Denna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva någraDenna kvalitativa studie hade som syfte att beskriva några neurologiskt funktionsnedsattas aktiviteter som rör relationer/sexualitet och deras upplevelse av hjälp i relationsaktiviteter. Semistrukturerade intervjuer, genom epostintervjuer, gjordes med 8 personer på Internetsidan www.funktionshinder.se genom sidans egen e-postfunktion. Analysen gjordes med manifest innehållsanalys. Studien belyste dels de aktiviteter som var viktiga för dessa personer och dels att ett fåtal hade fått hjälp av arbetsterapeut med frågor och aktiviteter relaterade till sexualitet och relationer. Majoriteten av intervjupersonerna hade velat få hjälp oavsett vilken yrkesgrupp som gav hjälpen, kunskap var viktigare än yrke.

Syftet med denna studie är att undersöka upplevelsen av delaktighet i behandling, vård och omsorg för anhöriga och närstående till människor med psykiska funktionshinder, samt att klarlägga hur denna grupp erfar samarbetet med de professionella yrkesutövarna. Vi har enbart undersökt anhörigperspektivet och under processen har vi arbetat med metoder för grundad teori. Vi valde en kvalitativ ansats för vår forskning och utförde totalt sex intervjuer. Vårt resultat visar att sannolikheten för att anhöriga och närstående ska uppleva delaktighet i behandling, ökar med ett gott initialt bemötande ifrån de olika professionella företrädarna. Bemötandet och yrkesetiken är också essentiellt för att bevara en god relation under behandlingsprocessen och utgör en viktig ingress för anhörigas möjligheter att hantera sin vardag. Goda relationer mellan familjerna och de professionella kännetecknas ofta av ett kunskaps- och informationsutbyte vilket genererar en känsla av delaktighet.

Bakgrund. Studenter upplever mycket stress i sin vardag och tidigare undersökningar visar att studenter inom hälsovetenskapliga utbildningar är mer stressade än övriga studenter. Vi saknade undersökningar gjorda på svenska sjukgymnaststudenter och valde därför att kartlägga upplevd stress, hälsa och fysiska aktivitetsvanor i denna studentgrupp. Syfte. Syftet med studien var att kartlägga hur sjukgymnaststudenter i termin 1 och 5 på universitet och högskolor i Sverige upplevde sin hälsa och stressnivå utifrån studiemiljön och fysiska aktivitetsvanor.

ABSTRAKTVäxjö universitetInstitutionen för pedagogikPedagogik med inriktning mot ungdoms -och missbrukarvård, Examensarbete 15hp Titel                                    HVB hemmens kompetens ? Funktionshindret ADHDEngelsk titel                       HVB home skills - Disability ADHDFörfattare                           Annette Dahlskog, Monika Eklund PerssonHandledare                        Marie Joelsdotter HallbäckDatum                                 Mars 2009Antal sidor                          18Nyckelord                          ADHD, HVB hem, funktionshinder Denna studie handlar om hur personalen på HVB-hem bemöter ungdomar som har funktionshindret ADHD. I studien undersöks personalens kompetens och bemötande och hur de arbetar med psykosociala och pedagogiska stödinsatser. Undersökningen baseras på en enkät undersökning med 40 utvalda HVB hem som tar emot ungdomar med funktionshindret ADHD. Resultatet av denna kvantitativa undersökning visar att kompetensen och bemötandet är gott och att psykosociala och behandlingspedagogiska stödinsatser används i stor utsträckning.

Detta arbete ger en bild av polisens handräckningar av psykiskt sjuka personer enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT ). Arbetet visar även att det idag finns ett antal faktorer inom handräckningsförfarandet av psykiskt sjuka som berörda parter inom polis och sjukvård vill ändra på. Det problem som lyfts är bland annat bristande kommunikation mellan polis och sjukvård, det finns ingen nationell blankett för hur en handräckningsbegäran ska se ut samt inte heller någon gemensam arbetsform vid handräckningar av detta slag. Vi har även granskat juridiken kring handräckningsförfarandet och bland annat kommit fram till att dessa handräckningar sällan följer de lagstöd som finns idag för hur de skall utföras. Sekretessen i sig är idag också ett problem eftersom det finns en sådan osäkerhet bland både polis och sjukvård angående vilken information som får utlämnas om den person som är aktuell för en handräckning.

Siblings of persons with disabilities tend to be sidelined and not get the same attention in the same amount as the child with the disability gets, both by the parents and the society. Previous research in this area is limited and siblings of people with disabilities and their experiences of support needs to be explored. The purpose of this paper is to learn about support for siblings of people with disabilities in terms of both adult siblings own experiences from his childhood and from practitioners experience. Six qualitative interviews with four adult siblings of people with disabilities and two professionals were interviewed. Systems Theory and Bronfenbrenners ecological model has provided the theoretical basis for the essay.

