Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

INTRODUKTION: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar mellan 5-10 procent av kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen, med smärta och infertilitet som karaktäristiska symtom, kan medföra ett stort lidande då den påverkar det fysiska, psykiska, sociala samt sexuella välbefinnandet. SYFTE: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. METOD: Litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserats enligt Friberg (2012). RESULTAT: Studierna visar att endometrios kan innebära mycket svåra symtom som påverkar livets alla delar på ett omfattande sätt genom dess inskränkningar på arbete, studier, relationer, och delaktigheten i sociala sammanhang samt hur rädsla och oro präglar kvinnornas tankar om framtiden.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lärare som började grundskollärarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som är verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att få en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom området och för att fram uppgifter om vår referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkät. Undersökningen visar att de allra flesta är nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lärarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvär samt tankar på att byta yrke. De förändringar som avhoppade och aktiva lärare önskar sig är högre lön, mindre stress i form av tex. färre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan..

Scenskräck ? en ständig kamp mellan kropp och sinne. Denna studie berör en företeelse som kan komma att uppstå hos varje individ genom olika framträdanden på scen, nämligen scenskräck. Genom en kvantitativ undersökning har jag försökt få svar på hur elever kan komma att uppleva detta på en scen eller annat offentligt framträdande och svaren skiljer sig anmärkningsvärt ifrån elev till elev. 23 elever i årskurs 9 har fått besvara en enkät och som sedan i kombination med tidigare litteratur och forskning lett fram till mitt resultat.

Stress är idag ett område som är allt mer omdiskuterat och anses ha inverkan på den psykiska hälsan. Många studerande på universitetsnivå upplever någon gång under utbildningen stress, och detta kan bland annat förklaras utifrån tidspress, ny stad samt ekonomi. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida stress hos studenter kan förklaras utifrån self-efficacy och fysisk aktivitet, samt om det finns någon skillnad i upplevd stress mellan manliga och kvinnliga studenter. Det var 76 av 92 tillfrågade studenter som svarade på hela enkäten (39 män och 37 kvinnor) som innehöll två standardiserade tester, General Self-Efficacy Scale respektive perceived stress scale. Resultatet visade ett signifikant samband mellan variablerna stress samt self-efficacy.

In this study, the aim is to show how the social services fails to implement a specific rights law (LSS) wich is supposed to have the function of protecting the wellfare and provide specific rights to people with severe mental disabilities. By applying chritical theory on this case the aim is to provide an alternative answer on why it is possible for the social services to ignore these peoples rights.By revealing the power structures in the encounter between the system and a person with mental dissablilities, I conclude that people with mental disabilities does not fit in when it comes the social sevices way of implementing the law and further more that a private person is extreamly exposed to the systems arbitrariness..

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Att vara med om ett trauma kan få långtgående konsekvenser så som att utveckla Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Denna studies syfte är att undersöka vilka faktorer som bidrar till återhämtning från PTSD. Totalt deltog åtta individer. Semistrukturerade intervjuer utfördes och dataanalys genomfördes enligt induktiv tematisk metod. Huvudresultaten pekade på att psykoterapeutisk behandling och en stark allians var viktigt vid återhämtningen.

Kolorektal cancer är en sjukdom som drabbar individer över 60 års ålder och är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra hur individerna upplever livskvalitet efter kolorektal kirurgiskt ingrepp. Litteraturstudien gjordes utifrån ett systematiskt tillvägagångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, Medline, PsychInfo, PubMed, Samsök samt The Cochrane Library. Kvantitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll.

Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om hur tonåringar påverkas av att leva med acne. Syftet besvarades utifrån frågeställningen; Hur påverkas tonåringar av att leva med acne? Studien baserades på analys av nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att tonåringar med acne blir retade, värderade och dömda samt att deras sociala relationer försämras och att de förlorar självkänsla och livskvalitet. Att leva med acne har en stor betydelse för det psykiska välbefinnandet samt livskvalitet.

Akne är en hudsjukdom som förekommer främst hos tonåringar. Ungefär en tredjedel har så uttalade besvär att behandling krävs. Behandling av akne rekommenderas efter svårighetsgrad av hudsjukdomen. Vid svår akne används läkemedlet Roaccutan (isotretinoin). Det har visat sig vara ett mycket potent läkemedel mot akne, men orsakar ofta biverkningar.

I samarbete med Terapikolonier AB väcktes intresset för att följa upp de barn som kom ut till kollo sommaren 2006. Syftet med uppsatsen är att genom för- och eftermätningar se om barnen utvecklats efter kollo när det gäller syn på vänskap, självförtroende och social förmåga. Cornell Interview of Children´s Perceptions of Friendships (CIPF) och ?Jag tycker jag är? användes som intervjuinstrument. Barnen visade sig få lägre poäng och skattningar i jämförelse med normgruppen.

Ett växande problem i dagens urbana samhälle är stressrelaterade sjukdomar och utmattningssyndrom. Den psykiska ohälsan är ett folkhälsoproblem som medför lidande hos individen och kostnader både för den drabbade och för samhället. En behandlingsmetod som under senare år blivit vanligare vid rehabilitering av psykisk ohälsa är trädgårdsterapi. Metoden grundar sig i det faktum att människor återhämtar sig fortare vid vistelse i natur- och grönområden. Inom fältet trädgårdsterapi fi nns olika skolor som förklarar naturens välgörande egenskaper med olika utgångspunkt. Vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp har en egen form av trädgårdsterapi utarbetats som baseras på forskning av professor och miljöpsykolog Patrik Grahn.

Ätstörningar som Anorexia Nervosa och Bulimia Nervosa präglas av en rädsla för att gå upp i vikt. Något som är mycket centralt hos dessa patienter är hur de ser på sig själva. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa fenomenet ätstörningar ur ett bio-psyko-socialt perspektiv. Metoden som användes var en litteraturstudie där 16 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visar att pojkar och flickor med ätstörning har en nedvärderande självsyn och en självbild som påverkas av relationer till både föräldrar och vänner.