Sökresultat:
1976 Uppsatser om Psykisk störning - Sida 57 av 132
Mobilt system för aktivitetsbedömning
Vid bedömning av allmÀn daglig livsföring (ADL) försöker man analysera hur en mÀnniska med fysisk och/eller psykisk funktionsnedsÀttning kan utföra olika aktiviteter i det dagliga livet, sÄsom personlig hygien, matlagning och stÀdning. Arbetsterapeuter utför den subjektiva bedömningen med hjÀlp av standardiserade checklistor. I vissa fall ger inte det en tillrÀckligt nyanserad bild av en persons förmÄga och det finns behov av bÀttre ett system som kan anvÀndas vid ADL-bedömningar av personer med olika typer av funktionsnedsÀttning.MÄlet med detta projekt har varit att ta fram ett mobilt system för aktivitetsbedömning anpassat för hemmiljö. Systemet Àr uppdelat i tvÄ delsystem. Delsystem 1 bestÄr av en mobiltelefonapplikation anpassad för Android som tillsammans med en rörelsesensor registrerar aktiviteten hos en person.
Kurs i Medveten NÀrvaro för högstadieelever i Ärskurs nio
Bland högstadiebarn i Sverige upplever en stor andel stress och rapporterar symtom pĂ„ psykisk ohĂ€lsa. Det finns dĂ€rför anledning att prova olika interventioner i skolmiljö. I studien har en kurs i medveten nĂ€rvaro genomförts i en niondeklass. Studien visar pĂ„ en signifikant ökad grad av medveten nĂ€rvaro mĂ€tt i Mindful Attention Awareness Scale (MAAS), för elever som initialt hade lĂ„ga vĂ€rden i MAAS. Ăven en signifikant minskning i oro för barn med initialt medelhöga till höga vĂ€rden i PSWQ-C noterades efter kursen.
AnvÀndning av stamceller i dagens och morgondagens vÄrd.
Depression Àr ett allvarligt sjukdomstillstÄnd, som medför lidande för sÄvÀl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. FörestÀllningar kring sjukdom grundas bÄde pÄ förestÀllningar innan sjukdomen uppstod och pÄ förestÀllningarna som utvecklats till följd av den. FörestÀllningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som pÄverkar sÄvÀl oss sjÀlva som andra. FörestÀllningarna kan bÄde hindra och hjÀlpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring förestÀllningar om den egna ohÀlsan hos personer med depressionssjukdom inom vÄrdens kontext.
Vad fÄr maskrosorna att vÀxa? : En kvalitativ studie om skyddsfaktorer för maskrosbarn
Syftet med denna kvalitativa intervjustudie Àr att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppvÀxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med förÀldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.
En studie av medarbetares uppfattningar kring att ha hÀlsoinspiratörer pÄ sina arbetsplatser
Ăver 80 procent av vĂ€rldens befolkning drabbas nĂ„gon gĂ„ng i livet av ryggsmĂ€rta. MĂ€nniskor som lever med ryggsmĂ€rta kan drabbas av sĂ€nkt livskvalitet, smĂ€rta Ă„ngest och sömnproblematik. Massage Ă€r en alternativ behandlingsmetod som pĂ„verkar kroppen pĂ„ flera sĂ€tt. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur massage pĂ„verkar patienter med ryggsmĂ€rta. Metoden var en litteraturstudie.
Faktorer av betydelse för patientens följsamhet till kompressionsbehandlilng vid venösa bensÄr
Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.
Kognitiva funktioner vid utmattningssyndrom - en tioÄrsuppföljning
1KOGNITIVA FUNKTIONER VID UTMATTNINGSSYNDROM?Utmattningssyndrom Àr ett tillstÄnd som orsakas av lÄngvarig stress i arbete eller privatliv.Föreliggande studie har syftet att studera förÀndringar i kognitiv funktion med fokus pÄ visuellt episodiskt minne, uppmÀrksamhet och responskontroll tio Är efter sjukskrivning pÄ grund av utmattningssyndrom. Kompletterande test och sjÀlvskattningsformulÀr inkluderades vid uppföljningen för att nÀrmare undersöka visuellt episodiskt minne, exekutiv funktion, psykisk hÀlsa samt subjektiva aspekter av utmattningssyndrom. Patient- och kontrollgrupp utgjordes av nio respektive tre kvinnor. Testresultat jÀmfördes mellan grupper och testtillfÀlle ett och tvÄ.Resultaten visade pÄ frÄnvaro av skillnad mellan testtillfÀlle i de mÄtt som följdes upp samt att patientgruppens problem med visuellt episodiskt minne vid uppföljningen framförallt gjorde sig gÀllande i komplexa uppgifter vilket möjligen kan förklaras av bristande exekutiv funktion.Eftersom deltagarantalet i bÄde patient- och kontrollgrupp var lÄgt Àr resultaten att betrakta som pilotdata..
Difficulties in Emotion Regulation Scale-ett instrument för att undersöka svÄrigheter med kÀnsloreglering vid Borderline personlighetsstörning
Inom omrÄdet psykologisk behandling har intresset för kÀnsloreglering och svÄrigheter med kÀnsloreglering som gemensam nÀmnare vid psykisk ohÀlsa allt mer ökat. Vid behandling enligt Dialektisk Beteendeterapi av Borderline personlighetsstörning har svÄrigheter med kÀnsloreglering varit en central del, bÄde att i behandling arbeta med för att uppnÄ ett större fungerande, och i förstÄelsen av svÄrigheter hos individer som har fÄtt diagnosen. Vid utvÀrdering av behandling har dock instrument riktade specifikt mot kÀnsloreglering och eventuella svÄrigheter saknats. Denna studie har undersökt om frÄgeformulÀret Difficulties in Emotion Regulation Scale (DERS) kan anvÀndas för detta syfte. Resultatet visar en anvÀndarvÀnlighet av formulÀret och signifikanta skillnader i svaren mellan en patientgrupp med diagnosen Borderline personlighetsstörning och en kontrollgrupp.
