Psykisk ohälsa har successivt ökat och blivit ett av de största folkhälsoproblemen i samhället. Skolhälsovården är en del av samhällets folkhälsoarbete, där skolsköterskan har en viktig roll med sitt hälsofrämjande arbete kring skolungdomars fysiska och psykiska hälsa. En pilotstudie genomfördes för ta reda på hur skolsköterskor arbetar hälsofrämjande med skolungdomars psykiska hälsa. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskor beskriver och upplever sitt hälsofrämjande arbete med psykisk hälsa hos skolungdomar. Pilotstudien genomfördes med en kvalitativ ansats.

Förvärvsarbetande kvinnors obetalda arbete och huvudansvar för hem och barn resulterar generellt i en högre total arbetsbelastning jämfört med män. I föreliggande studie användes etablerade självskattningsinstrument för att undersöka hur självskattad stress är relaterad till total arbetsbelastning och om stress och arbetsbelastning varierar i storstad respektive tätort. Totalt deltog 114 sammanboende yrkesarbetande småbarnsmammor med minst ett barn under 12 år. Resultatet indikerar ett samband mellan småbarnsmammors stressbelastning och ansvar för hem och barn oavsett bostadsort, dock är det särskilt markant i tätorter. Den totala arbetsbelastningen var hög, särskilt det obetalda arbetet, men tycktes inte vara relaterad till upplevd stress.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Time Perspective is related to mental and physical health. This study examines the relationship between Time Perspective and perceived stress where Time Perspective was expected to predict the level of perceived stress. Past-negative, Future-negative, Future-positive and present-fatalistic were expected to be positively associated with perceived stress while Past-positive and present-hedonistic were expected to be negatively associated. Measures from the self-assessment forms S-ZTPI, PSQ-recent and CES-D from 445 participants (242 women, 203 men) between 60-90 years were used to examine the hypothesis of the study. Two hierarchical multiple regression analysis confirmed that Time Perspective is associated with perceived stress and in part 2 explains it's variance, one when adjusting for demographic data (.R = .37) and the 2 other when adjusting for demographic data and depressive symptoms (.R = .13).

Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka faktorer som leder till stress hos barn samt hur vi som pedagoger kan förebygga och aktivt arbeta mot stress i skolan. Under vår praktik har vi lagt in momentet massage i undervisningen. Detta för att med hjälp av intervjuer ta reda på hurvida eleverna upplevde sig mindre stressade. Vi intervjuade åtta elever, fyra pojkar och fyra flickor om deras upplevelser av massagen. Vi genomförde även tre intervjuer med lärare på skolan för att ta del av deras syn på barn och stress.

Subjektivt välbefinnande handlar om människors upplevelser av sitt eget liv, enligt deras egen subjektiva värdering av sitt liv. Studiens primära syfte var att undersöka sambandet mellan självkänsla, stress och subjektivt välbefinnande hos svenska högskolestudenter. Könsskillnader, nedlagd studietid och åldersskillnader undersöktes även i relation till subjektivt välbefinnande. Syftet undersöktes utifrån fem hypoteser och en frågeställning. Totalt delades 139 enkäter ut till studenter vid en mellanstor högskola i mellersta Sverige.

Syftet med denna rapport är att öka kunskapen och förståelsen kring bemötande och särskilt de svårigheter som kan uppstå i samband med möten med psykiskt störda personer. Vårt arbete bygger på litteraturstudier där vi tittat dels på litteratur som behandlar psykisk störning dels på litteratur som vi bedömt vara väsentligt när det gäller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svårigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte.

