BakgrundWorld Health Organization anser att övervikt och obesitas (fetma) globalt sett är ett av mänsklighetens största hälsoproblem. Vid en mätning som presenterades av Statens beredning för medicinsk utvärdering år 2002 klassades cirka en halv miljon av den svenska vuxna befolkningen som obesa och nära 2,5 miljoner som överviktiga. Orsakerna till obesitas kan vara genetisk predisposition, livsstil och miljö, psykologiska faktorer eller läkemedel.Det finns en rad följdsjukdomar till övervikt och obesitas som till exempel typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Även risken för att drabbas av cancer ökar, liksom artros och infertilitet. Utöver de fysiska besvären kan obesa personer även uppleva psykiska besvär som till exempel depression och ångest.Behandlingen av obesitas omfattar bland annat kostförändringar, fysisk aktivitet, farmaka och kirurgi och när det gäller kirurgi är gastric bypass ett vanligt förekommande ingrepp.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors, från olika kulturer, erfarenheter och behov av vårdens sociala stöd efter att ha överlevt sin bröstcancer. Syftet var också att kvalitetsgranska den metodologiska aspekten urvalsmetod i de utvalda och granskade artiklarna.Metod: En litteraturstudie med beskrivande design.Resultat: Resultatet av denna litteraturstudie visar att inom informationsstöd hade kvinnorna erfarenheter av informationsbrist gällande fysisk och psykisk hälsa samt informationsbrist från läkare angående biverkningar, riktlinjer samt lymfödem. Det visade sig att kvinnorna hade behov av bättre och mer djupgående information, separata informationssamtal med vårdpersonal och rätt anpassad information vid rätt tidpunkt. Inom emotionellt stöd och värderingsstöd visar resultatet att kvinnorna hade erfarenheter av språkbarriärer och otillfredsställande läkarrelation med bristande helhetssyn. Kvinnorna hade behov av en tilldelad kontaktperson och rehabiliteringsteam, tillgänglighet till vården, extra stöd i både fysisk och psykisk egenvård samt individuella vårdinsatser.

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a woman´s perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with.

Syfte: Att utifrån litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvär hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och använts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt på depression hos ungdomar.

ABSTRACT - SAMMANFATTNINGStudiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd ? välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor.

Bakgrund: Kunskapen om sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård ur ett historiskt perspektiv, är begränsad. Beskrivningen av den psykiatriska omvårdnaden är sparsam, det är därför viktigt att belysa sjuksköterskans omvårdnadsroll i den psykiatrihistoriska utvecklingen i Sverige.Syfte: Att ur ett historiskt perspektiv beskriva psykiatrisk omvårdnad och sjuksköterskans roll i psykiatrisk vård.Design: Deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansatsMetod: Litteratur i form av akademiska avhandlingar, antologier och läroböcker som identifierats via universitetsbiblioteks katalogen Disa. Insamlad data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: På medeltiden ansågs sjukdomen som en förtrollning. Fram till 1800- talet var det prästen som behandlade de psykiskt sjuka. På 1800- talet kom de första centralhospitalen och det var diakonnisor som tog hand om patienterna.1900- talet första hälft arbetade sjuksköterskorna i en ledande befattningar.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Sedan 1997 har antalet långtidssjukskrivna pga psykisk ohälsa ökat och det är framför allt de stressrelaterade psykiska diagnoserna som ökat. Vid stressrelaterade tillstånd bör, som första åtgärd, utlösande stressfaktorer identifieras och ett åtgärdsprogram initieras. För detta är en tidig diagnos med identifikation av tidiga symtom önskvärd.Syftet med detta projekt är att fördjupa kunskapen om den tidigaste symtomfasen, de tidiga symtomens kronologi och utlösande förhållanden/händelser. Dessutom studeras tidsperspektivet mellan symtomdebut och vårdkontakt, dels till den första vårdkontakten och dels till den vårdkontakt där diagnosen utmattningssyndrom fastställs. Avslutningsvis görs en metodjämförelse.Den undersökta gruppen består av 10 patienter som söker Apladalens Företagshälsovård under 2004/2005 och som uppfyller kriterierna för utmattningssyndrom.

Lindquist, P & Samanci, S. Att vara föräldrar till en person med epilepsi - en systematisk litteraturstudie om föräldrars upplevelser av sjukdomen epilepsi. Examensarbete i omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2011. Epilepsi kan leda till olika typer av anfall. De är skrämmande för patienten men även för anhöriga då patienten kan tillfoga skada samt att det finns en ovisshet om patientens överlevnad och graden av konsekvenser från attacken.

