Sök:

Sökresultat:

1189 Uppsatser om Psykiskt fängelse - Sida 29 av 80

Hur skolan bemöter elevers psykiska ohÀlsa : -en studie om förstaÄrsgymnasisters upplevelser av elevhÀlsan

De ungas psykiska ohĂ€lsa Ă€r ett vanligt Ă€mne i dagens mediala debatt. Studier har pĂ„ senare Ă„r klargjort att denna ohĂ€lsa ökat de senaste Ă„rtiondena. Andra studier diskuterar möjliga Ă„tgĂ€rder till den psykiska ohĂ€lsan medan ett fĂ„tal av dem vĂ€nder sig till de verkliga experterna i frĂ„gan, nĂ€mligen ungdomarna sjĂ€lva. Syftet med denna studie Ă€r fyrfaldigt: (1) att fĂ„ en ökad förstĂ„else för hur förstaĂ„rsgymnasister uppfattar det befintliga stöd skolan erbjuder för att stĂ€vja och motverka psykisk ohĂ€lsa; (2) att diskutera om stödet överensstĂ€mmer med elevernas efterfrĂ„gan; (3) att undersöka attityder till psykisk ohĂ€lsa inom vĂ€nskapskretsen och att (4) ta reda pĂ„ eventuella könsdifferenser. Studien genomfördes i enkĂ€tform och stĂ€lldes till förstaĂ„rsgymnasister i Östersunds kommun.

Övervikt hos barn

Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om hur överviktiga barns situation ser ut och vilka erfarenheter de professionella har vad gĂ€ller hur barn blir bemötta och vilket stöd som finns i skolan. De professionella intervjuades och delade med sig av sina erfa-renheter och utsagor angĂ„ende de överviktiga barnens olika situationer i skolan. Jag önskar ocksĂ„ att belysa vad skolan gör i relation till överviktsproblemet och vilka Ă€tgĂ€r-der som vidtas i frĂ„ga om attityder och förhĂ„llningssĂ€tt gĂ€llande övervikt. Övervikts-problemet Ă€r komplext och dĂ€rför finns det inga tydliga svar pĂ„ mina frĂ„gestĂ€llningar utan svaren Ă€r beroende av de olika faktorer som finns i barnens omgivning. Hur ett barn till exempel mĂ„r fysiskt, psykiskt och socialt eller behandlas i skolan Ă€r beroende pĂ„ vilka attityder, engagemang och stöd som finns hemifrĂ„n, i skolan och i det övriga samhĂ€llet.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till person med lÄngvarig smÀrta.

Bakgrund: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta Àr vanlig dÄ det berör ca 20 % av Sveriges befolkning. Eftersom familjen kan ses som en helhet kan detta innebÀra bÄde sociala och psykologiska konsekvenser Àven hos de nÀrstÄende som dÄ löper ökad risk att drabbas av ohÀlsa. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som lever med lÄngvarig smÀrta. Metod: Litteraturöversikt sammanstÀlld av kvalitativa artiklar och analyserad enligt Friberg. Resultat: Vardagen för de nÀrstÄende förÀndras och begrÀnsas genom att de kÀnner att de mÄste anpassa sig, det sociala nÀtverket minskar, rollerna och relationerna förÀndras.

Äldres livsvĂ€rld vid venösa bensĂ„r

Bakgrund: SvÄrlÀkta venösa bensÄr har inverkan pÄ den Àldres hela levda kropp. För mÄnga Àldre som drabbas av sjukdom innebÀr detta ett mer begrÀnsat fortsatt liv. BegrÀsningarna pÄverkar individen bÄde psykiskt och fysiskt. Syfte: Syftet var att belysa hur Àldres livsvÀrld pÄverkas av venösa bensÄr. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med sju artiklar som grund.

Har du mens eller? : Kvinnors erfarenheter av att leva med PMS

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

PartnervÄld : Betydelsefulla faktorer för vÄldsutsatta i mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal

PartnervÄld Àr ett stort problem och ses som ett folkhÀlsoproblem. Detta vÄld kan drabba bÄde kvinnor och mÀn i alla Äldrar, samhÀllsklasser och med olika etnisk tillhörighet. Med partnervÄld menas fysiskt, psykiskt och sexuellt vÄld, dÀr offer och förövare har eller har haft en intim relation. Statistik visar att 16 kvinnor och 4 mÀn dör varje Är i Sverige till följd av partnervÄld. Syftet med studien var att belysa de faktorer som de som utsatts för partnervÄld ser som betydelsefulla i mötet med hÀlso- och sjukvÄrdspersonal.

Psykisk hÀlsa och erhÄllna öppenvÄrdsinsatser hos ungdomar med missbruksproblematik. : En sekundÀranalys av UngDOK 2012 ur ett genusperspektiv.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling pÄ nÄgon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger pÄ material frÄn databasen UngDOK dÀr uppgifter frÄn inskrivnings- och utskrivningsformulÀr som mottagningarna anvÀnder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanstÀllts och analyserats. FrÄgestÀllningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gÀller könstillhörighet och psykisk hÀlsa vid pÄbörjad öppenvÄrdsbehandling. En annan frÄgestÀllning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremÄl för varierade beroende pÄ kön. Resultatet visade att flickor i regel mÄr psykiskt sÀmre Àn pojkar.

Hemofili och livskvalitet, erfarenheter och upplevelser hos mÀn av att leva med en kronisk genetisk sjukdom - en semistrukturerad intervjustudie

Hemofili Àr en relativt ovanlig kronisk sjukdom som enbart drabbar mÀn. Sjukdomen Àr Àrftlig och kan orsaka spontana blödningar i frÀmst armbÄgsled, knÀled och fotled. Syftet med studien Àr att undersöka mÀn med hemofili och deras erfarenheter samt upplevelser av att leva med en kronisk genetisk sjukdom. Studien Àr en semistrukturerad intervjustudie dÀr sju mÀn i Äldern 18-64 Är med hemofili deltar. Metoden som anvÀnts Àr innehÄllsanalys pÄ manifest nivÄ.

