Sök:

Sökresultat:

1196 Uppsatser om Psykiskt avstånd - Sida 17 av 80

Barn till förälder med förstämningssyndrom - upplevelser, konsekvenser och åtgärder

Bakgrund: Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lätt missas när det är föräldern som anses sjuk och i behov av vård. Dessa barn får inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmågor och potential förändras under uppväxten och blir påverkade av den situation de lever i. Att leva som närstående till en psykiskt sjuk förälder är förknippat med oro, rädsla, skam och ansvar men även med förhoppning om förbättring och normalitet.

Skiftarbetande individers upplevelser av skiftarbetets fysiska och psykiska effekter samt effekter på mattider och matvanor.

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet påverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det påverkar deras mattider och matvanor.Metoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer män och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

Hör mig, se mig! : Erfarenheter av möten med psykiatrisk vård hos personer med psykisk ohälsa ? en litteraturöversikt

SammanfattningBakgrund: 1995 års psykiatrireform har inneburit en förändring där den psykiatriska vården numera bedrivs till största del inom primär-/ öppenvården och från patientens hem. Anhöriga till personer med psykisk sjukdom har fått en ny roll, från att ha varit utestängda från psykiatrin ska de numera ses som en resurs och vara en del av sin närståendes vård. Konsekvensen av detta har medfört att anhöriga känner ett stort ansvar för deras nära som är psykiskt sjuk.  Att dela vardagen med en närstående som är psykiskt sjuk kan medföra en påverkan på det dagliga livet i form av konstant oro och stress men även påfrestningar på familjerelationerna.Syfte: Syftet är att belysa upplevelser hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa samt deras erfarenheter av kontakten med den psykiatriska vården.Metod: Litteraturöversikt bestående av 12 stycken kvalitativa artiklar granskade enligt Fribergs (2012a) steg för analys. Funna likheter har sammanställts i teman och subteman. Den teoretiska utgångspunkt som valdes är Joyce Travelbees mellanmänskliga relation då den beskriver mötet mellan människor och förklarar etablerandet av en vårdrelation.Resultat: Anhöriga upplevde sig ha ett behov av bekräftelse, få tydlig information, känna delaktighet och bli erbjudna stöd för att lindra bördan.

Orosanmälan i förskolan : - samarbete mellan förskola och socialtjänst

Studien syftar till att undersöka och belysa samarbetet mellan förskola och socialtjänst när det gäller orosanmälan. Hur arbetet kring orosanmälan går till samt vilka tankar och erfarenheter respondenterna har kring det. Genom att använda en kvalitativ studie har vi intervjuat sju förskollärare, en förskolechef och en representant från socialtjänsten. I studien framkom det att trots att det finns kritik från båda parterna är tankarna kring samarbetet mellan förskola och socialtjänst överlag positiv. Resultatet visar att respondenterna hade mycket kunskap och erfarenheter kring ämnet men anser att orosanmälan har en påverkan på dem psykiskt. .

Att leva med stomi

Bakgrund: Varje år stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta påverkar individens livskvalitet på ett eller annat sätt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen är gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Identitet och mediala diskurser: En fallstudie om hur kvinnor med erfarenheter av direkt patriarkalt våld upplever sin identitet i samband med våldserfarenheterna och mediala diskurser.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrån deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt våld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna är att inte identifiera sig med dessa termer. Våldserfarenheterna har påverkat samtliga respondenter och det präglar hur de förhåller sig till diskursiva termer.

Var Dags Brus : En inblick i ljudkänsliga personers vardag

Detta är en kvalitativ undersökning om icke diagnostiserad ljudkänslighet. Syftet är att skildra den subjektiva upplevelsen av ljudkänslighet hos ljudkänsliga personer. Tolv informanter har svarat på ett frågeformulär rörande sin upplevelse som ljudkänslig och hur detta påverkar vardagen. Studiens resultat visar att faktorer som stress, sömnproblem och starka ljud bidrar till ökad känslighet. Strategier för att hantera ljudkänsligheten i vardagen presenteras.

Self-efficacy hos arbetslösa : Påverkas self-efficacy av långtidsarbetslöshet?

Sverige avsätter idag över en miljard kronor på att hjälpa arbetslösa att starta eget och därmed bli entreprenörer. Hög self-efficacy är en grundförutsättning för att lyckas som entreprenör och våra erfarenheter av att lyckas är den enskilt största källan till self-efficacy. Miljön som arbetslös är både fysiskt och psykiskt påfrestande och ofta kantad av motgångar, något som i teorin skulle kunna leda till sänkt self-efficacy. Studiens syfte var att undersöka om arbetslösas self-efficacy förändras med tiden de förblir arbetslösa. En enkätundersökning med 107 arbetslösa från en arbetsförmedling i Mellansverige genomfördes.

