En vÄldtÀkt medför bÄde psykiska och fysiska besvÀrför den som drabbats. HÀlso- och sjukvÄrden har en betydande roll i hurvÄldtÀktsoffren ska omhÀndertas. Studien har genomförts som en litteraturstudiemed syftet att klargöra vÄrdteamets roll i omhÀndertagande av en patient somutsatts för en vÄldtÀkt. 12 artiklar ingÄr i studien. FrÄgestÀllningar vidanalysen av de 12 artiklarna var att belysa specifika rutiner för hur ettvÄldtÀktsoffer ska bli mottaget, vilket förhÄllningssÀtt som vÄrdteamet börupprÀtthÄlla samt sÀrskilda strategier och anpassade behandlingar som finns atttillgÄ.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

Bakgrund: Depression visade sig vara en av de vanligaste orsakerna till ohÀlsa i vÀrlden. Obehandlad depression medförde ökad risk för negativa livshÀndelser. Syftet var att belysa tonÄringars upplevelser av sin depression. Metod: Litteraturstudie med innehÄllsanalys av 15 artiklar publicerade mellan 2000-2010. Resultat: TonÄringarna upplevde psykiska och fysiska symtom.

Bakgrund: Icke-tekniska f?rdigheter har stor betydelse f?r hur operationsteamet fungerar tillsammans p? operationssalen. Att kunna hantera dessa f?rdigheter kan f? en p?verkan p? patients?kerheten och s?ledes operationsutfallet. Operationssalen definieras som en h?griskmilj? med m?nga utmaningar.

Mot bakgrund av unga vuxnas ökade psykiska ohÀlsa och bristen pÄ uppföljande studier ur ett klientperspektiv undersöktes förÀndringar vid 1,5 Ärs uppföljning av psykodynamisk psykoterapi. Med hjÀlp av grundad teori analyserades patientintervjuer och en modell skapades, som kunde visa hur olika faktorer i och utanför terapi bidragit eller hindrat förÀndring. Till störst hjÀlp i terapin var att fÄ tid och utrymme att fokusera pÄ sig sjÀlv och att prata om problemen. Utanför terapin var socialt stöd och en positiv arbetssituation viktigast. FörbÀttrad förmÄga att hantera pÄfrestningar, ökad öppenhet i relationer, samt ökad förmÄgan att sÀtta grÀnser mot andra i synnerhet förÀldrarna, var de viktigaste förÀndringarna.

Svensk Àldreomsorg har diskuterats i media under vÄren 2002. Brister har uppdagats och tvÄ av de allvarligaste Àr svÄrigheterna att rekrytera utbildad personal och att personalen i sÄ hög utstrÀckning Àr lÄngtidssjukskriven. Orsakerna till de kostsamma lÄngtidssjukskrivningarna Àr framför allt psykiska. Dessutom ökar andelen Àldre i samhÀllet och dessa kommer att behöva alltmer hemsjukvÄrd ju Àldre de blir. HemtjÀnstpersonalens arbetssituation Àr dÀrför intressant att studera och syftet med denna studie var att undersöka vilka av deras arbetsuppgifter som var extra krÀvande ur ett kognitivt perspektiv.

Livet för unga elitidrottande gymnasieelever innebÀr dubbla karriÀrer med krav inom bÄde skola och idrott. SkambenÀgenhet och rÀdsla för att misslyckas kopplas till prestation och har en koppling till psykisk ohÀlsa. Syftet med denna tvÀrsnittstudie var att undersöka hur dessa variabler korrelerar med varandra samt hur vÀl skambenÀgenhet och rÀdsla för att misslyckas kunde predicera psykisk ohÀlsa efter att kön kontrollerats för.  Deltagarna i studien utgjordes av 149 elever pÄ ett elitidrottsgymnasium. I enlighet med förvÀntningarna korrelerade skambenÀgenhet, rÀdsla för att misslyckas och psykisk ohÀlsa positivt. Resultaten tyder pÄ att elitidrottande gymnasieelevers psykiska ohÀlsa ökade med ökad skambenÀgenhet och ökad rÀdsla för att misslyckas.

Bakgrund: I de flesta utvecklade lÀnder Àr prostatacancer numera den vanligaste cancerformen hos mÀn. MÀn som drabbas av prostatacancer upplever att deras liv har förÀndrats pÄ ett eller annat sÀtt efter diagnosen. Sjukdomens pÄföljder för mÀnnens dagliga liv, bÄde de psykiska och fysiska blir en del av deras livsvÀrld. Syfte: Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos mÀn med prostatacancer. Metod: Metoden som anvÀndes i denna studie var en kvalitativ litteraturstudie, baserad pÄ vetenskapliga artiklar.

VÄrt ena syfte med vÄrt examensarbete var att fÄ reda pÄ vilka för- och nackdelar det finns nÀr man anvÀnder utomhuspedagogik i undervisningen. Vi ville Àven ha svar pÄ hur elevers psykiska och fysiska hÀlsa pÄverkas av utomhusundervisning. VÄrt tredje syfte var att ta reda pÄ hur man arbetar med de samhÀllsorienterande Àmnena utomhus. För att uppnÄ dessa syften har vi valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer. Resultat vi fÄtt frÄn pedagogerna har dÀrefter jÀmförts, varvid vi dragit slutsatsen att eleverna mÄr bÀttre av att vara utomhus och att de dÄ anvÀnder sin kropp vid inlÀrning. Eleverna med koncentrationssvÄrigheter fÄr större utrymme till rörelse och mÀrks inte pÄ samma sÀtt utomhus och de tysta eleverna har en praktisk uppgift att lösa som krÀver aktivt deltagande. Som pedagog kan man arbeta med de samhÀllsorienterande Àmnena utomhus genom att gÄ pÄ stadsvandringar och se vad bygden har att berÀtta..

