Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan offentlig sektor och civilsamh?llet. Teori: F?r att ?ka f?rst?elsen f?r samverkan mellan civilsamh?llet och offentlig sektor tar denna studie avstamp i nyinstitutionell teori. F?r att diskutera och analysera det samverkande arrangemanget har forskning om tv?rsektionell samverkan och projektifiering av relevans anv?nts f?r att diskutera och besvara v?ra forskningsfr?gor. Metod: Vi har genomf?rt en fallstudie av ett samverkande arrangemang mellan offentlig sektor och civilsamh?llet som h?r utg?rs av en statlig myndighet, en kommun och flera Arbetsintegrerade sociala f?retag (ASF). Den huvudsakliga datainsamlingen f?r studien ?r semistrukturerade intervjuer vilket genomf?rts med akt?rer ur samverkansarrangemanget.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syftet med arbetet var att undersöka hur elevvÄrden fungerar och om den kan möta de problem eleverna anser sig ha. Flertalet rapporter visar att det finns en ökning av "dÄligt mÄende" bland ungdomar och framförallt en ökning i ungdomars psykiska ohÀlsa. Jag ville dÀrför undersöka vad elever och personal i en gymnasieskola ansÄg om elevvÄrden och dess funktion. Undersökningen har till största del skett genom enkÀter, men Àven till viss del genom intervjuer. Resultatet av mitt arbete visade att eleverna ansÄg att det i skolans vÀrld finns vuxna de kan tala med vid eventuella problem.

I l?roplanen f?r f?rskolan kan man l?sa att ?Barnen ska erbjudas en stimulerande milj? d?r de f?r f?ruts?ttningar att utveckla sitt spr?k genom att lyssna till h?gl?sning och samtala om litteratur och andra texter.? (L?roplan f?r f?rskolan, Lpf?, 2018 s. 8). Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar av h?gl?sning med boksamtal som medel f?r att berika och fr?mja barns spr?kliga f?rst?else i f?rskolan och vidare vad f?rskoll?rare ser som gynnsamma didaktiska strategier. Unders?kningen ?r kvalitativ och bygger p? intervjuer av f?rskoll?rare.

Grön rehabilitering innebÀr att naturen anvÀnds som ett lÀkande element tillsammans med den traditionella vita vÄrden. Studien Àr baserad pÄ intervjuer med bÄde personal och deltagare inom tre utvalda verksamheter dÀr grön rehabilitering bedrivs. MÄlgruppen Àr lÄngtidssjukskrivna och fokus ligger pÄ deras upplevelser av rehabiliteringen. Resultatet tyder pÄ att naturen har en positiv inverkan pÄ deltagarnas psykiska och fysiska lÀkeprocess; de fÄr möjlighet att stanna upp och reflektera över sin situation. Resultatet har analyserats utifrÄn teorierna empowerment och kÀnsla av sammanhang - KASAM.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsÀttning har svÄrt att komma igÄng pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu anvÀnds inom den moderna psykiatrin tenderar att förstÀrka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsÀttning har i högre utstrÀckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjÀrtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes.

Sjuksköterskornas arbetsvardag bestod av att ofta möta lidande och död hos sina patienter. De behövde i sitt arbete strategier för att hantera sina psykiska och kÀnslomÀssiga reaktioner. Syftet med arbetet var att undersöka sjuksköterskans reaktioner och bearbetningsmetoder av traumatiska hÀndelser uppkomna i arbetet. Metoden var litteraturstudie. Artiklarna analyserades enligt Evidence Based Nursing (EBN) gjord av Flemming (1998).

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

 Abstrakt: det finns mycken forskning som visar att humor/skratt i olika former kan bidra till positivare sinnestÀmning och ökad kreativitet i arbetslivet. En relativt ny metod Àr skrattyoga - en företeelse som knappt varit föremÄl för studier i Sverige. Syftet med denna undersökning var att studera om skrattyoga pÄverkar sinnesstÀmningen och kreativitet, om kvinnor och mÀn pÄverkas olika. Ett kvasiexperiment med skrattyoga genomfördes vid ett tillfÀlle pÄ en vÄrdcentral som var försöksgrupp och en annan vÄrdcentral som var kontrollgrupp utan skrattyoga. Totalt trettio respondenter testades med kreativitets- och sinnesstÀmningsfrÄgeformulÀr.

