Professionella har svårt att upptäcka barn till psykiskt sjuka och får på så sätt svårt att informera barnen om vad det innebär att ha en psykiskt sjuk förälder samt att ge hjälp och stöd. Samverkan mellan organisationer runt dessa barn är svag av många olika anledningar såsom tystnadsplikt och sekretess. I och med den bristande samverkan blir det svårt för organisationerna att fånga upp barnet och ge den hjälp och de stöd som behövs. Skolan är en värld där barn till psykiskt sjuka ibland upptäcks, oftast genom bristfälliga skolresultat eller olika psykosociala problem men det händer att barnen själva söker sig till en stödorganisation, skolkurator eller liknande för att få hjälp.  Det har framtagits olika program och strategier för att försöka hjälpa barn till psykiskt sjuka men det krävs fortsatt forskning inom ämnet för att förhoppningsvis finna en lösning på samverkansproblematiken och på så sätt kunna nå ut till och hjälpa fler barn till psykiskt sjuka..

Cancer är i dag en vanlig sjukdom och var tredje svensk drabbas av denna sjukdom. En person som får beskedet cancer kan uppleva stora förändringar. Alla människor reagerar olika och därför är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och förståelse om detta. Syftet med denna studie var att belysa patientens upplevelse i samband med att de får ett cancerbesked. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.

Isolering är en åtgärd för att förhindra smittspridning eller för att skydda patienten från smitta. Vårdformen kan ge upphov till psykisk påfrestning och lidande hos patienten. Syftet med litteraturstudien var att göra en jämförelse av upplevelser hos patienter i smitt- eller skyddsisolering. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 16 vetenskapliga artiklar. Det framgick skillnader och likheter vid jämförelserna av upplevelsen hos smitt- och skyddsisolerade patienter.

Syftet med denna studie är att undersöka nätverksarbetets betydelse inom psykiatrin. Om nätverksarbete används och i sådana fall vad det finns för motiveringar till att använda respektive inte använda denna typ av insatser. För att besvara frågeställningarna genomförde vi fyra intervjuer med kuratorer anställda inom denna verksamhet. Vi har valt att göra intervjuerna på två öppenvårdsmottagningar och två slutna avdelningar i Stockholm. Intervjuerna genomförde vi efter en semistrukturerad frågemall.

Vad upplever barn i årskurs 5 som stressande och hur påverkar det dessa elever i sitt skolarbete och det sociala samspelet i skolan? Det är beskrivande för denna uppsats..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur personalen p? fritidshemmet talar om och beskriver sitt uppdrag att fr?mja barns psykiska h?lsa. Den forskning som tidigare gjorts har givit oss en bild av den psykiska h?lsans f?r?ndringar under ?ren. Allt fler barn drabbas av psykisk oh?lsa.

År 2009 beräknades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset. Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större städer rekryterades med nätverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehållsanalys användes. Analysen frambringade tre domäner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med två till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhändertagna och respektfullt bemötta.

I bakgrunden beskrivs begreppen smärta och postoperativsmärta tillsammans med Travelbees vårdteori. Den postoperativa smärtupplevelsen är alltid unik och bör behandlas individuellt. Det förekommer stora variationer i smärtupplevelse, analgetika behov och behandlingseffekt hos patienter. Syftet är att belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden för uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativt vetenskapliga artiklar har använts.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur de svårigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lärare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som används, för att motverka de svårigheter som förekommer.Metoden är att intervjua tre lärare och sedan göra en tematisk analys, där fem teman bildats, som står för de största svårigheterna. Dessa är resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik är ytterligare ett tema som bildats och som står för de metoder som används för att motverka de svårigheter som förekommer.Resultatet överensstämmer med tidigare forskning vad gäller de svårigheter som förekommer. Dock visar forskningen på fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svårigheterna, än vad respondenterna nämner.Slutsatsen är att det råder brist på metoder som krävs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, både vad det gäller språkinlärningen, men också metoder för att höja elevernas motivation..

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ?bron?, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ?vägg?. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik.

När en patient drabbas av en total hjärninfarkt och blir aktuell för organdonation ställs det höga krav på intensivvårdssjuksköterskan. Tidigare studier visar att intensivvårdssjuksköterskor oroas av att vårda blivande organdonatorer och samtidigt stödja dennes närstående. Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att stödja närstående till patienter med total hjärninfarkt i samband med organdonation. En kvalitativ metod med innehållsanalys av en fokusgruppsintervju genomfördes.Det framkom två huvudkategorier, Närståendes behov och Intensivvårdssjuksköterskans förmåga att ge stöd. Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse påverkades i hög grad av hur närstående reagerade på situationen gällande organdonationsprocessen.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patientens upplevelse av god omvårdnad, inom EU och Norden, given av sjuksköterskor verksamma på avdelningar inom somatisk vård. Återkommande upplevelser i de granskade artiklarna identifierades och blev fyra huvudkategorier med underkategorier. Huvudkategorierna var: kommunikation, sjuksköterska, patient och miljö. Det har funnits många gemensamma faktorer, som var viktiga för att patienten skulle uppleva god omvårdnad. För att kunna uppleva god omvårdnad krävdes bl a: patientorienterad och individuell kommunikation, att sjuksköterskan skulle ha en vårdande ansats samt vara observant och förutseende, inneha egenskaper såsom empati, humor, kompetens samt att se patienten som en unik individ delaktig i omvårdnadssituationen.

Bakgrund:Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem. Genom att stärka patienters självkänsla läggs en grund för möte och behandling. Syfte: var att ur patientperspektiv belysa hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Metod: Artiklar söktes i PubMed och PsycInfo. En textnära kvalitativ innehållsanalys gjordes.

Akutmottagningar är en plats med hög omsättning av patienter och kan många gånger upplevas som en stressig miljö av personal och patienter. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vårdas på en akutmottagning. Fjorton artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i fyra kategorier: att känna sig trygg och omhändertagen av kompetent personal; att känna sig misstrodd, ifrågasatt och som en börda; att miljön skapar obehag, känsla av ensamhet och förlust av integritet; och att känna sig som i ett mörker på grund av bristande information. Många patienters upplevelse av akutmottagningar är att det är av dålig kvalité. En viktig komponent för många patienter är information och om de får information upplever de att det blir lättare att vänta.