Sök:

Sökresultat:

1976 Uppsatser om Psykisk störning - Sida 65 av 132

Psykisk hÀlsa och sjÀlvbild hos gymnasieungdomar i UmeÄ kommun

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Det finns inget kvar att erövra : Upplevelse av att leva med myelom

Myleom Àr en cancersjukdom som uppkommer i benmÀrgen. I Sverige insjuknar ungefÀr 500-600 personer i myelom per Är. Syftet med litteraturstudien var att med hjÀlp av de sex dimensionerna av smÀrta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrÄn en teoretisk referensram. För att fÄ en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrÄn sex dimensioner av smÀrta.

NÀrstÄendes upplevelser nÀr en familjemedlem eller nÄgon i nÀrkretsen lever med HIV/AIDS - En litteraturstudie

I vÀrlden Àr det idag 30-35 miljoner mÀnniskor som lever med HIV/AIDS och i Sverige lever idag 6 500 mÀnniskor med HIV. Den HIV-drabbade Àr inte den enda som drabbas, dÄ Àven de nÀrstÄende drabbas av sjukdomens pÄfrestningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva nÀrstÄendes upplevelser nÀr en familjemedlem eller nÄgon i nÀrkretsen lever med HIV/AIDS. Metoden var litteraturstudie, som genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Artikelrsökningen genomfördes pÄ databaserna CINAHL och PubMed.

Tillbaka till arbetsmarknaden? : Fem individer med sjukersÀttning resonerar kring att ÄtergÄ i arbete.

The aim of this study was to examine how individuals with disability pension reason about a return to work. Action theory, as presented by Berglind, was used as theoretical approach. Qualitative interviews were conducted with five individuals who have disability pension due to mental illness. The respondents describe how they weigh benefits and disadvantages against each other. The main reason for a return to work is economical.

Akut lymfatisk leukemi hos barn : FörÀldrars upplevelser

Bakgrund: NÀr ett barn fÄr diagnosen akut lymfatisk leukemi drabbas förÀldrarna ofta av psykisk ohÀlsa. Sjukdomen och behandlingen orsakar förÀndringar i hela familjens tillvaro. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som drabbats av akut lymfatisk leukemi. Metod: En litteratursökning gjordes pÄ databaserna PubMed och Cinahl samt genom manuell sökning. Totalt ingÄr 14 artiklar i litteraturstudien.

Livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer i ett palliativt skede

Bakgrund: Schizofreni Àr en allvarlig psykisk sjukdom kÀnnetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmÄgor. Det rÄder otillrÀckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast Äsidosatta fastÀn de spelar en viktig roll i vÄrden och personers liv. En bÀttre förstÄelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bÀttre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie Àr att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser sÄsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hÀlsoprocesserna.Diskussion: LivsvÀrlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.

Domstolars resonemang kring psykologiska faktorer och kvinnors psykiska h?lsa efter upprepad v?ldsutsatthet

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

"Wrist-cutters" : En explorativ studie över socionomstudenters bild av en person med sjÀlvskadebeteende och den följande problematiken

The purpose of this study is to analyse and describe social work students? view on a person with self-injurious behaviour and the following issues. The aim and focus is on the general depiction. The theoretical perspectives have been intersectionality and its focus on social constructivism, and gender perspectives. The method was semi-structured interviews with eight social work students at Linnaeus University Kalmar.

Femoralisblockad som smÀrtlindring för patienter med enhöftfraktur

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Samordnad individuell plan (SIP). : En kvalitativ studie pÄ hur samordnad individuell plan förÀndrat samverkan mellan socialtjÀnst och psykiatri.

DÄ samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser frÄn fler organisationer Àn en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbÀttra för den enskilde klienten. Syftet med vÄr studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förÀndrat samverkan mellan kommun och landsting nÀr det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, dÀr fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som anvÀndes var case managment samt systemteori. VÄra slutsatser Àr att tillvÀgagÄngssÀttet bör förÀndras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagÀndringen kan ses, bÄda organisationerna lÀgger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig nÀr SIP anvÀnds samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsomrÄden..

?Att vÄga frÄga, det mÄste man? : - Psykoterapeuters upplevelse av transkulturellt, traumafokuserat arbete

Studiens syfte var att undersöka psykoterapeuters upplevelser av arbete med traumatiserade patienter frÄn andra kulturer. Fokus lÄg pÄ att undersöka de svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient. Högre förekomst av psykiatriska tillstÄnd bland flyktingar i kombination med postmigratoriska sÄrbarhetsfaktorer stÀller krav pÄ terapeuters kompetens. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes. Data analyserades tematiskt utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

"Man kan inte ge de det de behöver" : En studie om arbetet och synen pÄ Àldres psykiska ohÀlsa i Àldreomsorgen

The aim of this study was to understand how care staff in residential care perceive and work with elderly mental health and how these perceptions and work is related to aging. We have gathered our empirical material through eight qualitative interviews and vignettes with care staff in residential care. The study was conducted in a municipality with 10 000 to 20 000 inhabitants in southern Sweden. The material was analyzed with use of ageism as a theoretical frame of reference. The results showed that the care staff had different perceptions of mental illness in general and regarding the elderly.

Fysisk hÀlsa hos vuxna personer med schizofreni

HÀlsa anses vara en mÀnsklig rÀttighet och Àr svÄrdefinierbart dÄ det upplevs olika av olika individer. Psykisk ohÀlsa behöver inte innebÀra en psykiatrisk diagnos . Den definieras snarare utifrÄn hur man hanterar olika livssituationer som kan stötas pÄ under livets gÄng. Schizofreni Àr en livslÄng och allvarlig sjukdom som pÄverkar hur personen tÀnker, kÀnner och beter sig. De svÄra symtomen som sjukdomen innebÀr kan vara begrÀnsande för den drabbade, vilket kan fÄ konsekvenser för den fysiska hÀlsan.

FÀrdigheter och förutsÀttningar för sjuksköterskor i mötet med patienter med psykisk ohÀlsa : En litteraturstudie

Background:The definition of mental illness is characterized by a lack of management regarding mood, thoughts or behavior. It is difficult for the person to cope with everyday duties as well as relationships with other people.The study revealed that the society should take action to prevent social isolation for those with mental illness. The central concepts of care theory is love, learning and well-being, where nurses' conditions and actions create results in the patient.Aim:Describe skills and prerequisites nurses need at the meeting of patients with mental illness. A further aim was to examine the ethical considerations included studies made use of.Method:A descriptive literature studyMain result:Nurses feel they do not have skills regarding mental illness. When nurses care for patients with mental illness are often formed stigmatizations regarding these patient groups and care will suffer.

Skolsköterskans möjlighet att identifiera barnmisshandel : en litteraturgranskning

Barnmisshandel kan förekomma i alla samhÀllsklasser, trots att det enligt lag Àr förbjudet att slÄ sitt barn. Barnmisshandel brukar delas in i fysisk-, psykisk- och sexuell misshandel. För att kunna identifiera barnmisshandel mÄste skolsköterskan ha kunskap inom omrÄdet, vilket saknas idag. Syftet med studien Àr att beskriva skolsköterskors kunskap och roll i att identifiera barnmisshandel. Studien utfördes som en litteraturgranskning och belyser flera tecken som skolsköterskan bör observera vid misstÀnkt barnmisshandel.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->