Specialistsjuksköterskans erfarenheter av att bli utsatt för hot och vÄld i den prehospitala miljön

För hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal med anstĂ€llning inom ambulansen krĂ€vs en beredskap inför olika vĂ„rdsituationer och en kunskap om de behov som personer som vĂ„rdas prehospitalt kan ha. Studier visar pĂ„ att förekomsten av hot och vĂ„ld mot ambulanspersonal Ă€r nĂ„got som ökar. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att bli utsatta för hot och vĂ„ld i den prehospitala miljön. Åtta specialistutbildade sjuksköterskor intervjuades med kvalitativa forskningsintervjuer och data analyserades med kvalitativ manifest innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att kĂ€nna obehag, Att beakta den egna sĂ€kerheten, Att hantera hotfulla och vĂ„ldsamma situationer och Att finna stöd hos arbetsgivaren.

Romer upplevelse av hÀlsa : -en intervjustudie

SAMMANFATTNINGSyftet med denna studie var att fÄ djupare kunskap pÄ hur romer ser pÄ hÀlsa. Studien Àr kvalitativ, baserad pÄ Ätta semistrukturerade intervjuer, genom ett mÄlmedvetet urval. Deltagarna bestod av fem kvinnor och tre mÀn. De tre kategorierna som framkom var: HÀlsa handlar om hela mÀnniskan, En medvetenhet om livsstilens betydelse för hÀlsa samt SamhÀllets inverkan pÄ hÀlsa. HÀlsa sÄgs som en kombination av psykiskt och fysiskt vÀlmÄende och betydelsen av en god hÀlsa var vÀldigt stor hos samtliga.

Sjuksköterskors och vÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor i en abortsituation.

Sjuksköterskors och vÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor i enabortsituation - en litteraturstudieEva-Lena AnderssonJoanna LarssonBakgrund: Abort Àr ett kontroversiellt och laddat Àmne. Kvinnor som söker vÄrdför abort befinner sig i en utsatt och sÄrbar position. Reproduktiv hÀlsa, vilketabort Àr en del av, Àr en viktig rÀtt för kvinnor vÀrlden över som nekas pÄ mÄngahÄll. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka sjuksköterskors och övrigvÄrdpersonals bemötande och förhÄllningssÀtt till kvinnor som söker vÄrd förabort. Metod: Studien Àr en litteraturstudie med innehÄllsanalys sominspirationskÀlla.

Patienters upplevelse av att leva med sjukdomen ALS

Bakgrund: ALS Àr en förkortning av amyotrofisk lateralskleros som Àr en obotlig neurologisk sjukdom som angriper de nervceller i ryggmÀrgen och hjÀrnan som styr musklernas rörelse. Sjukdomen leder till förlamning och slutligen döden. Syftet: Att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: En litteraturstudie har genomförts. Olika kombinationer av MeSH-termer anvÀndes vid sökning i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed.

NÀrstÄendes upplevelser till personer som insjuknat i hjÀrtinfarkt

HjÀrtinfarkt Àr ett sjukdom som pÄverkar hela familjesituationen. NÀrstÄende till personer som insjuknat i hjÀrtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rÀdsla och osÀkerhet Àn personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa nÀrstÄendes upplevelser till personer som insjuknat i hjÀrtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrÄn innehÄllsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier.

En vÄldsam historia : en uppsats om det vÄld mÀnniskor i prostitution utsÀtts för.

Denna studie avser att ur en positivistisk ansats analysera hur marknadsförare bÀttre kan nÄ ut till invandrarbefolkningen, inte minst i anslutning till de större utlÀndska högtiderna. Syftet Àr att försöka fÄ handlarna att förbÀttra marknadsföringen mot denna mÄlgrupp och nÄ ut med ett budskap som de kan identifiera sig med. Undersökningen belyser ur ett nytt, innovativt och explorativt perspektiv de faktorer som kan tÀnkas inverka pÄ marknadsföringen och Àgnar sÀrskilt uppmÀrksamhet Ät Parsons teori, Homophily teorin och nischmarknadsföring. Undersökningen Àr uppdelad i en förstudie dÀr kontakt tagits med reklambyrÄer för livsmedelskedjor och belyser forskningsproblemet ur deras synvinkel. Huvudstudien genomfördes via en enkÀtundersökning och syftar till att belysa problemet ur mÄlgruppens synvinkel.

ArbetsDax - för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering

Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet uppstod runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade mÀnniskor. Att utveckla samverkan mellan olika myndigheter och andra organisationer kom dÄ att anses som viktigt för att berörda personer inte skulle hamna "mellan stolarna". Inom Eskilstuna kommun uppstod bland annat en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med professionella pÄ operativ nivÄ som kallades samordnare.Syftet med framstÀllningen har varit att utifrÄn olika materialtyper i sociologisk mening försöka bidra till begripliggörandet av verksamhetens diskursiva karaktÀr och samordnarens professionskaraktÀr. Det förstnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att den sprÄkliga praktiken utgjorde nÄgot högst vÀsentligt inom verksamheten - sÀrskilt med fokus pÄ hur klienter, samordnare och samverkan framstÀlldes. Det sistnÀmnda var intressant utifrÄn antagandet att ArbetsDax samordnare kunde bidra med nÄgot kvalitativt/kvantitativt annorlunda Àn professioner pÄ de "rena" myndigheter, frÀmst försÀkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkade med.Den diskursiva karaktÀren inom verksamheten framstod i analysen som ett komplext konsensusarbete.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->