Sammanfattning:Bakgrund och syfte: Att ha struktur i vardagen är viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla både en yttre och inre struktur. Trots att struktur är ett vanligt arbetsområde för arbetsterapeuter inom psykiatrisk verksamhet i Sverige, saknas det forskning som undersöker arbetsterapeutiska interventioner med syfte att främja struktur för personer med psykiska funktionshinder. Syftet med denna studie är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av arbete med struktur i vardagen för personer med psykiska funktionshinder.Metod: En kvalitativ intervjustudie valdes för att besvara syftet. Åtta arbetsterapeuter verksamma inom allmänpsykiatrin i ett svenskt län intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. All data från intervjuerna bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i sju kategorier med ett övergripande tema ? Aktivitet förutsätter struktur.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda området. Denna studie är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehållet i artiklarna.

Syfte: Syftet var att belysa hur yngre personer efter stroke upplevde det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar gjordes. Bakgrund: I Sverige drabbas årligen 30 000 personer av stroke och uppskattningsvis lever 100 000 personer med något funktionshinder. Av de överlevande är 15-20 procent i arbetsför ålder. Stroke orsakar ett omfattande hjälpbehov hos de drabbade eftersom så många funktioner påverkas.

I dagens samhälle är arbete en stor del av människans liv. Genom arbete blir vi självförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgått från synen på allas rätt till arbete. En grupp som trots det har svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden är människor med någon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi stort intresse för människor och deras rätt till valmöjligheter och vi tycker det är viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.

Det finns idag ungefär 90 000 rullstolsburna personer i Sverige, som enligt vår uppfattning har nedsatta möjligheter att resa obehindrat. Vi ville, utifrån detta, ta reda på hur väl anpassat det är för rullstolsburna i resesammanhang samt hur de själva upplever sitt resande. För att få svar på våra frågor intervjuade vi ett antal utvalda transportbolag i Sverige om hur de arbetar med handikappanpassning och i vilken utsträckning de verkar för att göra sig tillgängliga för rullstolsburna passagerare. Vi har också gjort en enkätundersökning bland rullstolsburna resenärer för att få deras bild av hur det är att resa som rullstolsburen. För den teoretiskaförankringen har vi bland annat tagit del av olika lagar gällande handikappanpassning för transportbolag.

Användare som har olika typer av funktionsnedsättningar, exempelvis nedsatt tal och kommunikations förmåga, har idag möjlighet att få stor hjälp i sin vardag utav tekniska hjälpmedel. Dessa hjälpmedel har oftast en standardiserad design och det finns få lösningar som gör att användarna kan anpassa hjälpmedlens utseende efter sina egna preferenser. Vilket är speciellt viktigt för barn och ungdomar.En designer har en stor utmaning med att identifiera användarnas behov, när användarna har funktionshinder. Vanligtvis görs insamlingen i form av intervjuer eller enkäter, vilket inte är enkelt om kommunikationen mellan designer och användare kompliceras av funktionshinder. Den övergripande frågan som har väglett arbetet är hur designers kan använda och anpassa användarorienterade metoder så att de kan samla in information från användare även i fall då användarna har funktionsnedsättningar?Syftet med projektet var därför att undersöka hur användarorienterade metoder kan stödja designprocessen så att funktionsnedsättningar inte utgör ett hinder för insamling av information från användare.

Denna c-uppsats handlar om hur personalen inom kriminalvården ser på och hanterar personer med funktionshindret ADHD. Det är en kvantitativ studie där vi genom telefonenkät undersökt vilken kompetens personalen har om funktionshindret och hur de ser på förekomsten av ADHD hos intagna inom kriminalvården. 70 anställda vid 28 anstalter har besvarat enkäten. Vi har även undersökt vad personalen har för upplevelse av att arbeta med intagna med ADHD, och om förutsättningar finns att bedriva ett speciellt stöd. Resultatet har analyserats utifrån ett symboliskt interaktioniskt perspektiv och mot bakgrund av tidigare forskning om området.

Studiens huvudsyfte var att se om ungdomars psykiska välbefinnande, definierad som frånvaro av psykosomatiska besvär, varierar med deltagande i fritidsaktiviteter, ålder och kön. Tidigare studier har visat på samband mellan vardagsstress och psykologiska avvikelser, uppdelat i form av externaliserat (t.ex. aggressivitet) och internaliserat (t.ex. somatiska besvär) beteende. Ett urval på 746 elever från årskurs 7, 8 och 9 från en nationell undersökning användes för att undersöka relationen mellan psykosomatiska besvär och deltagande i fritidsaktiviteter.