Bakgrund: Behandling av svår fetma med Bariatrisk kirurgi har ökat kraftigt. Målet med kirurgin är att minska sjuklighet och dödlighet genom viktminskning. Kirurgin påverkar även människors fysiska, psykiska och sociala liv. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter upplever sin livssituation efter Bariatrisk kirurgi. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på 11 vetenskapliga artiklar.

Hur kan stödgrupper hjälpa barn som har upplevt våld? Syftet med denna studie var att undersöka hur en specifik stödgruppsverksamhet i en mellanstor stad i Sverige arbetar i sina stödgrupper för barn som har upplevt våld. Samt hur verksamheten, utifrån de professionellas tankar, kunskap och erfarenheter, påverkar barnen. Utifrån en kvalitativ metod och en hermeneutisk utgångspunkt har två intervjuer genomförts utifrån ett strategiskt urval på en stödgruppsverksamhet där de intervjuade, informanterna, är de professionella som leder stödgrupperna. Studien visar att barn som har upplevt våld behöver hjälp att bearbeta sina upplevelser av detta vilket de kan få möjlighet till genom individuella samtal.

Många hälsoproblem har samband med livsstil. Känslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning är en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning går ut på att lära människor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tänkas progrediera, vad de själva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrån de kan få hjälp.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen och den cancerrelaterade dödsorsaken i Sverige. De flesta patienter som insjuknar i lungcancer är runt 70 år, knappt ett hundratal personer varje år insjuknar före 50-årsåldern. Syftet: Att beskriva faktorer som påverkar hur patienter med lungcancer upplever sin smärta och mötet med sjuksköterskan. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där både kvalitativa och kvantitativa artiklar granskades. Resultat: I resultatet visade att smärtupplevelsen och mötet med sjuksköterskan är individuell och beror på många olika faktorer.

Palliativ vård innebär en helhetsvård av personer med obotlig sjukdom. Målet med palliativ vård är den fysiska och psykiska livskvalitén för både patient och närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av stöd i palliativ vård av vuxna. 19 vetenskapliga studier analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få omtänksamhet och tid från vårdpersonalen: Att få svar på frågor: Att känna att andra tar över ansvaret: Att få dela erfarenheter med andra samt Att få möjlighet till ett andrum och finna styrkan i sig själv.

Blödarsjuka är en ovanlig medfödd sjukdom som kräver livslång behandling och kontinuerlig kontakt med sjukvården. Tidigare forskning visar att leva med en kronisk sjukdom innebär restriktioner och påverkar personens upplevda hälsa. Hälsa är ett begrepp som innefattar sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande och kan upplevas trots sjukdom.  Sjuksköterskan ska genom sin omvårdnad främja hälsa hos personer med blödarsjuka. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med blödarsjuka. Litteraturstudien baserades på 18 vetenskapliga artiklar.

Människor med psykisk sjukdom har ofta på grund av sina funktionsnedsättningar stora svårigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte får sina behov tillgodosedda. I syfte att förbättra livsvillkoren och samordna insatser för dessa människor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien är att belysa olika samhällsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrågor vi utgår från för att besvara syftet är hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud påverkat människor med psykiska funktionsnedsättningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhället. Genom att intervjua flera enskilda aktörer från nätverket kring människan med psykisk funktionsnedsättning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed.

Syftet med studien är att undersöka förutsättningarna för lärare att integrera/inkludera elever med fysiska funktionshinder i klassen.Hur förbereddes läraren innnan en funktionshindrad elev kom till klassen?Vilka anpassningar av lokaler och utrustning är nödvändiga för att eleven ska kunna vara delaktig i klassen?Vilket är elevens behov av personliga hjälpmedel?Studien belyser också vilka möjligheter till pedagogisk utveckling läraren får genom att undervisa elever med fysiska funktionshinder.Den metod jag använt är att genomföra fem kvalitativa intervjuer vid fem olika skolor. Jag har använt en frågeguide där det finns ett antal huvudteman med följdfrågor under varje tema.Resultatet av min studie visar på att de intervjuade lärarna är samstämmiga i att de har förutsättningar att kunna integrera/inkludera funktionshindrade elever i klassen.Elever med fysiska funktionshinder kan delta i de flesta aktiviteter under skoltid. När det gäller integrering/inkludering i den sociala och psykiska miljön säger lärarna att de tror att eleverna är delaktiga..

Förberedelsen till föräldraskapet avbryts vid prematur förlossning och ställer föräldrar inför svåra psykiska påfrestningar och frågor. Föreliggande studie har erhållit data från projektet "För tidigt födda barn och deras föräldrar - en tvärvetenskaplig longitudinell studie". Syftet är att beskriva hur föräldrar ser på orsaken till den för tidiga födseln (gestationslängd 24+0-35+6). Extraherade delar av 74 enskilda intervjuer (39 mödrar och 35 fäder) analyserades med innehållsanalys. Resultatet gav temat "Inre eller yttre orsak - möjlig att påverka eller inte".

Bakgrund: Genom tusentals år har människor och sällskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat på de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har på människor.Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har i omvårdnaden av den äldre människan.Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databasernaCinahl och Swemed. I studien användes metodprocessens åtta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sällskapsdjurs betydelse för den äldre människan, sällskapsdjur som terapi och problem som kan uppstå för den äldre människan som vill umgås med djur.Resultat: Resultaten visar att sällskapsdjur har en viktig roll för många äldre människor.

According to several surveys, womens´ mental illness is increasing. Today the mental illness is the reason why a third of women are sick listed. Furthermore, these surveys also show an increase in the use of pharmaceuticals. For an example, has the use of antidepressant drugs multiplied by six times for the last 20 years.The aim of this paper is to examine experiences of womens´ mental illness and the use of pharmaceuticals. This is looked upon from two different perspectives: the treatment perspective as well as the perspective of female users.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

AbstraktAmanda Lundqvist (2011).  Katten förstår mina känslor­ En intervjustudie med fem intellektuellt funktionsnedsatta, om deras upplevelse av bemötande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i pedagogik. Högskolan i Gävle.

Studiens syfte var att öka kunskapen och förståelsen för vilken betydelse ridterapi kan ha för patienter inom psykiatrin. Studiens frågeställning var: Vilken betydelse kan ridterapi ha för att minska problematiken och öka välbefinnandet för patienter inom psykiatrin avseende livsmening, självbild, psykisk hälsa och social situation? För att besvara frågeställningen tillämpades en mixad metod vilken bestod i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen bestod i en enkätundersökning riktad till 25 patienter inom psykiatrin i Skellefteå som vid undersökningstillfället deltog i ridterapi. Den kvalitativa delen utgjordes av en fokusgruppsintervju med fyra behandlare som arbetar med ridterapi i Skellefteå.