Johansson, A (2007) Bra metoder för alla ? livsnödvändigt för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - om specialpedagogiska metoder inom gymnasieutbildning (Good Working Methods for All - a Vital Necessity for Students with Neuropschyciatric Disabilities - about specialpedagogy methods in upper secondary school). Lärarutbildningen, Specialpedagogiska magisterutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna med neuropsykiatriskt funktionshinder upplevt sin skolsituation på A-skolan samt vilka specialpedagogiska metoder som tillämpas som stöd/hjälp till elever inom A-skolan. Min studie är en intervjustudie där två olika grupper, en grupp som själva upplevt studiesituationen på A-skolan, sju tidigare elever, och en grupp professionella yrkesutövare, fyra pedagoger intervjuas.

SammanfattningInsatsen personlig assistans inrättades 1994 i samband med att rättighetslagstiftningen lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, började gälla. Syftet med denna uppsats är att utreda vilka kriterier som den enskilde, som på grund av sitt Psykiska funktionshinder ingår i 1 § 3 LSS, måste uppfylla för att beviljas insatsen personlig assistans.I uppsatsen definieras psykiskt funktionshinder och kommunens ansvar gentemot de personer med dessa handikapp klargörs. Vidare utreds alla kriterier som den funktionshindrade måste uppfylla för att beviljas personlig assistans eller ekonomisk ersättning för sådan.Personlig assistans är främst till för dem som har fysiska funktions¬hinder och/eller ett mycket omfattande hjälpbehov. Det är här diskussionen om psykiskt funktions¬hindrade ska beviljas assistans uppstår. Psykiskt funktionshindrade kan i regel sköta sina grund¬lägg¬ande behov rent fysiskt, men är i behov av ?påputtning? eftersom de har problem med att påbörja sysslor i den dagliga livsföringen.

Neuropsykiatriska funktionshinder är ett ständigt aktuellt ämne i både media och inom skolans värld. I Sverige har det förts en konfliktfylld debatt kring neuropsykiatriska diagnoser, vilket har utvecklats till en professionernas kamp. I skolans verksamhet är rektorn den aktör som har det övergripande ansvaret för beslut som omfattar elever med neuropsykiatriska funktionshinder.  Utifrån detta var syftet med arbetet att undersöka vilket synsätt, individuellt eller socialt, som framträder i rektorernas syn på elever med neuropsykiatriska funktionshinder och dess betydelse i skolans värld. Rektorernas uppfattningar ställs i arbetet mot två olika sätt att se på problematiken, det individuella och det sociala synsättet. För att avgränsa undersökningen har enbart kategorierna orsak, diagnos, konsekvenser och stödåtgärder/behandling lyfts fram.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgänglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser på den psykosociala miljön och vilka insatser man gör på museet i den pedagogiska verksamheten för att nå ökad tillgänglighet och bättre bemötande. Det mellanmänskliga mötet är av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat på. Samhällets lagar och förordningar visar sig ha en vägledande betydelse som påverkar på individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur påverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsättningar för att samarbete i lärande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att använda museet som lärmiljö.

BakgrundInom den palliativa vården anammas ett holistiskt synsätt, vilket innebär att fokus ligger på såväl fysiska, psykiska, sociala som existentiella aspekter i patientens livsvärld. Tre grundläggande psykiska behov, autonomi, möjligheter och sammanhang är essentiella i upplevelsen av psykisk hälsa. Även önskningar, värderingar och mål bidrar till patientens psykiska välbefinnande. Det har tidigare visat sig att patienters psykiska behov inte tillgodoses och sjuksköterskor inom den palliativa vården brustit i förmågan att uppmärksamma dessa behov. SyfteSyftet med studien var att beskriva patienters psykiska behov inom den palliativa vården.

