Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

Uppsatsens syfte var att få kunskap och förståelse för vilka attityder högskolestudenter kan ha till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder. De forskningsfrågor som besvarades var: Hur resonerar studenter om psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? Hur i det vardagliga talet reproduceras studenternas attityder till psykisk sjukdom och personer med psykiska funktionshinder? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes samtal i fokusgrupper med högskolestudenter från olika utbildningsprogram. Resultatet visade att studenterna hade ambivalenta attityder och att attityderna var situationsbundna. Studenterna associerade psykisk sjukdom som något negativt vilket de relaterade till medias påverkan.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog.

I Sverige finns det ca 150 000 personer som lider av demenssjukdom. Hos 90 procent av dessa förekommer beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD avser symtom som vanföreställningar, hallucinationer, agitation, depression, ångest, upprymdhet, apati, hämningslöshet, irritabilitet, motoriskt avvikande, sömnproblem och aptit. Syftet med studien var att kartlägga registrerade omvårdnadsåtgärder relaterade till beteendemässiga och psykiska symtom vid demens skattade i tre kommuner i sydvästra Sverige. Studien är en deskriptiv retrospektiv registerstudie som studerar historiska mätdata inmatad i BPSD-registret, gällande beteendemässiga och psykiska symtom vid demens samt dess omvårdnadsåtgärder.

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

Denna uppsats undersöker om den psykiska avståndsstimulansen kan ha haft en inverkan på svenska direktinvesteringsflöden under åren 2002- 2004. Arbetet har genomförts med hjälp av Dow och Karunaratnas (2006) multidimensionella instrument som mäter faktorerna som påverkar beslutsfattarnas upplevda psykiska avstånd till investeringarnas tilltänkta mottagarland. Våra resultat visar att under denna tidsperiod har länder som har uppfattats vara psykiskt avlägsna mottagit mindre svenska direktinvesteringar än de som har upplevts som psykiskt närbelägna. Avslutningsvis argumenterar vi dock för att den psykiska avståndsstimulansens inverkan på investeringsbesluten bör kunna minskas med hjälp av kunskaps- och erfarenhetsrika nätverk.

Bakgrund: Personer med muskuloskeletala och psykiska diagnoser står för 57 % av sjukskrivningarna i Västerås. Majoriteten av dessa är kvinnor. Det har blivit vanligare att man, vid rehabilitering, förutom personens fysiska funktion även beaktar psykiska aspekter, så som copingstrategier. Syfte: Att kartlägga de mest förekommande copingstrategierna hos personer som varit sjukskrivna mellan 3 och 6 månader och att undersöka eventuella skillnader i copingstrategier mellan män och kvinnor samt mellan personer med psykiska och muskuloskeletala besvär. Metod: En enkätbaserad deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.

Syftet med vår kvantitativa studie var att utifrån ett genusperspektiv undersöka och analysera gymnasieelevers upplevda psykiska ohälsa. Syftet var också att studera om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelevers psykiska ohälsa på yrkesförberedande respektive studieförberedande program. För att samla in vårt empiriska material använde vi oss av gruppenkäter. Enkäten var uppdelad i två olika delar, där den första delen bestod av upplevelsefrågor, medan den andra delen bestod av ett självskattningsformulär, där eleverna fick göra en självskattning på en likertskala av olika faktorer som kan påverka den psykiska ohälsan. Enkätstudien genomfördes på gymnasieelever i årskurs två på tre gymnasieskolor, och sammanlagt samlades det in 179 stycken enkäter.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i världen av bröstcancer. Den psykiska smärtan kan förklaras som det känslosamma spektrum av de negativa känslorna. Varje människa upplever den psykiska smärtan olika. En bröstcancerdiagnos är en traumatisk upplevelse som påverkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av känslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smärta vid bröstcancer.

Vårdtagare med demenssjukdom uppvisar ofta beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, (BPSD). Syftet med denna studie var att utforska litteratur om sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder vid BPSD. Vilka omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan använda sig av och vilka omvårdnadsåtgärder har mest effekt vid BPSD? Det material som användes var elva vetenskapligt granskade studier som var inriktade på vårdtagare med olika beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av kvantitativ och kvalitativ granskningsmall. Resultatet delades in i Sociala åtgärder, Musik som åtgärd, Aromaterapi och Beröring som åtgärder, samt Hygienåtgärder.

Människans behov av fysisk aktivitet är lika stort idag som det alltid varit. Dock har människans genomsnittliga energiförbrukning minskat avsevärt i och med det mer moderna samhället. Enligt Fyss, (2008) är den åtgärd som skulle ha störst positiv effekt på folkhälsan ökad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på människors välmående, dock är verkningsmekanismerna okända. Idag använder samtliga landsting i Sverige sig av fysisk aktivitet som behandlingsform för olika sjukdomar.

Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.

Bakgrund: Existentiellt lidande ?r ett tillst?nd som ofta uppkommer i samband med palliativ v?rd. Det ?r ett subjektivt lidande som upplevs p? olika s?tt beroende p? individens f?rflutna. Det ?r en del av sjuksk?terskans yrkesroll att uppm?rksamma och identifiera existentiella besv?r samt lindra lidande hos patienten.