Kommunen ansvarar för att personer med psykiska funktionshinder har boende och sysselsättning. En insats som nästan alla kommuner erbjuder för att medverka till detta är boendestöd. Efter att ha arbetat som boendestödjare har jag erfarenheten att personer med psykiska funktionshinder tenderar att bli isolerade och leva ett passivt vardagsliv. Syfte med studien är att undersöka om personer med psykiska funktionshinder upplever att de har en meningsfull sysselsättning och hur insatsen boendestöd kan bidra till att skapa detta. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem klienter och två boendestödjare.

SammanfattningSyftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor.Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi.

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som är viktiga för att minimal dokumentation kontinuerligt ska framställas under system- utvecklingsfasen, aspekter som är primära för att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal dokumentation kan förenklas. Dessutom innehåller rapporten ett förslag till vad minimal dokumentation är.Det som framkommer i rapporten är att det är viktigt att en verksamhet har policies som ställer krav på kontinuerlig framställning av minimal dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt på att minimal dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framställas som beskriver samtliga dokumentations- aktiviteter, och en metod ska användas som stödjer dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av dokumentation kan förenklas vid användning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer också. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gå tillväga för att minimal dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar äldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara 65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd miljö påverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar äldres fysiska aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.

Detta kandidatarbete utgår ifrån vilka aspekter som är viktiga att tänka på när man anpassar av en webbsida till en mobil enhet och de problem som uppstår när en webbsida skalas ner till en låg skärmupplösning. Vi har behandlat användarvänlighet, designprinciper, grafiska element och tekniska aspekter för att svara på problemformuleringen. Slutsatsen vi kommit fram till är ett antal punkter inom områdena ovan..

Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur boendestödjarna beskriver sitt vardagsarbete med brukarnas återhämtning på två boenden med särskild service inom Socialpsykiatriska utförarenheten i Skärholmens Stadsdelsförvaltning. Vi har intervjuat åtta boendestödjare. Valet av respondenter har gjorts utifrån ett kvoturval, fyra boendestödjare från Frösätra samt fyra från Solholmen. Vi har gjort semi-strukturerade intervjuer med samtliga boendestödjarna och utformat en intervjuguide. Intervjuguiden berör fenomen hur personalen på boendena beskriver begreppet återhämtning, hur de arbetar med återhämtning, hur återhämtning nås samt hur personal beskriver sin roll.

Den psykiska ohälsan hos ungdomar är hög, dessutom är samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgår från att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar är en sådan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvärsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social ångest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mättillfälle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete.

Denna kvalitativa studies syfte var att undersöka hur ett privatägt omsorgsföretag arbetar långsiktigt med personalens fysiska och psykiska hälsa samt hur personalen upplever hälsoarbetet och sin fysiska och psykiska hälsa på arbetsplatsen. Då verksamheten i första hand beskrevs som brukarstyrd var det intressant att undersöka hur ett företag kan arbeta aktivt med personalens hälsa utan att det inkräktar på den brukarstyrda verksamheten. Detta var vid studiens genomförande ett relativt outforskat område inom arbetshälsoforskningen. Genom enskilda intervjuer med två personer ur ledningen, och genom två parintervjuer med fyra personer ur personalen kartlade författarna hur företaget arbetar långsiktigt med personalens hälsa samt hur personalen upplever hälsan på arbetet. Resultatet bearbetades med hjälp av en analysmetod beskriven av Kvale och Brinkmann (2009).

Bakgrund: Svårläkta venösa bensår har inverkan på den äldres hela levda kropp. För många äldre som drabbas av sjukdom innebär detta ett mer begränsat fortsatt liv. Begräsningarna påverkar individen både psykiskt och fysiskt. Syfte: Syftet var att belysa hur äldres livsvärld påverkas av venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ litteraturstudie med sju artiklar som grund.

Palliativ vård är ett begrepp som väcker mycket känslor, inte bara för patienten och dennes familj, utan även för sjuksköterskor. Det var naturligt att känna skuld, förtvivlan, sorg, rädsla, oro och hjälplöshet i den palliativa vården, men dessa känslor kunde stå i vägen för sjuksköterskornas profession, då det kunde hindra henne att ge adekvat vård. Det krävs av sjuksköterskorna att ha en inre trygghet och en förmåga att bearbeta sina känslor och sorg. Fanns inte den förmågan kunde upplevelsen av att vårda patienter i ett sent palliativt skede bli en känslomässigt svår uppgift. Att ge vård i ett sent palliativt skede är komplext eftersom flera olika aspekter ska tas hänsyn till, exempelvis ska sjuksköterskorna ge en helhetsvård med fysiska och Psykiska aspekter i åtanke samtidigt som de ska jobba i ett team och föra en god kommunikation till alla inblandade parter.

Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad kännedom om den opererade kvinnans upplevda kroppsliga och psykiska förändring vid hysterektomi. Frågeställningarna var; Vilka förändringar upplever patienten? Vilket psykosocialt stöd kan ges av sjukvårdspersonal och anhöriga för att underlätta för kvinnan? Vilken grad/behov av kunskap finns bland patienterna? 9 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet som framkom ledde till fyra teman; känsla av förbättrad hälsa, sexuella förändringar, hormonella förändringar och kunskap, förståelse och stöd. Generellt ökade hälsan, både fysiskt och psykiskt, hos de kvinnor som genomgått hysterektomi.

Bakgrund: Personer som blir föremål för hjärttransplantation är mycket sjuka och det finns ingen annan behandling att tillgå. När hjärttransplantationen är genomförd krävs livsstilsförändringar och livslång och kontinuerlig behandling av immunosuppressiva läkemedel. En transplantation är en svårbegriplig händelse som väcker mångskiftande känslor. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder.