Bakgrund: När en kvinna får diagnosen bröstcancer, innebär det en stor omställning för henne, både emotionellt, psykiskt, fysiskt och socialt. Idag är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor och varje år insjuknar cirka 7000. För att kunna skapa de bästa förutsättningarna för en god vård, samt att bemöta en kvinna med bröstcancer och inge en känsla av trygghet och empati, är det av vikt att ha kunskap om vad kvinnan kan tänkas gå igenom och uppleva. Syfte: Således syftar denna studie till att undersöka hur kvinnor kan uppleva att det är att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes, baserad på åtta vetenskapliga artiklar.

SyfteSyftet med denna studie var att undersöka hur fysiska och psykiska variabler skiljer sig hos löparvana män, vid löpning på löpband i samband med respektive utan musik.- Hur skiljer sig upplevd ansträngning under löpning med, respektive utan musik?- Vilka skillnader finns i laktat, laktattrösklar och hjärtfrekvens under löpning med, respektive utan musik?- Vilken skillnad finns mellan situationsspecifikt självförtroende innan löpning med musik samt situationsspecifikt självförtroende innan löpning utan musik?Hypotes: Fysiska och psykiska variabler skiljer sig vid löpning med, respektive utan musik.MetodI denna experimentella studie testades nio män i åldrarna 18-30 år i ett laktattröskeltest på löpband med, respektive utan musik. De sprang sex till sju stegrande intensiteter/nivåer. Under testerna undersöktes laktat, hjärtfrekvens och upplevd ansträngning. Ansträngingen skattades efter borgskalan.

Valet av uppsatsämne växte fram under den senare delen av vår utbildning, bl. a. genom en föreläsning av leg psykolog, fil dr Alain Topor, men även efter tema kursen Psykiska funktionshinder och välfärd. Det gav oss en inblick i problematiken kring psykiskt funktionshinder med missbruksproblematik. Gruppen betraktas av de professionella och belyses i media, som en utav de mest svårbehandlade och utsatta grupperna i samhället (SOU 1999:1).

Reasons for performing this study: Colic has for a long time been seen as a serious health problem in the equine population. Even so, the knowledge of colic seems to differ a great deal among the people interacting with horses. A large number of studies have for several years looked at risk factors that cause colic, in order to provide knowledge about them. The knowledge can then be used as tools for developing prophylactic methods in order to reduce the number of horses that develop colic. Objectives The aim with this study was to investigate if people have the correct knowledge about colic in horses, which risk factors that cause colic today and describe prophylactic methods that can result in avoidance of colic in horses. Method Eleven veterinary practices were contacted in order to send out two questionnaires for a study of six weeks.

Hos barn och ungdomar är psykisk ohälsa ett stort folkhälsoproblem och de senaste 20 åren har de psykiska problemen ökat. Suicid har minskat de senaste decennierna i Sverige men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i denna åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. Fyra flickor, i åldern 1-14 år, begick suicid i Sverige år 2008. a aSyftet med studien var att undersöka vilka insatser som görs under skoltid för att förebygga psykisk ohälsa och suicid hos elever. Ett annat syfte var att undersöka sambandet mellan antalet insatser och skolpersonalens inställning och kunskap om psykisk hälsa och suicid.

BAKGRUND: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre. Med ökat antal äldre i samhället kommer andelen demenssjuka personer också att öka. Det är vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan påverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. Omvårdnadsåtgärder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvårdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrån aktuell omvårdnadslitteratur, beskriva omvårdnadsåtgärder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan använda i arbetet med demenssjuka personer på ordinärt eller särskilt boende.

SammanfattningSyftetmed denna studie var att beskriva hur strokepatienter upplever sin livskvalitet utifrån ett fysiskt, psykiskt och socialt perspektiv. Metoden för denna litteraturstudie med beskrivande design var att ta fram artiklar genom sökning i databaserna Academic Search Elite, Cinahl, Pubmed. Femton artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna hittades och användes i föreliggande studie. Resultatet visar att livskvaliteten kan påverkas negativt efter en stroke och kan leda till att patienten förlorar en del av sin identitet. Stroke kan förändra patienternas liv och tvinga dem att anpassa sig till sin nya situation, en situation där smärta och olika typer av funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter kan vara en del av vardagen.

Multipel skleros, MS, är en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av många som ett av de svåraste symptomen som inverkar starkt på det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en känsla av utmattning och brist på energi som kan vara överväldigande. Tröttheten är orimlig i förhållande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det är att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.

