Ungdomars hÀlsa och vÀlbefinnande har under senare Är hamnat allt mer i fokus och det Àr viktigt att lÀra ut grundlÀggande hÀlsovanor. Handslagets mÄl med skolsamverkan Àr att öka samarbetet mellan skola och idrottsföreningar. Syftet med studien var att studera vilka effekter Handslaget haft betrÀffande fysisk aktivitet och psykiska samt fysiska symptom bland en grupp skolungdomar. En totalundersökning med enkÀter genomfördes 2003 i Ärskurs sex, pÄ en skola i Halland, samt en uppföljning 2006 i Ärskurs Ätta. Resultatet visade att flickor var mer ute pÄ rasterna men att de blev mindre svettiga och andfÄdda under skoltid 2006.

Forskningen om barns syn pÄ psykisk ohÀlsa Àr knapp och bristen pÄ skalor gör det svÄrt att generalisera resultat. DÀrför genomfördes en kvalitativ studie med syfte att undersöka hur 11-Äringar upplever psykiskt sjuka, om de har fördomar gentemot mÀnniskor med psykisk ohÀlsa och i sÄdana fall varför. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes pÄ svenska 11-Äringar frÄn tvÄ olika skolor. Deltagarna visade sig ha liten kunskap om psykisk ohÀlsa. Deltagarna hade vissa stereotyper och fördomar gentemot psykiskt sjuka Àven om de ocksÄ visade empati sÀrskilt dÄ de kÀnde nÄgon med psykisk sjukdom.

Kronisk smÀrta drabbar mÄnga personer och kostar samhÀllet stora summor pengar varje Är. Det Àr inte bara den kroniska smÀrtans inskrÀnkningar i den drabbades rörelseapparat, utan ocksÄ dess pÄverkan pÄ den psykiska hÀlsan. Syftet med detta arbete Àr att utreda pÄ vilket sÀtt den psykiska hÀlsan pÄverkas hos personer med kronisk smÀrta. Metoden som anvÀnts Àr litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger pÄ GranskÀr & Höglund?Nielsen (2008).

AbstractStudiens syfte var att undersöka om det finns nÄgot samband mellan individualiseraderelationer i familjen och den ökade psykiska ohÀlsan. Metoden för studien varkvalitativa forskningsintervjuer och tre terapeuter som var verksamma i Göteborgintervjuades. Materialet som framkommit genom intervjuerna har framstÀllts genombeskrivande analys dÀr intervjupersonernas berÀttelser har Ätergivits. Resultatet avstudien visar pÄ att den psykiska hÀlsan har pÄverkats av att individer inom familjenblivit mer individualiserade, dock inte om det Àr positivt eller negativt. Terapeuterna sÄgen mer positiv bild av individualiseringens inverkan pÄ psykisk hÀlsa, mycket pÄ grundav ökad jÀmstÀlldhet och större möjligheter till att uttrycka sina behov.

SammanfattningPsykiska problem som till exempel schizofreni framstÀlls ofta som kroniska, trots att forskning visar att ÄterhÀmtning Àr möjlig. Hopp som personal förmedlar under en ÄterhÀmtningsprocess har en positiv inverkan pÄ individens tillfrisknande. Syftet med vÄr uppsats Àr att finna sociala faktorer som Àr betydelsefulla vid ÄterhÀmtning frÄn psykiska problem. Sociala faktorer inbegriper Àven mÀnniskors attityder till individer med psykiska problem. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vilka sociala faktorer bidrar till att en person med psykiska problem ÄterhÀmtar sig? Med uppsatsen vill vi inge hopp till mÀnniskor med psykiska problem samt till berörd personal.Undersökningen Àr en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer med sex medlemmar i RSMH, Riksförbundet för Social och Mental HÀlsa.

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med elevernas psykiska hÀlsa samt om det finns nÄgra skillnader i deras arbetssÀtt beroende pÄ elevernas Älder.  Jag har anvÀnt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats Àr sju stycken lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa för grundskolans tidigare Äldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjÀlp av begreppen patogenes, salutogenes och KÀnsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lÀrarna tycker att det Àr viktigt att arbeta med elevernas psykiska hÀlsa men deras arbetssÀtt och syn pÄ begreppet skiljde sig till viss del Ät. LÀrarna menar att psykisk hÀlsa Àr att mÄ bra, mÄ bra i sjÀlen, som en av lÀrarna uttrycker sig. NÄgra av lÀrarna nÀmnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som pÄverkar den psykiska hÀlsan.TvÄ av lÀrarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hÀlsa och nÄgra av lÀrarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och pÄ sÄ vis Àven stÀrka elevernas psykiska hÀlsa. MÄnga lÀrare tycker Àven att det Àr viktigt att bekrÀfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

