Sökresultat:
1976 Uppsatser om Psykisk störning - Sida 39 av 132
OmhÀndertagande av patienter med arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa
Sedan slutet av 1990-talet har antalet lÄngtidssjukskrivningar pÄ grund av psykisk ohÀlsa ökat kraftigt, och ökningen antas i hög grad bero pÄ arbetsrelaterad psykisk ohÀlsa. Huvudsyftet med undersökningen Àr att utveckla omhÀndertagandet inom företagshÀlsovÄrden. Följande frÄgor belyses: Hur ser patientgruppen ut? Hur har dessa patienter hittills hanterats? Hur kan omhÀndertagandet utvecklas?Undersökningsgruppen omfattar alla patienter (32 individer) som sökte för psykisk ohÀlsa kopplad till arbetsrelaterad stress hos författaren under 1 Är. Genom retrospektiv genomgÄng av journalanteckningar har undersökningsgruppen beskrivits med avseende pÄ sociodemografiska data, riskfaktorer i arbetsmiljön för utveckling av psykisk ohÀlsa, förekomst av livshÀndelser och tidigare psykisk hÀlsa.
Hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i primÀrvÄrden
Bakgrund: I Sverige drabbas ungefÀr 5000 patienter Ärligen av plötsligt hjÀrtstopp pÄ vÄra sjukhus: HjÀrtstopp behandlas med hjÀrt-lungrÀddning (HLR). Sjuksköterskan Àr oftaden som upptÀcker patienter med hjÀrtstopp, och den som utbildar i HLR. Syfte: Syftet var att beskriva nya alternativ till den traditionella metoden för HLR-utbildning. Metod: Examensarbetet Àr gjord som en litteraturöversikt och inkluderar elva vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar gjordes i databaserna Pubmed, Cinahl och SveMed.
Energieffektivisering i en bostadsrÀttsförening - En utredning av HSB Honungskivlingen, BorÄs
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
Under ytan : En studie i skolans arbete för psykisk hÀlsa
Syftet med arbetet Ă€r att undersöka hur skolan hjĂ€lper de elever som lider av psykisk ohĂ€lsa genom att granska kris- och handlingsplaner. Undersökningen syftar ocksĂ„ till att se hur skolors arbete pĂ„ detta omrĂ„de pĂ„verkas av lagar och styrdokument som hör skolan till. Till grund för resultatet ligger granskade kris- och handlingsplaner, studier av relevant litteratur, samt tre kvalitativt genomförda intervjuer. Intervjuerna handlade om lĂ€rarens syn pĂ„ kris- och handlingsplaner. Ăven lĂ€rarens syn pĂ„ elevers hĂ€lsa avhandlades under intervjun. FrĂ„gorna hade lĂ„g standardisering dĂ„ varje enskild intervju utgick frĂ„n de enskilda skolornas kris- och handlingsplaner.  Det resultat som uppsatsen kommer fram till Ă€r att Lpo94 och skollagen har stor inverkan pĂ„ det utbud av kris- och handlingsplaner skolor har och hur dessa Ă€r utformade.
MÀnniskors upplevelser efter att de varit med om en katastrof/livsavgörande hÀndelse
Katastrofer/livsavgörande hÀndelser Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor vÀrlden över drabbats av. Det Àr inte bara den enskilda mÀnniskan som berörs utan alla pÄverkas. Att vara drabbad av en katastrof kan innebÀra bÄde fysisk smÀrta och psykiskt lidande. Sjuksköterskor mÄste kÀnna till eftereffekter frÄn ett trauma och veta hur de skall bemöta dessa mÀnniskor pÄ bÀsta sÀtt. Studiens teoretiska referensram utgick frÄn omvÄrdnadsteoretikern Katie Eriksson som skildrar lidandet som nÄgot unikt för den enskilda mÀnniskan.
Förebyggande arbete i förskolan : LÀs- och skrivsvÄrigheter ur ett pedagogiskt perspektiv - att detektera, analysera och utrÀtta.
Att skriva sig till la?sning, ASL, a?r en metod som mer och mer anva?nds i svenska skolor. Denna metod byter ut pennan mot datorn i den tidiga la?s- och skrivinla?rningen. Eleverna la?r sig la?sa genom sitt eget skrivande.
Arbetsmiljöns inverkan pÄ gymnasieelevers mÄende ? jÀmförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram
Allt fler riksomfattande rapporter gör gÀllande att svenska skolelevers hÀlsa har försÀmrats de senaste Ären bÄde avseende psykiskt och fysiskt mÄende. Enligt en del forskare beror detta pÄ en allt mer inaktiv livsstil med utökad tid för stillasittande arbete samt neddragen tid för skolgymnastik. Syftet med denna epidemiologiska tvÀrsnittsstudie var att fÄ kunskap om gymnasieelevers mÄende pÄ praktiska och teoretiska program och för att definiera en eventuell skillnad i arbetsmiljö samt sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan de olika programmen. Sammanlagt 87 elever frÄn 4 olika klasser undersöktes med svarsfrekvensen 69% (60 elever). Totalt gick 40 elever pÄ praktiskt program (bygg- och fordonstekniskt program) och 47 elever gick pÄ teoretiskt program (samhÀlls- och naturvetenskapligt program).