Denna uppsats bygger på en undersökning av bank- och handelsverksamhet i Kalmar stad.Undersökningen har utgått från följande frågeställningar:- Hur upplever den anställde sin arbetsmiljö?- Hur upplever den anställde att hans eller hennes hälsa påverkas av arbetsmiljön?- Skiljer det sig åt mellan de undersökta verksamheterna vad gäller satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö och i så fall hur?Syftet med denna uppsats är att ur en anställds synvinkel undersöka hur denne upplever sin arbetsmiljö samt hur individen uppfattar att hälsan påverkas av arbetsmiljön. Vi vill även undersöka om satsningen på personalens hälsa och arbetsmiljö skiljer sig åt mellan de undersökta verksamheterna och i så fall hur.Denna undersökning tillämpar en kvalitativ metod med motivering av att forskarna ämnar göra tolkande analyser. Vidare tillämpas en induktiv ansats, då undersökningen har realiteten som ursprung och har gått från empiri till teori.Slutsatsen av denna undersökning är att intervjupersonerna upplever sig ha en god psykisk respektive fysisk arbetsmiljö. I den psykiska arbetsmiljön upplevs den viktigaste faktorn vara gemenskapen och arbetskamraterna.

SammanfattningInledning: Effektiviseringen av hälso och sjukvården har under de senaste decennierna resulterat i en drastisk minskning av antalet vårdplatser. En effekt av reduceringen är att patienter placeras på avdelningar som inte är specialiserade mot patientens specifika sjukdomstillstånd. Det innebär att patienten vårdas på enheter där det saknas specialistkunskap.Syfte: Undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att patienter vårdas på en avdelning som inte är specialiserad på patientens specifika psykiatriska sjukdomstillstånd. Metod: Två sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk specilaistvård deltog i den kvalitativa intervjustudien. Studien är en pilotstudie där innehållsanalys använts som analysmodell.Resultat: Följande tema framkom i resultatet: Kunskap, trygghet och uthållighet är knuten till hopp.

Den nuvarande svenska regleringen beträffande det straffrättsliga ansvaret för psykiskt störda lagöverträdare är i ett internationellt perspektiv unik. I svensk gällande rätt är psykiskt störda människor ansvariga för sina handlingar i den meningen att de inte frikänns utan kan dömas till påföljder. Det är 30:6 BrB som reglerar den straffrättsliga särbehandlingen, som har flyttats från ansvarsledet till påföljdsledet, genom ett fängelseförbud för allvarligt psykiskt störda gärningsmän. I vissa, inte alldeles ovanliga, fall kan gärningsmannen ha begått brottet under en kortvarig men allvarlig psykisk störning, här kallad ?kortvarig psykos?.

 Title: School nurse work with mental health problems among studentsBackground: A good mental health and psychosocial wellbeing is considered to be an important aspect of how students can cope with everyday challenges. In order to experience psychosocial wellbeing well working interpersonal relations and a belief in the future is important. School is an important aspect of the student?s early years in life and therefore it is vital that school health services become important part of the childhood. The school nurse is an important part of student health and he or she is responsible for vaccinations and health check-ups.

Schizofreni har alltid varit ett omdebatterat ämne utifrån ett samhällsperspektiv och synen på både psykiatrin och psykisk ohälsa har en tendens att skapa både rädsla och fascination. Våra frågeställningar i uppsatsen har utgått ifrån temana: symptom, prognos och behandling. Utifrån dessa teman har vi gjort en jämförelse mellan vetenskaplig litteratur och skönlitteratur, dels för att se ifall den vetenskapliga litteraturen är samstämmig med varandra. Dels har vi även sammanställt den subjektiva upplevelsen av sjukdomen som våra utvalda författare har beskrivit om i sina självbiografiska böcker. De centrala delarna i vår frågeställning har visat på att den subjektiva upplevelsen av symptomen inte är helt samstämmig med den vetenskapliga litteraturen. Forskningen är oenig kring prognosen huruvida den är god, om sjukdomen kommer smygande eller på grund av yttre press. Det har även framkommit att forskningen beskriver sjukdomsdebuten som att omvärlden upplevs som mer färgrik.

Syftet med denna D-uppsats är att undersöka hur den nya betoningen på arbetslinjen påverkat rehabiliteringsarbetet för långtidssjukskrivna med psykisk ohälsa samt arbetets målsättning att öka de sjukskrivnas ?anställbarhet?. Utöver detta ämnar vi även se hur gränsdragningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gällande individernas anställbarhet formas i praktiken. Vi har valt att genomföra en fallstudie med hjälp av kvalitativa djupintervjuer från det relevanta projektet och problematiserat dessa empiriska resultat med teoretiska perspektiv passande för vårt problemområde.Studien bygger på dominerande teorier inom området anställbarhet och domänkonflikter men har även inslag av teorier ifrån områden såsom strukturfunktionalism. Arbetslinjens betoning i socialförsäkringspolitiken antyder en förändrad mentalitet rörande hanteringen av långtidssjukskrivna, framför allt med psykisk ohälsa.