Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Fysisk aktivitet är betydelsefullt, då det både har positiva psykiska och fysiska effekter på människan. De senaste åren har antalet aktiva unga minskat, denna trend behövs brytas. Det finns många olika faktorer som påverkar barn och ungdomar och deras motivation till fysisk aktivitet. De mest återkommande faktorerna är dock att ha kul och känna sig kompetent..

Syftet med studien var att undersöka hur individer som arbetar skift upplever att skiftarbetet påverkar dem fysiskt och psykiskt samt hur de upplever att det påverkar deras mattider och matvanor.Metoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju. Fyra skiftarbetande informanter deltog i studien, av dessa var tre personer män och en kvinna. Informanterna i studien var 24, 27, 45 samt 45. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med hjälp av innehållsanalys. Meningsenheter ur det transkriberade materialet valdes ut, kondenserades och kodades.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog.

I denna uppsats har arbetslöshetens effekter på individens psykiska välbefinnande, könsaspekter gällande det psykiska välbefinnandet samt även attityder gentemot arbetslösa undersökts. En enkätundersökning genomfördes för att jämföra det psykiska välbefinnandet mellan arbetslösa och personer som har arbete. Enkäten innehöll förutom frågor om psykiskt välbefinnande även frågor om attityd gentemot arbetslösa. Enkäterna distribuerades till arbetslösa och arbetande via arbetsförmedlingar och olika företag. Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad i psykiskt välbefinnande mellan arbetslösa och de som har arbete.

 Nedsatt psykologiskt välbefinnande är en stor anledning till att Sveriges yrkesarbetande mår dåligt. Var femte kvinna och var tionde man mår psykiskt dåligt. Studien syfte var att undersöka sambanden mellan konstrukten självkänsla, mindfulness och depression samt att undersöka huruvida självkänsla har några medierande effekter mellan de bägge andra konstrukten. Studiens datainsamling utfördes med hjälp av en enkät. För de bägge oberoende variablerna erhölls signifikanta negativa korrelationer med depression; Självkänslan  rs=-0,733, p=0,01 och Mindfulness rs=-0,303, p=0,01.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder.

Vi vill med denna uppsats tydliggöra sambandet mellan aktiviteter och de effekter KM kan tänkas generera. Genom en fallstudie på ett företag har vi undersökt hur aktiviteter kan påverka och generera KM-relaterade effekter. Sammanfattningsvis visar vår undersökning att de positiva effekter KM genererar som vi ville verifiera verkligen ses i projektarbeten. Dock visar undersökningen att det även kan framkomma negativa effekter vid användning av KM vilka vi anser att man bör beakta. Vår undersökning visade även att en effekt kan föranledas av en eller flera aktiviteter samt att en aktivitet kan föranleda en eller flera effekter.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka faktorer skolkuratorerna anser påverka ungdomars psykiska ohälsa. Vår ambitition är att visa på faktorer som kan tänkas ha påverkande betydelse för ungdomars psykiska ohälsa utifrån deras förändrande livsvillkor och möjligheter. Vi anser att deras position i skolan och den dagliga kontakt som de har med elever utgör en viktig del i att få ökad kunskap om problematiken ifråga. Följande frågeställningar kommer behandlas i uppsatsen.? Vilka är de centrala samhällsfaktorer som påverkar ungdomars psykiska ohälsa?? Vilka effekter har dessa på ungdomars livsvillkor och deras möjligheter att bli vuxna?Datainsamlingen har skett genom kvalitativa, strukturerade djupintervjuer med sex stycken skolkuratorer på fem gymnasieskolor i en större och en mindre stad i mellan Sverige.

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

?Upp med flåset!? är en undersökning om en grupp kvinnors konditionsutveckling. En stor del av litteraturen som handlar om träning säger att det tar cirka tre månader att förbättra konditionen. Forskning har däremot visat att konditionen kan förbättras på sex till åtta veckor. Hur snabbt en konditionsutveckling sker beror på olika faktorer till exempel arvsanlag, antal träningspass per vecka och intensiteten.Ett flertal studier visar att den psykiska hälsan påverkas av fysisk aktivitet.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.