Sverige har över 100.000 veteraner och den svenska politiken verkar för ett större samarbete med FN och Nato. Därför är det viktigt att Sverige även kan hantera hemkomna veteraner som fått psykiska besvär under tjänstgöringen. Denna studie har baserats på veteraner och hur de upplever hemkomsten, veteranernas erfarenheter av Hemkomstprogram och tjänstgöring. Studien gör en jämförelse mellan tidigare forskning och veteranernas åsikter om vad som kan påverka den psykiska hälsan samt deras åsikter om hemkomstprogrammet. Arbetet består av inspelade telefonintervjuer som gjorts med veteraner (n=5) och en av Försvarsmaktens psykologer samt tidigare forskning.

Alla har någon gång mot sin vilja fått en störande tanke på hjärnan. En skrämmande bild eller en känsla av att någonting är fel.I den här artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat iväg och blivit ett hinder för normalt umgänge med andra människor.Läs om livet som tvångssjuk..

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.

Hästunderstödd terapi är en behandlingsmetod som baseras på att hästens dynamiska rörelse överförs till ryttaren och således påverkar dennes rörelse. Även psykosociala funktionerna påverkas av hästunderstödd terapi. Personer med neurologiska sjukdomar har ofta en försämrad grovmotorisk förmåga och livskvalitet och är därför i behov av en helhetlig behandling med effekter på både fysisk och psykisk funktion. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka effekter och det vetenskapliga stödet för hästunderstödd terapi på grovmotorik och livskvalitet hos personer med neurologiska sjukdomar. Metod: Totalt inkluderades 19 artiklar som analyserades enligt ICO-metoden.

Lax är en av de mest frekvent förekommande matfiskarna i våra hem. Den största delen av den lax som når hem och restaurang är odlad. Det är allt vanligare med sjukdomar hos lax som odlas. Kocken ställs inför svåra frågor gällande den odlade fiskens kvalité. En viktig aspekt är att ha kunskap om de eventuella sjukdomar som förekommer i vår samtids fiskodling.Syftet med detta arbete är att undersöka den i vardagens måltider förekommande råvaran odlad lax utifrån hur sjukdomar påverkar fiskens kvalité.Den information som ges i de fem vetenskapliga artiklar arbetet är baserat på presenteras i avsnittet resultat.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom är känslomässigt krävande. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person med psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar som är analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara arg, rädd och skamsen., Att vara hjälplös och distansera sig., Att få slitningar i relationer., Att få ansvar och utvecklas men leva med förluster i livet., Att få stöd men bli nonchalerad av sjukvårdspersonal., Att lära sig leva med den nya livssituationen. Resultatet visar att de närstående går igenom omvälvande upplevelser då en nära person drabbas av en psykisk sjukdom.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

Livsstilsrelaterade sjukdomar är ett växande globalt problem, och fysisk inaktivitet är en av de största riskfaktorerna. En av sjuksköterskans uppgifter är att motivera till hälsosammare levnadsvanor. En hälsofrämjande metod är fysisk aktivitet på recept, FaR®, som används i flera länder, men vars effekt även har ifrågasatts. Syftet med studien var att undersöka värdet av FaR® och vilka faktorer som påverkar det värdet. En granskning av 12 vetenskapliga artiklar genomfördes.

This examination paper is about diseases of rats. The examination paper also includes sampling techniques, administration techniques and radiography. A detailed account of diseases of rats and their symptoms has been included. This examination paper is primarily written for veterinary technicians but also for others with interest in the subject. .

Syftet med studien var att beskriva vilka interventioner arbetsterapeuter använder sig av för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna vara delaktiga i dagliga aktiviteter. För att besvara syftet valdes en litteraturbaserad studie som kan ge en fördjupad kunskap inom det valda området. Denna studie är en litteraturöversikt som syftar till att beskriva befintlig kunskap. Data insamlades genom sökningar i databaser. Sökningen resulterade i tolv utvalda artiklar som analyserades vidare utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys som beskriver det synliga och faktiska innehållet i artiklarna.

Bakgrund: Våld är ett problem inom vården och på akutmottagningar finns en stor risk att våldsincidenter uppstår. Våld kan skapa fysiska och psykiska konsekvenser, medföra osäker arbetsmiljö och försämrad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka faktorer som kan ge upphov till våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturöversikt baserat på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom olika faktorer som kan ge upphov till våld, såsom väntetider och stressande arbetsklimat.

Syftet med detta projekt är att söka samband mellan psykisk besvär och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hälsoenkät som varje elev på två gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och längd. Sammanlagt har 846 elever fullständig information. Om eleven i hälsoenkäten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvär, här definierat som återkommande huvudvärk, återkommande magbesvär, återkommande oro eller ängslan, återkommande sömnsvårigheter, nedstämdhet, mindervärdeskänslor, ätstörningar, brist på energi eller svaghetskänslor, koncentrationssvårigheter eller hopplöshetskänslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvär.Resultatet visar att psykiska besvär klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvär ligger inom gränsvärdena för normalvikt, cirka två tredjedelar.

Syftet med den här uppsatsen var att få en förbättrad förståelse av hur unga chefer upplever sitt arbete inom offentlig sektor och hur det psykiska välbefinnandet påverkas av arbetsbelastningen. Undersökningen har gjorts utifrån semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer om deras upplevelser av arbetskrav samt psykiska välbefinnande där analysprocessen samt grunden för studien följer den fenomenologiska ansatsen. Resultatet visar utifrån chefernas upplevelser att det finns starka samband att det psykiska välbefinnandet påverkas negativt av för hög arbetsbelastning. De tydliga faktorer som skapar ohälsan är arbetsansvaret, arbetstiderna och också de höga ambitioner som chefer kan ha. Studien konstaterar hur yngre chefer har större tendens till stressrelaterade sjukdomar till följd av arbetspressen som unga chefer anses ha.