Uppsatsens o?vergripande syfte a?r att underso?ka fo?resta?llningar och uppfattningar hos elever som uttrycker ett starkt motsta?nd mot sko?nlittera?r la?sning i skolan. Med utga?ngspunkt i elevernas upplevelser av fiktionsla?sning a?r uppsatsens ambition ocksa? att reflektera o?ver la?rarens roll, hur la?rare kan arbeta tillsammans med eleverna och vad la?rare kan la?ra sig av dem.Fo?r underso?kningen har fyra elever intervjuats som alla tillho?r en sa?rskild undervisningsgrupp da?r jag a?r undervisande la?rare och ansvarig fo?r svenskundervisningen.Underso?kningen visar hur viktigt det a?r att lyssna pa? eleverna. Na?r la?raren lyssnar pa? sina elever a?r de ocksa? beredda pa? att lyssna pa? la?raren och mer o?ppna fo?r att ta till sig den kunskap skolan har att erbjuda.

Syftet för uppsatsen har varit att undersöka i vilken utstrÀckning sambandet mellan socioekonomisk status och ohÀlsa hos den Àldre populationen beror pÄ de arbetsförhÄllanden de haft under de yrkesverksamma Ären. Vi har för detta ÀndamÄl genomfört analyser med hjÀlp av ordinala logistiska regressioner dÀr vi kontrollerat den fysiska och psykiska arbetsmiljöns inverkan pÄ sambandet mellan tvÄ mÄtt av socioekonomisk status och sex olika ohÀlsoutfall. De olika ohÀlsoutfallen har baserats pÄ ett befintligt datamaterial frÄn den nationellt representativa Undersökningen om Àldres levnadsvillkor (SWEOLD) som genomförts Ären 1992, 2002 och 2004. Bakgrundsinformationen avseende socioekonomisk status och arbetsmiljöförhÄllanden har hÀmtats frÄn den nationellt representativa LevnadsnivÄ-undersökningen (LNU) frÄn Ären 1968 och 1981.  Kombinationen av de tvÄ har möjliggjort för longitudinella studier, vilket innebÀr att vi kunnat följa respondenterna över tid - frÄn tiden de varit yrkesverksamma till pensionsÄlder. Av studiens analyser framkom att de starkaste effekterna uppvisades nÀr vi kontrollerade för den fysiska arbetsmiljöns verkan pÄ sambandet mellan mÄtten pÄ socioekonomisk status och de tvÄ ohÀlsoutfallen rörelsesmÀrta och fysisk funktionsnedsÀttning.

Mitt syfte med detta examensarbete Àr att fÄ djupare kunskaper om hur lÀrare kan arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning Àr ett stort problem i vÄrt samhÀlle. Arbetet bygger pÄ litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lÀrare. genom intervjuerna fick jag reda pÄ lÀrares tankar kring mobbning, hur de arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut pÄ den skola dÀr de arbetar. De intervjuade lÀrarnas uppfattning om mobbning stÀmmer överens med forskarnas Àven om lÀrarna Ànnu mer poÀngterar den psykiska mobbningen. LÀrarna anvÀnde mÄnga av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter..

Bakgrund Trycks?r ?r en vanlig v?rdskada inom slutenv?rden och leder till ?kat lidande f?r patienter samt h?gre v?rdkostnader. Trots grundade riktlinjer forts?tter trycks?r att uppst?, vilket belyser behovet av att f?rst? hur det preventiva arbetet genomf?rs i det kliniska arbetet. Sjuksk?terskor har en central roll i att f?rebygga trycks?r genom riskbed?mning, hudinspektion utf?ra f?rebyggande omv?rdnads?tg?rder Syfte Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av omv?rdnads?tg?rder f?r att f?rebygga uppkomsten av trycks?r inom slutenv?rden Metod Studien genomf?rdes som en kvalitativ litteratur?versikt.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.