?Barnet i fokus? BVC sköterskans upplevelse av sitt arbete vid misstanke om och handlÀggning av barnmisshandel
Syftet med studien var att via distriktssköterskors berÀttelser undersöka hur BVC sköterskan upptÀcker fysisk och psykisk misshandel av barn och vilka ÄtgÀrder som vidtas i arbetet med barn dÀr misshandel misstÀnktes samt hur de upplevde detta arbete. Metoden var en beskrivande design med kvalitativ ansats dÀr Ätta BVC sköterskor frÄn olika hÀlsocentraler i Mellansverige blev intervjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att BVC sköterskan anvÀnde sig bl.a. utav parametrar, observationer iakttagelser samt sin magkÀnsla för att upptÀcka barnmisshandel.
VIP-paneler och högeffektiva isoleringsmaterial - Analys och mÀtningar av Vakuumisoleringspaneler
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
Inget utan min hÀlsa ? Stress, kris och vÀgen till ÄterhÀmtning under studietiden
Studiens övergripande syfte var att utifrĂ„n ett Ă„terhĂ€mtningsperspektiv undersöka vad studenterna ansĂ„g bidrog till att de hamnade i psykiska kriser och hur de upplevde förutsĂ€ttningarna för ökat vĂ€lbefinnande och Ă„tergĂ„ng till studierna dĂ€refter.Syftet ringades in genom följande frĂ„gestĂ€llningar:? Varför minskade studenternas psykiska vĂ€lbefinnande?? Vilka upplevelser och erfarenheter hade studenterna av att bli sjuka under studietiden?? Vad frĂ€mjade respektive hindrade studenternas Ă„terhĂ€mtning?Det empiriska materialet inhĂ€mtades genom kvalitativ metod och fem enskilda intervjuer genomfördes med studenter som nyligen Ă„terupptagit sina studier efter sjukskrivning för psykisk ohĂ€lsa. Uppsatsen utgick frĂ„n fenomenologin och en induktiv ansats. Materialet analyserades genom tematisering och utifrĂ„n tidigare forskning samt de teoretiska perspektiven; Symbolisk interaktionism, Stigma, Kris och Ă
terhÀmtning. Studenterna hade utvecklat en sensibilitet inför livets utmaningar som fick dem att stÀlla orimliga krav pÄ sig sjÀlva och nÀr de kom att möta olika kriser klarade de inte av att hantera dessa.
Vad hÀnder med barnet nÀr pappa slÄr mamma?
Barn som bevittna vÄld i nÀra relationer brukar likstÀllas med att utsÀttas för psykisk misshandel. Att utsÀttas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mÀngd skadeverkningar, detta pÄ sÄvÀl kort som lÄng sikt. Studiens syfte Àr att synliggöra barnens situation nÀr de bevittnar vÄld i nÀra relationer, vad sÀger aktuell forskning om detta? Den anvÀnda metoden i denna studie Àr en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehÄllsanalys. Studien Àr baserade pÄ internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgÄngspunkt som anvÀnts var anknytningsteori och copingteori.
Lotsmodellens karta och terrÀng - En utvÀrdering av en samarbetsmodell för kommunala och regionala aktörer kring barn med psykisk ohÀlsa
Uppsatsen Àr en kvalitativ utvÀrdering av Lotsmodellen. Lotsmodellen Àr en
samarbetsmodell som anvÀnds av kommunala och regionala aktörer som behöver
samverka kring barn och unga med psykisk ohÀlsa. UtvÀrderingen syftar till att
beskriva och analysera Lotsmodellen utifrÄn bÄde dess förtjÀnster och problem.
SÀrskild stark tonvikt lÀggs vid lotsambassadörernas upplevelser av modellens
tillÀmpning. Undersökningen har genomförts utifrÄn frÄgestÀllningarna ?Hur kan
samarbete enligt Lotsmodellen karakteriseras?? samt ? Vilka svÄrigheter och
förtjÀnster innebÀr tillÀmpningen av Lotsmodellen??.
Kommunikation mellan Arbetsledare och Underentreprenörer pÄ SU-lÄghus etapp 3
Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.
Digitaliseringens p?verkan p? revisionsprocessen. En kvalitativ studie om hur mindre och st?rre revisionsf?retag p?verkas av digitalisering
Bakgrund och problembeskrivning: Revisionsprocessen har p?verkats av digitaliseringen
genom att arbetsprocesser och teknikanv?ndning f?r?ndras. Detta har medf?rt b?de f?rdelar
och utmaningar f?r revisionsf?retag i olika storlekar. Mindre f?retag kan ha problem med
resurser och inf?rande av ny teknik, medan st?rre f?retag kan utnyttja sina omfattande
resurser f?r att anpassa och f?rb?ttra sina digitala verktyg.
Syfte: Syftet med studien ?r att analysera hur digitaliseringen p?verkat revisionsprocessen
och unders?ka eventuella skillnader mellan mindre och st?rre revisionsf?retag.
LÄngvarig sjukdom förÀndrar den levda kroppens tanke : Hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos mÀnniskor som behandlas med dialys
Psykisk ohÀlsa ökar i samhÀllet, 20 % av Sveriges befolkning riskerar att nÄgon gÄng i livet drabbas av depression. 600 personer varje Är drabbas av kronisk njursvikt vilket innebÀr att dialysbehandling kan bli aktuellt. Att leva med en livslÄng sjukdom, som det innebÀr nÀr man behandlas med dialys, och samtidigt drabbas av psykisk ohÀlsa innebÀr ett stort lidande för den enskilda individen. Genom att sjuksköterskan bemöter patienterna med empati och medmÀnsklighet sÄ skapar denne goda förutsÀttningar för att relationen ska prÀglas av tillit och Àrlighet. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan identifiera och förebygga depression hos mÀnniskor som behandlas med dialys.