persons liv både fysisk och psykiskt såväl som socialt och relationsmässigt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelsen av kroppen hos personer med Parkinsons sjukdom. Sjutton vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier. Det framkom i litteraturstudien att personer med Parkinsons sjukdom upplevde begränsad rörlighet och förändrad vardag.

Att bli diagnostiserad med en kronisk sjukdom som Multipel Skleros (MS) kan vara förödande både fysiskt och psykiskt. Det beror mycket på hur personen med MS hanterar sin nya situation. Studier visar att det finns många sätt att hantera sjukdomen på. Detta kan sammanfattas som copingfaktorer. Syftet med denna studie var att, baserat på självbiografier, beskriva utmärkande copingfaktorer hos personer med Multipel Skleros.

Bakgrund: Skador inom fotbollen är ett stort problem både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt för samtliga involverade.Syfte: Att undersöka eventuella skadeförebyggande effekter av FIFA:s preventionsprogram The 11+ hos manliga fotbollspelare. Studien har fokuserat på skador i nedre extremitet (fot, underben, knä, lår, ljumske och höft).Material & Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Fyra fotbollslag i Södertälje kommun följdes under försäsongen 2013 (januari-april). 103 manliga fotbollspelare mellan 18-42 år deltog i studien (47 spelare i interventionsgruppen och 56 i kontrollgruppen).Resultat: Interventionsgruppen som genomförde The 11+ upp till två gånger i veckan hade signifikant färre skador i nedre extremitet jämfört med kontrollgruppen.Konklussion: The 11+ är effektivt för att förebygga skador bland manliga fotbollspelare..

Syftet med denna studie var att ta reda på omdet fanns några genusmässiga skillnader i biståndsbedömningen och i beviljade insatser för äldre i ett område där det finns förväntningar om starka skillnader i könsroller. Materialet omfattade intervjuer med sex biståndsbedömare i två Tornedalskommuner där det i den ena kommunen fanns handläggare med kombinerade tjänster som biståndsbedömare och arbetsledare medan den andra kommunen hade en mera specialiserad organisation, där biståndsbedömning och arbetsledning var separerade och man kan här säga att vi från biståndsbedömarens perspektiv där det givits möjlighet att utveckla behovsbedömningsprocessen utifrån ett könsperspektiv. Metoden som användes var personliga intervjuer. Resultatet visade att det eventuellt kunde finnas vissa skillnader i ålderskategorin 80+. Tillfälliga insatser till ensamstående män kunde ges även om personen i fråga inte hade något psykiskt eller fysiskt funktionshinder.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalité pch psykiskt välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av vikt att det hälsofrämjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Ur ett folkhälsoperspektiv har människors levnadsvanor en central betydelse för hälsa och sjukdomsbörda. Personer med funktionshinder riskerar i större utsträckning att drabbas av försämrad hälsa och sjukdom än övrig befolkningen. Forskning visar dock att fysisk aktivitet förbättrar personer med funktionshinders möjlighet till en bättre hälsa.  Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka möjliggörande och hindrande faktorer vuxna personer med funktionshinder upplever vid organiserad fysisk aktivitet. Datainsamling har skett med en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personer med olika funktionshinder och erfarenheter intervjuades.

Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse inom berörda yrkes- och studentgrupper för hur individer, som blivit rullstolsburna senare i livet, upplever sin identitet och eventuella identitetsförändringar. Resultatet tolkades utifrån Anthony Giddens teorier om senmodernitet och identitet samt Peter L. Berger och Thomas Luckmanns kunskapssociologiska perspektiv. Den tidigare forskningen har berört funktionshinder och identitet utifrån olika aspekter, dock har inte syftet för denna studie behandlats i sin helhet i andra studier. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex stycken respondenter för att nå deras upplevelser.

Personer som arbetar med Human Resources (HR) hanterar processer av olika slag och agerar som stöd för chefer och medarbetare. HR-personer kan i sin tur också behöva stöd i sitt arbete. Arbetet är brett och ett sätt att utbyta erfarenhet är att använda sig av sina nätverk. Denna studie är en beskrivning av hur HR-personer upplever nätverk samt tunga arbetssituationer. Resultatet baserades på sex semistrukturerade djupintervjuer med fem personer.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trädde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bättre levnadsvillkor genom att de fick rätt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsättning kan se mycket olika ut. Det har uppmärksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur anställda inom personlig assistans upplever sin arbetssituation. Arbetsgruppen i denna studie är unik genom att de flesta som arbetar där har varit på samma arbetsplats i flera år. Det unika är att man i andra studier har påvisat den höga personalomsättningen inom personlig assistans. Jag har velat försöka förstå det som respondenterna delgav mig för att se vilka faktorer som bidragit till att de blivit kvar på just denna arbetsplats.Detta är en kvalitativ studie med en hermeneutisk forskningsansats. Det respondenterna har delgett mig är deras egna upplevelser och erfarenheter av deras yrke och faktorer som påverkar dem i deras arbetsmiljö.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalité pch psykiskt välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av vikt att det hälsofrämjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

En njurtransplantation är ett stort ingrepp och en stor omställning för patienten både psykiskt och fysiskt. Syftet med studien är att öka förståelsen för och beskriva patienters upplevelser och känslor i samband med en njurtransplantation. Studien är empirisk med en kvalitativ deskriptiv ansats och bygger på semistrukturerade intervjuer med åtta njurtransplanterade personer. Dataanalysen har gjorts med stöd av Burnards (1991) innehållsanalys och resulterade i tre huvudkategorier: känslomässig hantering, livet med en ny njure och erfarenhet av sjukvården. Resultatet visar att en njurtransplantation innebär en stor frihet, samtidigt som en känsla av nedstämdhet upplevts .

Reumatoid artrit är den dominerande sjukdomen inom svensk reumatologi och i Sverige har cirka 0,5-0,75 % av den vuxna befolkningen denna sjukdom. Syftet: denna litteraturstudie belyser sjuksköterskans omvårdnadsroll och patientens upplevelse av sin sjukdom. Metoden: en litteraturstudie baserad på elva artiklar som uppfyllde kravet på vetenskaplighet. Resultat: sju subteman identifierades efter analysen av artiklarna utifrån delsyftena sjuksköterskans roll samt upplevelsen av att vara en reumatoid artrit patient. Resultatet visar att sjukdomen påverkar patienter fysiskt, psykiskt och psykosocialt.

Statistikfrån 2012 visade att 346 679 personer i Sverige har sjukdomen diabetes, detta omfattar cirka 4% av befolkningen och av dessa har cirka 50 000 personer diabetes typ 1. Forskning har visat att diabetiker har lägre livskvalitet än övrig befolkning. Livskvaliteten påverkas av fysisk hälsa, psykologiskt tillstånd, grad av självständighet och sociala relationer. Tonåringar med diabetes typ 1 upplever sig annorlunda jämfört med sina vänner och det är betydelsefullt att identifiera faktorer som påverkar livskvaliteten. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar livskvaliteten hos tonåringar med diabetes typ 1.