The purpose of this essay is to examine how social welfare secretaries from the social service and welfare officers from adult psychiatry experience the cooperation between themselves in relation to mentally ill mothers and their children.Moreover, the study aims to shed light on social welfare secretaries and welfare officers views on potential gender related differences in the work with mentally ill mothers and fathers.Five qualitative interviews were performed in two separate municipals in the Stockholm area. Three of the respondents were social welfare secretaries in the social services and two were welfare officers in the adult psychiatry. Our theoretical starting point has been role theory and a model of different dimensions of cooperation.Our result showed that there were shortcomings in the cooperation between the two principals. How well the cooperation worked differed between the two municipals. In one of the examined municipals the cooperation could only be found on an individual client or individual patient case level, whilst in the other municipal the cooperation existed on a more general level in the form of project meetings.

När en person insjuknar i en kroniskt psykisk sjukdom påverkas ofta relationerna till de närstående med betydande störningar i familjelivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av nära relation med kroniskt psykiskt sjuk person. Åtta artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fem kategorier: Att inte förstå och att sörja: att leva med känslor av skam, skuld och oro: att ansvar kräver tid och ekonomiska resurser, men ger inga rättigheter: att leva i nya relationer och att få andrum, ökad förståelse och försoning. Närstående tycktes hamna i ett kristillstånd och upplevde att de saknade rättigheter när det gällde professionell vård av personer med kronisk sjukdom, trots att de fortsatte som vårdgivare utanför sjukhusvården. Resultatet diskuteras med ledning av Cullbergs (2006) kristeori, Erikssons (2003) och Orems (1995) omvårdnadsteorier.

Katastrofer/livsavgörande händelser är något som många människor världen över drabbats av. Det är inte bara den enskilda människan som berörs utan alla påverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebära både fysisk smärta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor måste känna till eftereffekter från ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa människor på bästa sätt. Studiens teoretiska referensram utgick från omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som något unikt för den enskilda människan.

Psykisk ohälsa är ett stort problem för individen bland annat eftersom det kan leda till sjukfrånvaro. Den psykiska ohälsan har även negativa konsekvenser på företagsnivå och samhällsnivå, på grund av de höga kostnaderna och den minskade produktionen på arbetsplatsen (Baumann, Muijen & Gaebel, 2010). Preventiva åtgärder mot psykisk ohälsa är en framgångsrik metod (WHO, 2004) och en förebyggande åtgärd som är av betydelse för psykisk hälsa är fysisk aktivitet (Hellenius & Kallings, 2010). Det finns flera studier som visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande(Stephens,1988; Camacho, Roberts, Lazarus, Kaplan & Cohen, 1991). Dessa studier är dock baserade på internationellt material.

SAMMANFATTNING Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) har stor betydelse för studenternas lärande och kräver samordning mellan universitet och vårdenheter. Förklaringsgrunder och problematisering av praktiskt lärande är inte lika vanligt förekommande som att studera teoretisk förståelse . Det finns behov av pedagogisk utveckling av VFU. Syfte: Syftet med denna studie var att studera sjuksköterskestudenters uppfattning om måluppfyllelse gällande hälsofrämjande arbete, vid VFU i primärvården. Metod: En deskriptiv, kvalitativ design användes med fenomenografisk ansats.

För att kunna straffas för en kriminaliserad gärning krävs det att vederbörande kan hållas an-svarig för den begångna handlingen. Psykiskt stördas förmåga att uppfatta vad som är rätt och fel är dock begränsade. Deras bristande uppfattningsförmåga gör att de har svårt att inse kon-sekvenserna av sitt handlande. Följaktligen har denna grupp särbehandlats i lagstiftningen avseende bestämmandet av ansvar och påföljd. Rapporten syftar till att beskriva dessa be-stämmelser samt studera eventuella lagförändringars inverkan.

SammanfattningBipolär sjukdom är en kronisk och allvarlig psykisk sjukdom som förekommer även i samband med andra medicinska- och psykiatriska sjukdomstillstånd. Personer med sjukdomen har flera återkommande sjukdomsepisoder under sin livstid och medför även sänkt välbefinnande, livskvalitet, funktionsnedsättning och hög risk för självmord. Bipolär sjukdom kostar samhälle stora summor pengar varje år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som hade betydelse för att personer med bipolär sjukdom ska undvika att återinsjukna. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie där författaren granskade arton vetenskapliga studier.