Syftet med min undersökning är att lyfta ett flertal pedagoger och elevers förhållningssätt till integrering av elever med någon form av funktionshinder i vanlig grundskola. Utifrån en historisk tillbakablick synliggörs först de omständigheter funktionshindrade levde under fram till våra dagar, för att ge läsaren kännedom om de då rådande förhållandena. Med hjälp av enkäter, personliga intervjuer och fokusgruppsintervjuer har materialet därefter analyserats, för att se likheter och skillnader i pedagoger och elevers attityder. Det resultat som analyserades visar att pedagoger anser att man måste se till individen för att avgöra om det är lämpligt att integrera i vanlig skola, vilket får deras läraruppdrag att falla utanför ramen när vi arbetar för en skola för alla. Eleverna anser att självklart kan elever med någon form av funktionshinder gå i vanlig skola men de hade nog haft det bättre med andra likasinnade..

Denna undersökning handlar om individuellt alternativ som gymnasieprogram och elever med ADHD. Syftet med undersökningen är att få kunskap om vad ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder på gymnasiet innebär samt hur vägledare och elever upplever programmet utifrån begreppen känsla av sammanhang och stigmatisering. Våra frågeställningar är: 1)Vad kan ett individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder innebära? 2) På vilket sätt kan skolgången anpassas för eleverna som går på individuellt alternativ för elever med neuropsykiatriska funktionshinder? 3) Hur kan vägledare arbeta med elever på ett individuellt alternativ? 4) Hur kan elever uppleva det att gå på programmet utifrån begreppen stigmatisering och känsla av sammanhang? Vi använder oss av Goffmans teori om stigmatisering och Antonovskys teori om KASAM; känsla av sammanhang. Vi har valt dessa teorier för att vi tycker att begreppen stigmatisering och KASAM är viktiga för personer med ADHD.

Denna studie är en kvalitativ intervjustudie med ett sociokulturellt perspektiv. Syftet är att försöka förstå vilka hinder som kan föreligga och vad som kan vara orsak till att enskilda individer, inom Sfi ? svenska för invandrare, har svårigheter att lära sig läsa och skriva. Likaså att försöka se hur den svenska skolan, genom Sfi, och hur pedagoger där identifierar dessa problem, dess orsaker och vad man kan göra åt dem. Finns det kompetens, redskap och resurser att identifiera eventuella funktionshinder som orsak till läs- och skrivsvårigheter och i vilken utsträckning tolkar man i så fall dessa orsaker som funktionshinder och/eller omständighet? Resultatet visar att det är av yttersta vikt att det finns möjlighet att identifiera elever i behov av särskilt stöd men också att det finns resurser och redskap att ge detta stöd.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

SyfteStudera hur diskurser kan understödja diskussionen om studiemöjligheter efter gymnasiet för ungdomar med intellektuella funktionshinder och med en diskursiv ansats föra en teoretisk diskussion om hur subjektens positioner spelar roll för vad som framträder som rimligt och möjligt.TeoriPoststrukturalism, diskursteori, subjektspositioner. MetodDiskursanalys.ResultatUppsatsen visar på studiemöjligheter inom högskolan för ungdomar med intellektuella funk-tionshinder och argumenterar för att hur subjekt som intellektuella funktionshinder eller ut-vecklingsstörning positioneras skapar olika diskurser, vilket spelar roll för om studiemöjlig-heter efter gymnasiet träder fram som möjliga och önskvärda. I uppsatsen görs diskursanalyser av tre dokument och en föreläsning, utifrån hur menings-skapande konstrueras i tal om ?intellektuella funktionshinder? och ?utvecklingsstörning?. De dokument som har granskats är Skolinspektionens rapport om utredningar inför mottagande i särskolan (Skolinspektionen, 2010:2593), gymnasiesärskoleutredningen Den framtida gymna-siesärskolan (SOU 2011:8), Myndigheten för yrkeshögskolans yttrande om hur studier på yrkeshögskola kan förbättras för studerande med funktionsnedsättningar (YH-myndigheten, 2011:783) samt föreläsningen Intellectual Disabilities goes to College av Olivia Raynor från UCLA Mind Institute (Raynor, 2009).Bland de fyra dokument som analyserats finns skillnader i hur subjektet intellektuella funk-tionshinder (eller närliggande begrepp) positioneras.

