Sökresultat:
2152 Uppsatser om Psykiska störningar - Sida 11 av 144
Psykologiska aspekter pÄ arbetslöshet
I denna uppsats har arbetslöshetens effekter pÄ individens psykiska vÀlbefinnande, könsaspekter gÀllande det psykiska vÀlbefinnandet samt Àven attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkÀtundersökning genomfördes för att jÀmföra det psykiska vÀlbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. EnkÀten innehöll förutom frÄgor om psykiskt vÀlbefinnande Àven frÄgor om attityd gentemot arbetslösa. EnkÀterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt vÀlbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.
Hantering av Àndrings- och tillÀggsarbeten - En studie pÄ Svevia
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
Riskidentifiering inom elektronisk kommunikation i Hallands lÀn : Vilka hot föreligger den elektroniska kommunikationen och vilka risker innebÀr det?
Den elektroniska kommunikationen a?r idag en stor och viktig del i vardagen, da?rfo?r beslutade sig La?nsstyrelsen i Hallands la?n fo?r att starta ett projekt da?r de i ett samarbete med Ho?gskolan i Halmstad skulle utfo?ra en fullsta?ndig risk- och sa?rbarhetsanalys inom sektorn elektronisk kommunikation, tillsammans med kommunerna och regionen i Hallands la?n. Som en fo?rsta del i en risk- och sa?rbarhetsanalys, ma?ste en riskidentifiering go?ras och det a?r det som a?r syftet med rapporten. Resultatdelen i rapporten bygger pa? en sammansta?llning av svar fra?n intervjuer med ansta?llda inom kommunerna och Region Halland.Riskerna som fo?ranletts av de identifierade hoten a?r relativt ma?nga och a?r av olika form och allvarlighetsgrad.
Att organisera ett engagemang : om tillkomsten av den svenska FNL-rörelsen
Syftet med studien var att belysa skolsköterskors uppfattning om orsaker till elevers psykiska ohÀlsa samt vilka resurser skolsköterskor har för att bemöta psykisk ohÀlsa hos barn och ungdomar. Studien genomfördes som en intervjustudie med beskrivande design vid grundskolor i Mellansverige. Sex skolsköterskor valdes ut utifrÄn geografisk spridning och typ av skola (fristÄende eller kommunal) för en semistrukturerad intervju. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom nio kategorier: Skolsköterskornas uppfattning var att de vanligaste orsakerna till barns psykiska ohÀlsa Àr relaterade till kategorierna hemförhÄllanden, neuropsykiatriska problem och inlÀrningssvÄrigheter hos barnen, brister i kontakten med BUP, prestationskrav att leva upp till, mobbing, konflikter och egna funderingar.
Nyutbildade lÀrares psykiska hÀlsa : En kvalitativ studie om fyra nyexaminerade lÀrares uppfattning om hur den första tiden i yrket pÄverkar deras psykiska hÀlsa.
Detta examensarbete bygger till stor del pÄ Arja Paulins avhandling frÄn 2007 dÀr hon i sinstudie visar vissa av de svÄrigheter nyutbildade lÀrare möter under sin första tid i yrket.UtifrÄn de svÄrigheter som Paulin redogör för Àr vÄrt syfte med examensarbetet att skapaförstÄelse kring om och i sÄ fall hur den psykiska hÀlsan pÄverkas hos nyexaminerade lÀrare.Vi har Àven valt detta Àmne pÄ grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskningkring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lÀrare, tvÄ kvinnliga och tvÄ manliga,intervjuats. Arbetets studie bygger pÄ en kvalitativ metod med utgÄngspunkt frÄn dethermeneutiska synsÀttet.Resultatet i vÄr studie pÄvisar att alla intervjuade lÀrare har upplevt stress i olika situationerunder sin första tid i yrket. AngÄende studiens slutsatser kan tydliga paralleller ocksÄ dras tillPaulins (2007) avhandling angÄende de svÄrigheter hon menar nyutbildade lÀrare möter undersin första tid i yrket. En annan slutsats i studien Àr de brister som de intervjuade lÀrarnaupplevt i sin utbildning, dÀr ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna..
Musikens inverkan pÄ personer med demenssjukdom : En litteraturstudie
Bakgrund: I Sverige insjuknar varje Är cirka 24 000 personer i demenssjukdom. DÄ medellivslÀngden stiger, ökar antalet insjuknande för varje Är. Att insjukna i demenssjukdom innebÀr bÄde psykiska och fysiska funktionsnedsÀttningar i form av BeteendemÀssiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD) som kan leda till problem i det dagliga livet. Studier har visat att musikterapi kan vara ett av mÄnga alternativ till icke farmakologisk behandlig vid BPSD hos personer med demenssjukdom.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur musik inverkar pÄ personer med demenssjukdom.Metod: En allmÀn litteraturöversikt gjordes, dÀr litteratur söktes utifrÄn syftet via databassökningar. Tio vetenskapliga artiklarn valdes ut, granskades och analyserades.Resultat: Resultatet visade pÄ att musik kunde ge viss inverkan pÄ personer med demenssjukdom.