Att poliser hotas i tjänsten är ett allvarligt problem, både om man ser till individens trygghet och välbefinnande men också om man ser till det demokratiska värdet. Att ha ett samhälle där poliser törs göra sitt jobb och inte råkar ut för repressalier med anledning av detta är därför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts på olika håll och siffror visar att detta är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsätts för påtagliga hot under ett år och antalet anmälda brott som involverar våld och hot mot tjänstemän ökar. Syftet med denna rapport är att titta på arbetet med hotade poliser i Stockholms läns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbättras.

I tidigare forskning belyses att individer med självskadebeteende upplevt bristande förståelse hos professionella gentemot deras problematik. Syftet med denna studie är därför att bidra med en ökad kunskap och förståelse kring unga kvinnor med självskadebeteende. Undersökningen besvarar frågeställningar kring självbilden hos unga kvinnor med självskadande beteende samt hur de blivit bemötta och vill bli bemötta av yrkesverksamma personer. Personerna i studien är 7 unga kvinnor med självskadebeteende i åldrarna 17-27 år. Studien har en kvalitativ ansats.

ABSTRACTBackground: People with colorectal cancer undergoing rectum amputation get a permanent colostomy, which affects the social life. It may be valuable for health care what these people experience living with colostomy in order to provide the greatest possible support. Objective: The aim of this study is to describe how people who received a colostomy experience their daily lives and the support they have received from the health services.Method: Qualitative interview study with six people, with a descriptive phenomenological approach.Results: The analysis of the interviews about how it's like to live with a colostomy resulted in three themes: 1) Living with a colostomy gives an uncertainty that affect the social life, 2) Physical and psychological impact of getting a colostomy and 3) Support for health care and relatives.Conclusion: Subjects had a positive attitude towards life, which contributed to that they could adjust to living with a colostomy and feel a meaningfulness of life. The study shows that all the interviewed people overall were satisfied with the information provided by the healthcare personnel. It was good with both oral and written information and very appreciated with repeated information. One aspect that could be improved was the information given aboute the closure of anus during surgery and the following complications.

En av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige är suicid. Den ökade psykiska ohälsan är en vanlig bakomliggande orsak till suicidalitet bland unga. Sjusköterskor upplever ofta en viss osäkerhet i mötet med unga suicidala patienter då de, i bemötandet, inte vet hur de ska gå tillväga. Kunskap och förutsägbarhet är viktiga faktorer för att i tid upptäcka ett suicidalt beteende. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som är betydelsefulla i mötet med unga suicidala patienter.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka effekter massage har hos cancerpatienter som lider av ångest. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar varav tre med kvalitativ ansats och tretton med kvantitativ ansats. Datainsamling gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, Google Scholar och via manuell sökning. Huvudresultat: Resultatet presenterades i fem kategorier för att beskriva vilka effekter massage har hos cancerpatienter som lider av ångest. De fem kategorierna var; lindring av ångest, lindring av fysiska och psykiska symtom, ökad livskvalitet, ökad inre ro och ingen lindring av ångest.

Bakgrund: Dagens samhälle har förändrats på många sätt och tidsbrist är det gott om. Följden blir att samhällets utformning minskar den naturliga fysiska aktiviten och tidsbristen minskar den planerade fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet i form av dans har visats sig ha många positiva hälsoeffekter som kan förbättra både den fysiska och psykiska hälsan. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka olika hälsoeffekter som dans kan bidra till på både fysisk, psykisk och social nivå. Metod: Studien är genomförd som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar använts.

Smärta är ett allmänmänskligt fenomen och något vårdpersonal med största sannolikhet kommer komma i kontakt med. Trots att smärta är vanligt förekommande är det inte sällan som smärtbehandlingen upplevs som otillfredsställande för patienten. Utöver analgetisk behandling samt alternativa behandlingsformer kan andra faktorer påverka välbefinnandet och därmed smärtupplevelsen. Då smärta till sin natur är en flerdimensionell och komplex upplevelse kan en flerdimensionell syn även på behandling av smärta vara ett fruktbart sätt att lindra upplevelsen. Syftet med studien var att undersöka och belysa vilken betydelse patientens psykiska välbefinnande har på upplevelsen av smärta samt hur sjuksköterskan kan lindra patientens upplevelse av smärta.