LĂRARNAS ARBETSMILJĂ : En kvalitativ undersökning om lĂ€rarnas psykiska, fysiska och sociala hĂ€lsa i skolan
Swedish as a second language and special education are two topics that have a lot in common. I have chosen to in my study look at something that is covered by the two subjects: Swedish as a second language education that is taking place in a group segregated from the class. I have interviewed students in preschool, grade one and grade two to learn details of their experience of the segregation. Finding out that it is mostly bad planning and trouble getting the schedule together that?s affecting the pupils in a negative way.
Patientens informationsbehov efter en akut hjÀrtinfarkt för att kunna göra nödvÀndiga livstilsförÀndringar
Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.
Att vara fritidspedagog Àr inte alltid lÀtt. En undersökning om fritidspedagogers ohÀlsa som handlar om stress och utbrÀndhet s
Stress och utbrÀndhet har blivit allt mer vanligt i vÄr vardag och en stor
bidragande faktor Àr arbetet. Flertal studier visar att arbetet Àr högt
relaterat till stress och utbrÀndhet, specifikt i lÀraryrket. Dock har yrket
fritidspedagoger glömts i dagens undersökningar vilket föreliggande studie
anser som ett problemomrÄde. Intentionen med undersökningen Àr dÀrför att fÄ en
förstÄelse för ohÀlsa, som handlar om stress och utbrÀndhet bland
fritidspedagoger. Studien grundas pÄ en kvalitativ metod, som har utgÄtt frÄn
sex semistrukturerade intervjuer.
Kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer
2800 kvinnor i Sverige insjuknar i gynekologisk cancer Ärligen. Vanliga behandlingsmetoder Àr kirurgi, strÄl- och cytostatikabehandling. Behandlingarna har visat fysisk och psykisk pÄverkan och att kvinnor med gynekologisk cancer oroar sig i större grad Àn andra patienter med andra cancerformer. Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter avslutad behandling av gynekologisk cancer. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie dÀr 12 artiklar analyserades.
En belysning av livskvalitet hos ryggmÀrgsskadade - En litteraturstudie
Bakgrund: Bakgrunden innehÄller dels fakta om ryggmÀrgsskador och deras
förekomst, dels förklaringar av begreppet livskvalitet och i viss mÄn Àven
begreppet hÀlsa. Livskvalitet visade sig vara ett mÄngdimensionellt begrepp med
mÄnga olika förklaringar och betydelser.
Syfte: Att belysa livskvalitet hos personer med förvÀrvad ryggmÀrgsskada.
Metod: Studien grundas pÄ tre sjÀlvbiografiska böcker och Àr en kvalitativ
litteraturstudie. I studien kombineras Graneheim och Lundmans (2004)
innehÄllsanalys med WHO:s mÀtinstrument för livskvalitet ? WHO Quality of Life
(WHOQOL).
Resultat: I resultatet anvÀndes WHOQOL:s omrÄden för att bilda de sex
kategorierna: Psykisk hÀlsa, Sociala relationer, Miljö, Grad av
sjÀlvstÀndighet, Kroppslig hÀlsa och Religion. Under dessa kategorier framkom
olika subkategorier.
Arbetsformens betydelse för dressyrhÀstens psykiska och fysiska vÀlbefinnande
Inom hĂ€stvĂ€rlden har det lĂ€nge pĂ„gĂ„tt debatt angĂ„ende ridhĂ€stars vĂ€lbefinnande i samband med trĂ€ning. Speciellt dressyren har fĂ„tt utstĂ„ mycket kritik dĂ„ kritikerna menar att hĂ€starna tvingas genomföra rörelser i en onaturlig form. En av formerna som ofta debatteras Ă€r rollkĂŒr. DĂ€r Ă€r hĂ€stens nacke hyperflekterad och den gĂ„r med nosen mot bringan, vilket mĂ„nga menar Ă€r stressande för hĂ€sten. Ăven dagens tĂ€vlingsform fĂ„r ibland utstĂ„ kritik, dĂ„ man pĂ„ tĂ€vlingsplatser kan se hĂ€star som uppvisar konfliktbeteenden.
Minskar en ACT-baserad insats stressrelaterad psykisk ohÀlsa hos primÀrvÄrdspatienter?
Denna studie undersökte en ACT-baserad stresshanteringskurs för patienter med blandad stressrelaterad problematik inom primÀrvÄrden (N=26). Stress, Ängest, depression och livskvalitet mÀttes genom sjÀlvskattning före och efter interventionen som genomfördes i tvÄ omgÄngar. För att fÄ svar pÄ frÄgor om deltagarnas upplevelser av kursen genomfördes intervjuer med ett slumpmÀssigt urval av deltagarna (N=7). Analys av sjÀlvskattad stress, Ängest, depression och livskvalitet visade en signifikant förbÀttring för samtliga variabler. Effektstyrkan var hög för stress och lÄg till mÄttlig för övriga variabler.