Stress är ett ökande problem i samhället. Av alla sjukskrivna är i dag närmare fyrtio procent hemma för någon form av psykisk ohälsa och antalet beräknas öka ytterligare. Besvären kryper längre ner i åldrarna och kan ses redan hos små barn. En redan utsatt grupp i samhället är ungdomar, vilka går igenom en stor omställning i övergången till vuxenlivet. Hur de påverkas av dagens samhällsstruktur är ännu outforskat.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

The purpose of this empirical study was to investigate if stress exists among nurses, and if it exists how do they experience it and how do they cope whit it. The nurses also got to define the word stress. Karasek and Theorells demandcontrollmodell were used as a theoretical framework. The result of the study answers our research questions and gives us a good insight how the nurses experience stress and how they cope with it. The result shows that 56 of 60 nurses indicated that they experience medium to high level of stress a couple of days a week or more often and that it affects their work.

Psykisk hälsa påverkas av ett flertal bestämningsfaktorer och är en förutsättning för att människor ska må bra. Den psykiska ohälsan har varit ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige de senaste åren. Den senaste Liv & Hälsa ung undersökningen visade på försämrad psykisk ohälsa bland ungdomar i Strängnäs kommun, framförallt bland flickor. Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för varför den psykiska ohälsan ökar bland ungdomar i Strängnäs kommun samt vilka åtgärder ungdomarna själva anser skulle kunna förändra problemet. För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes tre fokusgruppsintervjuer på ungdomar i nionde klass.

Stress betraktas ofta som en bidragande orsaksfaktor till psykisk ohälsa. För att kunna hantera stress diskuteras olika bemästringsstrategier, där fysisk aktivitet har visat sig vara betydelsefull. Forskning lyfter fram dess positiva effekter på både fysiskt och psykiskt välbefinnande samt vid stress. Syftet med studien är att utvärdera betydelsen av fysisk aktivitet i en patientgrupp vid behandling för stressrelaterad psykisk ohälsa. Vi vill undersöka om det finns något samband mellan ökad fysisk aktivitetsnivå och förbättrat välbefinnande respektive minskad upplevelse av utbrändhet.

Det är sjuksköterskors ansvar att bemöta patienter med respekt, bevara deras autonomi samt att skapa förutsättningar för interaktioner mellan sjuksköterskorna och patienter. Det är också de krav patienterna har på sjuksköterskor. Statliga utredningar visar att dåligt bemötande av patienter är ett problem. Patienter med psykisk ohälsa är en utsatt grupp och det är därför viktigt att sjuksköterskor bemöter dessa patienter på ett bra sätt. Brister i bemötandet kan leda till ett vårdlidande hos patienterna.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

 Bakgrund: Stress är en subjektiv upplevelse som kan leda till fysisk och psykisk påfrestning. På arbetsplatsen är stress ett vanligt förekommande fenomen som ökat mycket de senaste åren. När vårdpersonal upplever stress känner de sig maktlösa och psykiskt utmattade. Stressen och dess konsekvenser påverkar även omvårdnaden och patientsäkerheten. För att hantera stressen behöver vårdpersonal hjälp.

Stress är ett ökande tillståndvilket bidrar till fler sjukskrivningar inom sjuksköterskeyrket. För att göra organisationer mer medvetna om sjuksköterskors aktuella situation är det av vikt att belysa deras upplevelser av stress på arbetet. Syftet var att beskriva faktorer vilkabidrar till att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress. Studien är utförd som en litteraturstudie. Fem rubriker framkomi resultatet vilka var: Stressfaktorer vilka påverkar det patientnära arbetet och patientsäkerheten, stressfaktorer vilka påverkar sjuksköterskors profession och privatliv, stressfaktorer i den kollegiala miljön, fysisk och psykisk påverkan av arbetsrelaterad stress och organisatoriska orsaker till stressfaktorer.

Den psykiska ohälsans utbredning är omfattande och är idag ett folkhälsoproblem i Sverige. Många människor söker vård för psykisk ohälsa genom telefonrådgivning. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i arbetet med sjukvårdsrådgivning. För att genomföra denna studie valdes en kvalitativ metod. Sju sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning intervjuades.

Den psykiska ohälsans utbredning är omfattande och är idag ett folkhälsoproblem i Sverige. Många människor söker vård för psykisk ohälsa genom telefonrådgivning. Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i arbetet med sjukvårdsrådgivning. För att genomföra denna studie valdes en kvalitativ metod. Sju sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning intervjuades.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Etiska aspekter av vårdyrket spelar inte en framträdande roll i sjuksköterskeutbildningen. Etik är den teoretiska referensramen för ett korrekt moraliskt handlande och sjukvård handlar om att ge rätt omvårdnad till en individ i behov av detta. När moraliska värderingar och verkligheten kolliderar kan en konflikt uppstå, vilket i sin tur kan leda till moralisk stress. Psykisk ohälsa har på senare tid ökat bland sjukvårdspersonal som en direkt följd av moralisk stress. Syftet med denna empiriska enkätstudie är att undersöka i vilken grad undersköterskor och sjuksköterskor upplever moralisk stress i det dagliga arbetet.