Syftet med detta projekt är att söka samband mellan psykisk besvär och BMI, Body Mass Index hos ungdomar. Till underlag har legat en hälsoenkät som varje elev på två gymnasieskolor besvarat vid skolstart samt information om deras vikt och längd. Sammanlagt har 846 elever fullständig information. Om eleven i hälsoenkäten uppgett att de har ett eller flera av symptomen av psykiska besvär, här definierat som återkommande huvudvärk, återkommande magbesvär, återkommande oro eller ängslan, återkommande sömnsvårigheter, nedstämdhet, mindervärdeskänslor, ätstörningar, brist på energi eller svaghetskänslor, koncentrationssvårigheter eller hopplöshetskänslor, har de klassificerats som elever med psykiska besvär.Resultatet visar att psykiska besvär klassificerats hos 73 % av eleverna. Det största antalet elever med psykisk besvär ligger inom gränsvärdena för normalvikt, cirka två tredjedelar.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med amputerat ben. Sjutton internationella, vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i tre kategorier: Att kronisk smärta och nedsatt rörelseförmåga innebär svårigheter: att känna obehag i intima situationer: att vara orolig och nedstämd påverkar livskvaliteten. Innehållet i kategorierna visade att personer som levde med amputerat ben, upplevde att smärta och fantomkänslor ledde till svårigheter att klara av aktiviteter i det dagliga livet. De upplevde begränsningar i sitt sexuella liv genom att de skämdes för den förändrade kroppen och de hade svårigheter att hitta partners. Slutligen upplevde de sämre livskvalitet och social isolering med oro och nedstämdhet.

Studien behandlar bemötandet under det samordnade vårdplaneringsmötet, en vårdsituation där brukaren ofta har en utsatt position. Under dessa möten ska deltagarna gemensamt komma fram till lösningar för brukarens eftervård och situation efter utskrivning från psykiatrisk avdelning. Syftet med min studie är att beskriva och bidra med kunskap och förståelse om hur brukare med Psykiska funktionshinder blir bemötta utav personal under samordnade vårdplaneringsmöten. Studien belyser frågan utifrån personalens synvinkel. Studiens empiriska data har samlats in genom kvalitativa intervjuer som utgår från olika samtalsområden, där respondenterna relativt fritt får själva berätta om sina upplevelser om bemötandet av brukare.

För att hjälpa personer med funktionshinder som är arbetslösa och/eller sjukskrivna tillbaka ut i arbetslivet arbetar Arbetsförmedlingen (AF) med arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters insatser med arbetslivsinriktad rehabilitering. För att studera det intervjuades sju arbetsterapeuter, verksamma inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Utifrån studiens syfte utvecklades en intervjuguide. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans system för innehållsanalys och ledde fram till fyra teman ?Arbetsterapeuters roll vid arbetslivsinriktad rehabilitering?, ?Arbetsterapeuters insatser och arbetsuppgifter?, ?Arbetsterapeuters utvärderingar av resultaten vid rehabilitering? och ?Arbetsterapeuters beskrivning av mål inom arbetslivsinriktad rehabilitering?.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur samverkan mellan habiliteringen och skolan ser ut. Genom litteraturstudier har vi bland annat fördjupat oss i vad samverkan innebär och hur den kan fungera mellan olika verksamheter. Vi har använt oss av en komplementär metod, det vill säga både intervjuer till personal inom habilitering och skola samt enkäter till en föräldragrupp. I resultatet framgick det tydligt att alla parter ansåg att samverkan kan förbättras. Resultatet visade också att bristande kommunikation mellan habilitering och skola leder till missförstånd och outtalade förväntningar verksamheterna emellan. Förutsättningen för att samverkan ska komma till stånd är bra relationer och samordnade insatser som bygger på att det finns kunskap om varandras verksamheter, gemensamma och tydliga mål, gemensam vilja och en tydlig ansvarsfördelning.