Syftet med denna uppsats var att undersöka integrationsprocessen för de syriska immigranter, som har kommit till Sverige för minst två år sedan. Vi ville få reda på hur de hade upplevt första tiden i Sverige, hur de uppfattar att stödet från det svenska samhället har varit och vilka faktorer som har haft betydelse för deras välmående.I denna uppsats har vi använt oss av en kvalitativ metod. Data har samlats in genom intervjuer som har behandlat integrationsprocessen utifrån syriska emigranters perspektiv. Till våra intervjuer har vi använt oss av en intervjuguide och vi valde ut tre kvinnor och två män där deras ålder varierade från 20 till 45 årsåldern.De teoretiska utgångspunkterna utgick ifrån Bourdieushabitus, Olkiewiczs (2008) assimilatoriska och nostalgiska grupper samt Franzens (1997) konstruktiva och destruktiva mönster.Vårt resultat visade att första tiden i Sverige ansågs som en väldigt svår period för våra informanter. Detta berodde dels på att man var rädd att inte bli erbjuden ett svenskt uppehållstillstånd och dels att man i vissa fall upplevde osäkerhet på förläggningen.

Denna studie har undersökt hur sociala problem beskrivs inom samtida svensk hiphopmusik. Syftet var att öka kunskapen om hur sociala problem formuleras. Därför har studien syftat till att undersöka vilken social problematik som beskrivs i hiphoptexterna samt hur och varför redogörelserna ser ut som de gör. I studien användes en innehållsanalys för att analysera 105 svenska hiphoptexter. Goffmans teori om stigma och Wacquants begrepp territoriellt stigma har applicerats vid analysen av de empiriska resultaten. Resultaten visar att svensk hiphopmusik tar upp sju sociala problem; missbruk, rasism, fattigdom, kriminalitet, utanförskap, prostitution samt hemlöshet.

Detta är en uppsats som hat fått sin utgångspunkt från rapporten "Om sociala problem i nya bostadsområden" från Centralförbundet för socialt arbete. Rapporten från 1976 konstaterade att det i hög grad förekom sociala problem i de nya bostadsområden som byggs enligt Miljonprogramsmodellen. I Halmstad byggdes bostadsområdet Andersberg för att bota den bostadsbrist som under 1960-talet rådde i Halmstad. Då området byggdes enligt normer från just Miljonprogrammet, blev uppsatsens syfte att se hur väl detta bostadsområde stämde överens med de definitioner av sociala problem som preciserades i rapporten, samt att ge en lokal och levande bild av det tidiga Andersberg. Artiklar och insändare från Hallandsposten och material från Halmstad Kommunarkiv bekräftade att ANdersberg tidigt inte bara hade problem likt de som konstaterats från 1976, utan även problem av annan karaktär, såsom vandalisering, otrygghet och klagomål på barnsäkerheten i området..

Flickor och pojkar har olika förutsättningar i matematikundervisningen. Vi behandlar flickor och pojkar olika bara för att de är flickor och pojkar. Forskningen visar att vid problemlösning finns det skillnader gällande hur flickor och pojkar går tillväga för att lösa problem. Syftet är att undersöka dessa skillnader och varför de finns. Utvalda elever har fått matematiska problem som de ska lösa.

Studien framkom efter att Skolverket (2006) i en rapport presenterat att var tredje elev i gymnasiet är stressad och att elever upplever mer stress med stigande ålder. I gymnasieskolan skall elever i Idrott och hälsa A lära sig om både den fysiska och psykiska hälsan. Spänningsreglering är något som är viktigt för den psykiska hälsan och något som kan användas för att individen skall kunna slappna av så att stressen inte skall bli skadlig. Idrottslärare skall ge gymnasieelever redskap till att hantera stress. Kan då natur och friluftsliv vara en sorts form av spänningsreglerande redskap? Denna studies syfte är att undersöka om elever på gymnasiet som ofta bedriver friluftsliv eller vistas i naturen upplever mindre stress i skolan än gymnasielever som mindre frekvent bedriver friluftsliv eller vistas i naturen samt att undersöka gymnasieelevers känslor förknippade med vistelse i natur eller friluftsliv.

Många hälsoproblem har samband med livsstil. Känslor, problem och konflikter aktualiseras under en sjukdomskris. Patientundervisning är en viktig uppgift som sjuksköterskan har ansvar för. Undervisning går ut på att lära människor om sjukdomens diagnos, behandling och konsekvenser för livet. Patienterna informeras om hur sjukdomen kan tänkas progrediera, vad de själva kan göra för att lindra sitt lidande och varifrån de kan få hjälp.