Psykisk sjukdom är en av världens främsta folksjukdomar som mer än 450 miljoner människor lider av. Av den svenska befolkningen lider ca 20-40 % av psykisk sjukdom, vilket innebär att allmänsjuksköterskan kan ansvara för omvårdnaden av dessa patienter. Syftet med studien var att identifiera faktorer som påverkar allmänsjuksköterskan att förse omvårdnad till psykiskt sjuka patienter på somatiska avdelningar. Metoden var en litteraturöversikt som består av tio vetenskapliga artiklar. Efter sökning i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO kvalitetsgranskades och användes sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

Av Sveriges befolkning är det 20 till 40 procent som lider av någon form av allvarlig psykisk störning. Tidigare forskning har studerat närståendes upplevelser av att leva med en person som lider av allvarlig psykisk störning. I vissa av dessa studier framkommer även att stöd från vårdpersonal till dessa närstående är viktigt. Det har dock inte framkommit forskning som specifikt inriktar sig på vilka former av stöd som närstående är i behov av. Syftet med denna studie var att utifrån tidigare forskning sammanställa och beskriva olika former av stöd som närstående till allvarligt psykiskt störda är i behov av.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva om det fanns ett samband mellan skiftarbetande sjuksköterskor och fysisk och psykisk trötthet samt sömnsvårigheter.Metod: Examensarbetet utfördes som en deskriptiv litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades. Datainsamling gjordes via databasen CINAHL. Huvudresultat: Studierna visade att skiftarbetande sjuksköterskor kunde drabbas av fysisk och psykisk trötthet relaterat till skiftarbete. Tolv av tretton studier beskrev att skiftarbete är ett negativt arbetssätt där fysisk och psykisk trötthet och sömnsvårigheter är vanligt förekommande bland sjuksköterskor. Majoriteten av de medverkande skiftarbetande sjuksköterskorna led av sömnstörningar relaterat till arbetet.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i så fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer användes som undersöknings metod med diktafon som hjälpmedel. Åtta förskollärare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i två olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer många olika tecken på stress bland barnen och att både pedagoger och föräldrar till stor del bidrar till stressen..

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett utbrett problem i samhället, och det har visat sig att personer med psykisk ohälsa löper större risk att drabbas av somatisk ohälsa än övriga individer. Den ökade risken för samsjuklighet innebär att dessa personer med multipla behov kommer vårdas inom den somatiska vården och således något som allmänsjuksköterskor möter i sitt arbete. Sjuksköterskor inom somatisk vård behöver därför vara förberedda att vårda patienter med samtidig somatisk och psykisk ohälsa. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder till patienter med psykisk ohälsa som vårdas inom somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar, tre kvantitativa och sju kvalitativa.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva attityder till psykisk ohälsa hos psykiatripersonal, samt att undersöka skillnader i attityd inom bakgrundsfaktorerna kön, ålder och utbildningsnivå. Studien har tagit del utav forskningsprojektet Psykisk ohälsa. En deskriptiv och komparativ design med kvantitativ ansats användes. Data insamlades från 216 returnerade enkäter från vårdpersonal inom psykiatrin. Frågeformuläret Nya CAMI-S med 29 påståenden användes.

 Syftet med denna studie är att med longitidunella data, där man följer samma individer över tid, från 2000-talet ta reda på om det finns en trend i psykisk ohälsa hos högstadieelever. De rapporter som finns baseras på longitudinella data som inhämtats före 2000-talet och därför avser denna studie att delge fältet ny och aktuell kunskap då denna studie baseras på longitudinella data från 2004 och framåt. Vidare ämnar studien undersöka huruvida tonåringarnas familjesituation och nationellt ursprung påverkar en eventuell trend i den psykiska ohälsan samt om det föreligger någon skillnad mellan pojkar och flickor. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i psykisk ohälsa över tid och att flickor i större utsträckning än pojkar upplever psykisk ohälsa. Ingen av de övriga variablerna visade på någon signifikant skillnad, varken nationellt ursprung (p =.631), familjekonstellation (p =.300) eller pilotskola (p =.138).

Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem som orsakar enskilt lidande och stora samhällsekonomiska kostnader. Insatser som främjar psykisk hälsa hos barn och unga är högst relevant och skolan har en viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. Skolkuratorn blev en lagstadgad del av elevhälsan år 2010 och ska i sin roll främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer i Västmanland arbetar för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa hos ungdomar. En kvalitativ metod med en induktiv ansats valdes.