Att utveckla elevers psykiska förmÄga : Mental trÀning i Àmnet idrott och hÀlsa
Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur lÀrare kan utveckla sina elevers psykiska förmÄga inom Àmnet idrott och hÀlsa. För att svara pÄ syftet intervjuades tvÄ forskare pÄ ett kvalitativt sÀtt och fyra idrottslÀrare intervjuades med hjÀlp av strukturerade intervjuer, samt aktuell litteratur lÀstes. I arbetet sökte jag svar pÄ om det fanns nÄgra skillnader, eller likheter, mellan tvÄ forskares och fyra idrottslÀrares uppfattningar kring metoder att utveckla elevers psykiska förmÄga. Undersökningen skulle Àven svara pÄ vilka praktiska övningar inom mental trÀning som kan anvÀndas i idrottsundervisningen, samt hur idrottslÀrare med hjÀlp av mental trÀning kan motivera eleverna att strÀva mot höga betyg.Studien visar att elevernas psykiska förmÄga kan utvecklas genom olika mentala övningar. Att utveckla elevernas sjÀlvförtroende genom att de ges lÀmpliga uppgifter som ligger pÄ grÀnsen av vad eleverna tror sig kunna klarar av Àr ett sÀtt.
Metoder och tekniker för halmbalshuskonstruktion
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
ZENIT: Internetfo?rmedlad kognitiv beteendeterapi fo?r bulimia nervosa och a?tsto?rning utan na?rmare specifikation : en randomiserad kontrollerad studie
Syftet med fo?religgande randomiserade kontrollerade studie var att underso?ka effekten av internetadministrerad kognitiv beteendeterapi (iKBT) vid olika former av a?tsto?rningsproblematik. Behandlingen pa?gick i a?tta veckor och baserades pa? beteendeterapi (BT) med inslag av Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Behandlingen inkluderade en skra?ddarsydd del som riktades mot vanliga komorbida tillsta?nd vid a?tsto?rningar.
Energieffektivisering i en bostadsrÀttsförening - En utredning av HSB Honungskivlingen, BorÄs
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
?Det Àr det hÀr med grÀnser?? Strategier för att frÀmja sjuksköterskors psykiska hÀlsa ? en studie ur ett genus-perspektiv med fokus pÄ kvinnor
Sjuksköterskeyrket Àr av tradition ett kvinnodominerat yrke och Àn idag utgörs ca 90 % av sjuksköterskekÄren av kvinnor. En av de mest utsatta grupperna för lÄngtidssjukskrivning relaterad till psykisk ohÀlsa Àr personal inom vÄrd- och omsorg, dÀribland sjuksköterskor. De senaste 15 Ären har en ökning av den hÀr typen av lÄngtidssjukskrivning skett och det Àr tydligt att kvinnor har drabbats i högre grad Àn mÀn. Det gÄr ocksÄ att se att mycket i rollen som sjuksköterska pÄminner om den traditionella kvinnorollen, dÀr en egenskap som premieras Àr att vara mer uppmÀrksam pÄ andras behov Àn pÄ sina egna. Syftet med det hÀr arbetet har varit att undersöka vilka strategier det finns för att stödja sjuksköterskor att utveckla en yrkesroll som bevarar deras psykiska hÀlsa samt att ta reda pÄ hur dessa strategier bidrar till detta.
Fysisk aktivitet och dess betydelse för individens upplevda hÀlsa- En studie gjord pÄ individer med diagnosen depression samt stressymptom
Den fysiska aktivitetens betydelse för vÄr hÀlsa Àr vÀl dokumenterad. Fysisk aktivitet har visats ge sÄvÀl fysiologiska som psykologiska effekter. Exempel pÄ fysiologiska effekter Àr en effektivare syreupptagningsförmÄga dÄ ventilationen blir mer effektiv. HjÀrtat vÀxer och blir starkare vilket resulterar i att hjÀrtat kan pumpa ut en större mÀngd blod vid varje sammandragning. PÄ sikt har fysisk aktivitet bl.a.
VIP-paneler och högeffektiva isoleringsmaterial - Analys och mÀtningar av Vakuumisoleringspaneler
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
Kommunikation mellan Arbetsledare och Underentreprenörer pÄ SU-lÄghus etapp 3
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
Fysisk beröring som behandlingsmetod vid beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
SAMMANFATTNINGBakgrundDemenssjukdom innebĂ€r att hjĂ€rnceller skadas och dör vilket leder till att hjĂ€rnans funktioner bryts ned med en kognitiv funktionsnedsĂ€ttning till följd. Vidare försĂ€mras vanligtvis minnet och den drabbades personlighet kan komma att pĂ„verkas. Ăven förmĂ„gan att kommunicera försĂ€mras och uppfattningen och förstĂ„elsen för omgivningen kan förvanskas. Det berĂ€knas att cirka 90 procent av alla svĂ„rt demenssjuka personer nĂ„gon gĂ„ng drabbas av beteendemĂ€ssiga och psykiska symtom. Exempel pĂ„ dessa symtom kan vara agitation, aggression, Ă„ngest och sömnstörningar.