Syftet med föreliggande arbete var att fÄ en djupare förstÄelse för nÄgra invandrarkvinnors upplevelse av kriget i hemlandet och de konsekvenser detta förde med sig i det nya hemlandet med tanke pÄ hÀlsa och sociala relationer. Sju kvinnor som hÀrstammar frÄn BalkanomrÄdet i Äldrarna 36-50 deltog i studien. Kvinnorna har bott i Sverige mellan 13 och 18 Är. Data insamlades genom en semistrukturerad intervju med fem olika teman: krigsupplevelser, livet i Sverige, hÀlsa, socialt nÀtverk och KASAM. Resultatet visade att krigsupplevelserna har förÀndrat kvinnornas bÄde fysiska och psykiska hÀlsa negativt.

Den psykiska ohÀlsan i form av stress ökar i Sverige idag och det Àr dags att göra nÄgonting Ät det. Forskare har visat pÄ en stressreducerande effekt vid vistelse i vÄr gröna utemiljö. Uppsatsen behandlar denna miljö och hur den kan anvÀndas för att förebygga och behandla psykisk ohÀlsa, som stress och utmattningssyndrom. Den tar upp det arbete som idag bedrivs inom grön rehabilitering, med grund i den forskning som har skett pÄ Alnarp. Men Àven ett exempel pÄ hur arbetet kan bedrivas pÄ annan ort och med de förutsÀttningar som finns dÀr. Grahn och Stigsdotters forskning kring anvÀndandet av utemiljön i vardagen behandlas, sÄ Àven Hartigs och paret Kaplans forskning om restorativa miljöer. I diskussionen förs sedan ett resonemang kring hur dessa inriktningar kan samverka, för att resultera i en bÀttre utemiljö som minskar stress och dÀrmed leder till en bÀttre folkhÀlsa..

Över 80 procent av vĂ€rldens befolkning drabbas nĂ„gon gĂ„ng i livet av ryggsmĂ€rta. MĂ€nniskor som lever med ryggsmĂ€rta kan drabbas av sĂ€nkt livskvalitet, smĂ€rta Ă„ngest och sömnproblematik. Massage Ă€r en alternativ behandlingsmetod som pĂ„verkar kroppen pĂ„ flera sĂ€tt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage pĂ„verkar patienter med ryggsmĂ€rta. Metoden var en litteraturstudie.

Sömn har grundlÀggande betydelse för allmÀnt vÀlbefinnande. MÀnniskan sover en tredjedel av sitt liv. MÀnniskor som inte sover tillrÀckligt visar förhöjd sjuklighet, sÄvÀl fysisk som psykisk. Sömnens kvalité och kvantitet har avgörande betydelse för tillfrisknande och sinnesstÀmning. PÄ sjukhus kan patienter inte sjÀlva pÄverka sin omgivning och dÀrmed inte sjÀlva bedriva sömnfrÀmjande egenvÄrd.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ kunskap om vad lÀrare uppfattar som krÀnkningar frÄn elever. Jag vill Àven undersöka hur lÀrare bedriver förebyggande arbete mot krÀnkningar och hur krÀnkningar frÄn elever pÄverkar lÀrare. För att fÄ lÀrares uppfattningar genomfördes en fokusgrupp samt fem semistrukturerade intervjuer. Studien visar att lÀrare upplever att krÀnkningar frÄn elever bestÄr av fysiska angrepp sÄvÀl som psykiska. Undersökningen visar att lÀrarna anser att det viktigaste verktyget för att motarbeta krÀnkningar Àr skapandet av goda relationer med eleverna. LÀrarna pÄtalar hur viktigt det Àr att inse att krÀnkningar kan ske nÀr eleverna Àr i obalans, har problem utanför skolan eller kÀnner sig osÀkra.  Sammanfattningsvis kan sÀgas att krÀnkningars pÄverkan pÄ lÀrare kan leda till problem, dÄ krÀnkningar i kombination med hög arbetsbörda kan leda till att lÀrare blir utmattade..

Bakgrund: Etiska dilemman ?r en del av barnmorskans vardag inom f?rlossningsv?rd. Ett etiskt dilemma uppst?r n?r motstridiga v?rden kolliderar och det f?religger en sv?righet att bed?ma vilket v?rde som b?r ges f?retr?de. Barnmorskans etiska kod ?r v?gledande i beslutet men i slut?ndan ?r det barnmorskan sj?lv som avg?r. Att tvingas kompromissa med barnmorskeprofessionens v?rdegrund kan f?ranleda moralisk stress och oh?lsa. Litteratur?versiktens teoretiska referensram utg?rs av kvinnocentrerad v?rd och teorier om st?d. Syfte: Att beskriva barnmorskors och barnmorskestudenters erfarenheter av etiska dilemman inom f?rlossningsv?rd. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativa studier.