Bloggläsning : En kvalitativ studie över unga tjejers upplevelser av sitt bloggläsande

Syfte Syftet är att undersöka hur unga tjejer själva upplever att de påverkas av sitt bloggläsande.FrågeställningarUpplever unga tjejer att deras identitet påverkas av bloggläsande?Upplever unga tjejer att deras psykiska hälsa påverkas av bloggläsande?Utifrån de svar som ges på ovanstående frågor ämnar jag resonera kring eventuella samband mellan bloggläsande och psykisk ohälsa bland unga kvinnor. Här finns givetvis inga enkla samband utan min ambition är att belysa hur unga kvinnor själva resonerar kring detta och därmed bidra till ytterligare kunskaper om detta svårundersökta ämne.TeoriSammanfattningsvis har de genomgångna teorierna visat hur identitetsskapandet, särskilt den kvinnliga identiteten, formats av de moderna medierna, vilket har en direkt koppling till resultatet av min undersökning.MetodKvalitativa intervjuer.ResultatMina frågeställningar berörde identitetsskapande och psykisk ohälsa i förhållande till unga tjejers bloggläsning. Jag tycker mig finna ett samband mellan bloggläsning och psykisk ohälsa hos unga tjejer utifrån min undersökning. Den definition av psykisk hälsa som jag använder i denna uppsats var följande: ett tillstånd av totalt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande.

Smärta och rörelsenedsättning vid reumatoid artrit

Syftet med denna studie var att undersöka hur vuxna personer med reumatoid artrit upplever och påverkas av den sjukdomsrelaterade smärtan och rörelsenedsättningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, vilken inspirerats av Goodmans sju steg. Resultatets underlag är 11 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades först efter modifierade protokoll av Willman m fl, därefter av ett modifierat protokoll av Hellzén m fl. Resultatet presenteras under fem teman. De beskriver hur personerna upplever smärtan och rörelsenedsättningen, påverkas i det dagliga livet, upplever beroende av andra, hur de påverkas psykiskt samt svårigheter i att kunna planera framtiden.

Hur professionella skådespelare beskriver sin yrkesverksamhet

Att vara skådespelare är ett yrke som kräver stort engagemang, både fysiskt och psykiskt. Skådespelaryrket sker i en kreativ process som bygger på samarbete och gemenskap. Teaterföreställningar är magiska ögonblick som inte går att reproducera. Forskning kring skådespelares yrkesverksamhet är begränsad. Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella skådespelare beskriver sin yrkesverksamhet.

Barns välmående och föräldrars stress

Syftet med undersökningen är att ta reda på om och hur barn påverkas om föräldrarna arbetar mycket och stressar. Frågeställning är hur påverkas barnens välmående då föräldrarna upplevs stressade och aldrig har tid. Hypotesen är att det finns ett samband mellan att barn mår psykiskt dåligt och att föräldrarna stressar, arbetar mycket och sällan har tid. Undersökningen är gjord i två sexor där föräldrarna fick svara på enkäter och barnen intervjuades. Korrelationer och t-test användes för att visa att både föräldrar och barn tycker att vardagssituationen kan kännas stressad.

Arbetsrelaterad stress. En kvalitativ intervjustudie om anestesisjuksköterskors upplevelse av stressande situationer i sitt yrke

Anestesisjuksköterskans arbete är genom sin karaktär och mångsidighet psykiskt krävande och anestesiologi är en specialitet där noggrannhet och en ständig mental och fysisk närvaro är av största vikt. Arbetet karaktäriseras idag av ett högt tempo och ställer krav på hög produktivitet samt innebär ofta vård av kritiskt sjuka patienter och krav på förmågan att fatta snabba beslut. Dessa faktorer kan ge upphov till negativ stress, vilket i förlängningen kan leda till fysiskt och psykiskt lidande för sjuksköterskan själv men även ett vårdlidande för patienten eftersom fel och misstag lättare begås under stressade förhållanden. Forskning visar också att det finns ett klart samband mellan arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor och brister i patientsäkerheten. Mot bakgrund av detta är det därför viktigt att tydliggöra vad anestesisjuksköterskan upplever som stressande i sitt yrke.

Att leva med stomi

Bakgrund: Varje år stomiopereras ca 15 000 personer i Sverige av olika bakomliggande orsaker. Detta påverkar individens livskvalitet på ett eller annat sätt. Syfte: Belysa hur individer med enteral stomi upplever sin livskvalitet i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie. Analysen är gjord med inspiration av Graneheim och Lundman (2004).

Omedveten religiositet : En jämförelse mellan Carl G. Jung och Viktor E. Frankl

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros.1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan..

<- Föregående sida 17 Nästa sida ->