This final year project is dedicated to investigate the problem domain of system maintenance management. The purpose is to find problems in the system maintenance management of today. Whether there is any problem that can be elicitated in the requirements engineering?s phase that could help to obtain more maintenance management friendly systems and if it is not possible to obtain more maintenance management friendly, what else can be done?It has been learned that there are many problems today in the problem domain and the most great ones are the system documentation, stress and a systemknowledge lack among developers, system managers and system users.The requirements that have been found for this problem is good documentation, and use of simple solutions in the creating of the system..

Stress är ett vanligt hälsoproblem som ökat under de senaste åren. Många sjuksköterskor upplever stress på sin arbetsplats vilket kan påverka omvårdnaden och patientsäkerheten. Vid stress sker fysiologiska-hormonella reaktioner i kroppens organsystem som utlöser fysiska och mentala påfrestningar.Syftet: var att beskriva sjuksköterskors hantering av stress på vårdavdelning. Metod: har varit en litteraturstudie. Databaser som använts var CINAHL och PubMed.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

För en person i kronisk sjukdom präglas livet av flera förändringar. På många sätt innebar kronisk sjukdom ett livslångt tillstånd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det är inte alltid kronisk sjukdom syns från utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förståelse från omvärlden. Ensamhet var något som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.

För många kvinnor kan det vara en förlust att förlora det ena eller båda brösten. Detta kan leda till att kvinnornas upple-velse av den kvinnliga identitet förändras vilket även påver-kar kvinnornas psykiska välbefinnande. Kvinnors psykiska behov blir inte alltid tillgodosedda i hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att belysa vad som påverkar kvinnor att uppnå ökat psykiskt välbefinnande efter mastektomi. En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar bearbetades utifrån studiens syfte.

SammanfattningTrots ett växande antal evidensbaserad forskning rörande fysisk aktivitet och naturvistelse som depressionslindring saknas det studier som gjorts på dessa två i kombination. Syftet är att göra en pilotstudie som undersöker om regelbundna promenader i skogsmiljö kan påverka depressionsgraden hos personer med depression. Frågeställningar:Kan promenader i skogen två gånger i veckan under fem veckor sänka depressionsnivån hos personer med depression?Vilken är den akuta effekten på sinnesstämningen av en 1,5 - 2 timmar lång skogspromenad hos personer med depression?Hur uppfattar personer med depression som gått två stycken 1,5 ? 2 timmar skogspromenader i veckan i fem veckor att det påverkat deras psykiska hälsa?MetodEn interventionsstudie med en försöksgrupp utfördes under våren 2013. Åtta deltagare med depressionssymtom gick ut på promenad i naturmiljö två gånger i veckan i fem veckor.

Bakgrund: Genom tusentals år har människor och sällskapsdjur levt sida vid sida. Tidigare studier har fokuserat på de fysiska, psykiska och sociala effekterna djur har på människor.Syfte: Syftet med denna litteratur studie är att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har i omvårdnaden av den äldre människan.Metod: Till denna litteraturstudie samlades data in från databasernaCinahl och Swemed. I studien användes metodprocessens åtta steg enligt Polit och Beck (2004). Tre kategorier framkom ur analysen. Dessa tre kategorier var: sällskapsdjurs betydelse för den äldre människan, sällskapsdjur som terapi och problem som kan uppstå för den äldre människan som vill umgås med djur.Resultat: Resultaten visar att sällskapsdjur har en viktig roll för många äldre människor.

According to several surveys, womens´ mental illness is increasing. Today the mental illness is the reason why a third of women are sick listed. Furthermore, these surveys also show an increase in the use of pharmaceuticals. For an example, has the use of antidepressant drugs multiplied by six times for the last 20 years.The aim of this paper is to examine experiences of womens´ mental illness and the use of pharmaceuticals. This is looked upon from two different perspectives: the treatment perspective as well as the perspective of female users.

I Sverige begås ungefär vart tionde våldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som är dömda för grova våldsbrott är psykopater. Detta påvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de här personerna. På grund av händelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka på vilket sätt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har även försökt att ta reda på hur polisen kan skydda sig från eventuella våldshandlingar. För att söka svar på våra frågor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom området.