Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete.

Polydaktyli är en medfödd missbildning där en individ får en eller flera falanger mer än vad som är normalt hos arten. Defekten uppkommer under den embryonala utvecklingen och är sporadiskt förekommande hos häst. Hos människa tillhör den däremot en av de vanligaste hand- och fot- relaterade missbildningarna. Idag är kunskapen begränsad rörande den genetiska bakgrunden till polydaktyli hos häst. Forskningen om de genetiska faktorer som orsakar polydaktyli hos andra djurslag som t.ex.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatägt omsorgsföretag arbetar långsiktigt med personalens fysiska och psykiska hälsa samt hur personalen upplever hälsoarbetet och sin fysiska och psykiska hälsa på arbetsplatsen. Då verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hälsa utan att det inkräktar på den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat område inom arbetshälsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med två personer ur ledningen, och genom två parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar långsiktigt med personalens hälsa samt hur personalen upplever hälsan på arbetet. Resultatet bearbetades med hjälp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kännedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förändring vid hysterektomi. Frågeställningarna var; Vilka förändringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvårdspersonal och anhöriga för att underlätta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; känsla av förbättrad hälsa, sexuella förändringar, hormonella förändringar och kunskap, förståelse och stöd. Generellt ökade hälsan, både fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgått hysterektomi.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder.

Som en följd av samhällets utveckling väljer företag idag att periodvis hyra in personal från bemanningsföretag för att kunna klara av de nya krav som ställs. Syftet med denna studie var att jämföra det psykiska välbefinnandet hos arbetstagare i två olika anställningsformer i relation till den upplevda psykosociala arbetsmiljön. För att besvara syftet konstruerades en enkät som delades ut till två olika grupper av arbetstagare som arbetade på samma företag dock med olika förutsättningar. Hälften var inhyrda medan den andra hälften var direkt anställda av företaget. Totalt delades 78 enkäter ut och svarsfrekvensen blev 59 procent.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning. Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism.Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter.

Studiens syfte är att undersöka den psykiska ohälsan hos elever som går på högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn på problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hälsa har försämrats de senaste 20 åren och att tjejer mår sämre än killar. Med anledning av detta utgår denna studie med fokus på den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frågeställningar är som följer:- Hur påverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohälsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mår? - Vad har tjejer för makt att påverka sitt eget mående? (ej behandlad pga.

Bakgrund: Personer med psykisk oh?lsa l?per ?kad risk att drabbas av somatiska sjukdomar, vilket medf?r ett komplext v?rdbehov och st?ller h?ga krav p? ett holistiskt och integrerat omh?ndertagande. Sjuksk?terskan har ett sj?lvst?ndigt ansvar f?r omv?rdnad och en central roll i att uppm?rksamma och tillgodose b?de fysiska och psykiska behov hos patienter inom psykiatrisk v?rd. Trots detta visar tidigare forskning att den somatiska h?lsan ofta nedprioriteras i det psykiatriska sammanhanget. Syfte: Syftet med denna studie ?r att belysa sjuksk?terskors erfarenheter av att hantera somatiska besv?r inom psykiatrisk v?rd. Metod: Studien ?r en litteratur?versikt av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med hj?lp av tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman identifierades: 1) Definiera sin roll som sjuksk?terska, 2) F?rh?lla sig till sjukv?rdens organisation, 3) Samarbeta med andra.

Individualisering, individanpassning, individfokusering? kärt barn har många namn. Vad menar vi när vi så gärna pratar om att vi har individinriktat arbetssätt? Vad betyder detta i en värld där människor med funktionshinder kategoriseras i en stereotypisk bild? Individperspektivets definition och tillämpning inom omsorgen av personer med utvecklingsstörning och psykiska funktionshinder har utgjort studiens syfte. Lagstiftningens mål och intentioner har varit vägledande i de frågeställningarna som intervjuerna i studien bygger på.

Studien syftade till att undersöka skillnader i det psykiska välbefinnandet mellan brottsoffer utsatta för misshandel respektive inbrott i sina hem och hur en negativ respektive positiv upplevelse av mötet med polis och åklagare relaterade till psykiskt välbefinnande.En grupp bestående av 83 män och kvinnor besvarade en enkät, och en faktoranayls fann att deltagarnas upplevelser av polis och åklagare präglats av antingen humanism eller dominans. Kvinnor utsatta för misshandel relaterade på ett signifikant sätt till sämre psykiskt välbefinnande än män och kvinnor utsatta för inbrott i sina hem. De misshandlade kvinnorna trängde också i större utsträckning undan upplevelserna av brottet och upplevde oftare återkommande obehagliga minnen av händelsen. Studien fann även signifikanta skillnader i psykiskt välbefinnande hos deltagare som upplevt polisförhören som humana, vilket pekar på att förhörsledare som uppträder på humanitärt sätt kan bidra positivt till brottsoffrets psykiska välbefinnandet..

Bakgrund: Sjukvården har en viktig roll i att främja fysisk aktivitet hos populationen. Fysisk inaktivitet är ett växande problem i världen och är en starkt bidragande orsak till många av de välfärdssjukdomar som allt fler människor drabbas av. Fysisk aktivitet på recept (FaR) växer allt mer fram som en behandlingsform många hoppas på ska kunna förbättra hälsan eller i bästa fall förebygga sjukdomar. Syfte: Syftet är att undersöka huruvida studier som gjorts kring FaR och andra varianter på fysisk aktivitet på recept kunnat påvisa någon ökad adherence hos patienter som mottagit ett skrivet recept på aktivitet i stället för standardiserad vård om fysisk aktivitet. Metod: 13 artiklar ingick i en litteraturöversikt.