Att vårda en närstående person med demens innebär en stor börda för anhörigvårdaren vilket kan resultera i psykisk ohälsa. Stöd är en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvårdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vård av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vårdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Kvinnomisshandel definieras som fysisk, psykisk och sexuell misshandel. Misshandeln leder till psykisk och fysisk ohälsa hos de utsatta kvinnorna. Detta visar sig som symtom, exempelvis minnesförlust, huvudvärk och vaginala blödningar. Symtomen gör att de utsatta kvinnorna ofta söker sig till sjukvården. Som sjuksköterska måste man vara observant om en kvinna återkommer regelbundet med dessa diffusa symtom.

Uppsatsarbetet har syftat till att undersöka omfattningen av den psykiska ohälsan hos unga vuxna inom ålderspannet 17-20 år i en mindre kommun, samt att göra en jämförelse mot en storstadskommun. Efter jämförelsen mellan stad och land kom fokus att ligga på den mindre kommunen där vi sökte efter likheter och skillnader av respondenterna inom de olika gymnasieprogram som var representerade. Därefter kopplade vi samman den upplevda psykiska ohälsan med känslan av sammanhang samt framtidstro för att se om det fanns några samband mellan dessa faktorer. Metoden som har använts i studien är kvantitativ och har genomförts med enkäter i en mindre kommun i södra Sverige. Resultatet som studien uppvisar är att den psykiska ohälsan finns likväl i en mindre kommun som i en storstad.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Bakgrund: Den mellanmänskliga relationen, baserad på kommunikation och samtal, utgör kärnan i psykiatriskt vårdande. Denna studie utgår från det vårdande samtalets teori där vårdandets grundmotiv är caritas, en naturlig strävan efter att lindra lidande och bevara patientens värdighet i en vårdande relation. Varje sjuksköterska inom psykiatrisk vård kan förväntas möta personer med samsjuklighet i psykisk ohälsa och missbruk eller beroende. Ökad kunskap om dessa personers upplevelser av vårdande samtal förväntas dels öka förståelsen för deras lidande, dels utveckla sjuksköterskans förmåga att i samtalet kombinera etisk hållning, lyhördhet och praktiskt agerande, vilket kan bidra till att fler personer med denna typ av samsjuklighet kan erbjudas samtal som upplevs som vårdande och därmed lindrar lidande. Syfte: Syftet med denna intervjustudie är att belysa upplevelser av vårdande samtal hos personer med samtidig psykisk ohälsa och missbruk eller beroende.

Bakgrund: Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lätt missas när det är föräldern som anses sjuk och i behov av vård. Dessa barn får inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmågor och potential förändras under uppväxten och blir påverkade av den situation de lever i. Att leva som närstående till en psykiskt sjuk förälder är förknippat med oro, rädsla, skam och ansvar men även med förhoppning om förbättring och normalitet.

Syfte: Att med hjälp av tidigare forskning belysa och lyfta fram faktorer som leder till att psykiskt sjuka får en sämre somatisk vård samt att beskriva de ingående artiklarnas kvalitet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad på 15 vetenskapliga artiklar från 10 länder, publicerade mellan år 2003 - 2009. Huvudresultat: Det framkom att flera faktorer bidrar till att psykiskt sjuka har en sämre överlevnad i somatiska sjukdomar. Det var svårt att upptäcka dessa patienter i primärvården och sjuksköterskor hade inte tillräcklig erfarenhet eller kunskap om att ta hand om dessa patienter. Patienter med psykisk sjukdom fick inte samma vård som de som inte lider av psykisk sjukdom; exempelvis skiljde sig medicinering mot riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni mellan de olika grupperna.

Ett ökande problem i dagens samhälle är det minskade antalet slutenvårdsplatser för patienter som behöver psykiatrisk vård. Detta medför att fler och fler psykiskt sjuka patienter vårdas inom somatisk vård, vilket i sin tur leder till att många sjuksköterskor och sjuksköterskestuderande kommer att möta patienter som lider av någon form av psykisk sjukdom. Okunskap om hur dessa patienter skall vårdas kan försämra vårdrelationen. Att förstå vilka faktorer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som påverkar vården av psykiskt sjuka är viktigt för att minska både lidandet av själva sjukdomen och vårdlidandet för dessa patienter.Syftet är att beskriva en sammanfattning av den forskning som finns om attityderna till psykiskt sjuka människor hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter som arbetar inom somatisk vård. De åtta inkluderade studierna har en kvantitativ ansats och de hittades efter sökning i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Psychinfo.Resultatet visar att erfarenhet av att vårda psykiskt sjuka patienter medför att attityderna hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter mot dessa människor förbättras och att äldre vårdare med mer livserfarenhet känner större säkerhet i vårdandet av dessa patienter.