Bakgrund: Det Àr oftast inte förrÀn det blir missförstÄnd i kommunikationen som manuppmÀrksammar det och funderar pÄ vad som kunde ha gjorts annorlunda.Syftet: Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur undersköterskor uppleverkommunikationen mellan sig och vÄrdtagare med psykiska funktionsnedsÀttningar.Metod: I studien har det intervjuats ett antal undersköterskor pÄ olika boenden för personermed psykiska funktionsnedsÀttningar kring deras upplevelser av kommunikationen mellan sigoch vÄrdtagarna. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehÄllsanalys anvÀnts.Resultat: Resultatet visade att informanterna hade olika uppfattningar om hurkommunikationen fungerade nÀr de kommunicerade med vÄrdtagarna. Dock framkom det ettmönster, dÀr undersköterskor som inte hade nÄgon utbildning inom kommunikation och dÀrman inte diskuterade kommunikationsproblematiken i arbetsgruppen, upplevde att det skeddemer missförstÄnd Àn de som gÄtt utbildning eller som diskuterade kommunikation pÄ arbetet..

Bakgrund: Sj?lvskadebeteende bland unga ?r ett nationellt s?v?l som globalt problem, d?r f?rsta och ibland enda v?rdkontakt ?r med akutmottagningen. Detta v?rdm?te ?r d?rf?r av yttersta vikt och har betydelse f?r den unga individens eventuella framtida sj?lvskadebeteende. Dock ?r v?rdkvaliteten som patientgruppen erh?llit p? akutmottagningar inte alltid optimal.

Arbetslöshet Àr ett omfattande Àmne med fokus pÄ psykisk hÀlsa pÄ grund av försÀmrad ekonomi. Psykisk ohÀlsa Àr ett svÄrdefinierat begrepp som bland annat innefattar sömnsvÄrigheter, Àngslan och Ängest. Under perioden 2004 till 2005 rapporterade arbetslösa individer i Sverige psykisk ohÀlsa i större utstrÀckning Àn arbetande individer. Att vara arbetslös och förÀlder till barn i förskoleÄldern kan vara pÄfrestande. Studier som undersökt förskolans betydelse för arbetslösa förÀldrar har pÄvisat positiva upplevelser av förskolan under sjÀlvupplevd psykisk ohÀlsa.Syftet med denna studie var att undersöka arbetslösa smÄbarnsförÀldrars psykiska hÀlsa och deras upplevelser av hur öppna förskolan i VÀsterÄs pÄverkar den.

Hur vi trÀnar och hur vi motiveras till att trÀna Àr mycket individuellt. Vissa Àr lagindivider och trivs bÀst i grupp dÀr man kan hÄlla motivationen uppe emellan sig, andra Àr ensamvargar och trÀnar helst utan sÀllskap. Vad vi Àn vÀljer att göra Àr det viktigaste att vi rör pÄ oss, detta Àven nÀr vi nÄr en högre Älder. Syftet med studien Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som Àr mest betydelsefulla för seniorer  till att delta i grupptrÀning. Vi utförde en kvantitativ undersökning pÄ ett trÀningscenter dÀr vÄr enkÀt innehöll frÄgor kring motivation av fysiska, psykiska och sociala faktorer samt vad som leder till att seniorer oftare deltar i grupptrÀning.

Hysterektomi Àr idag en av de vanligaste operationerna som utförs pÄ kvinnor, nÀst efter sectio bÄde i Sverige som utomlands. Detta gör att kvinnors psykiska hÀlsa post hysterektomi Àr nÄgot som sjukvÄrden bör ha kunskap om. Att genomföra en hysterektomi innebÀr att avlÀgsna uterus och de vanligaste anledningarna till att en hysterektomi genomförs Àr menorragi och kronisk smÀrta i pelvis.I huvudsak genomgÄr kvinnor en hysterektomi för att förbÀttra sin livskvalitet, det finns Àven andra anledningar till att genomföra en hysterektomi som cancer i uterus. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om kvinnors upplevda psykiska hÀlsa förÀndras post hysterektomi. Studien Àr genomförd som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar granskades.Resultatet visade att den upplevda livskvaliteten och hÀlsan ökade postoperativt.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Studiens huvudsyfte var att undersöka upplevelsen av arbetslöshet och dess pÄverkan pÄ individens psykiska vÀlmÄende. Undersökningen avgrÀnsades till att innehÄlla tre faktorer, vilka antogs, ha en avgörande betydelse för arbetslösas psykiska vÀlmÄende. Dessa faktorer utgjordes av ekonomisk pÄfrestning, sjÀlvkÀnsla och sociala relationer/stöd. Vidare undersöktes om kön, Älder och arbetslöshetens lÀngd hade nÄgon betydelse för psykiskt vÀlmÄende. EnkÀt anvÀndes för att undersöka ovanstÄende.