Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos Sveriges befolkning och räknas till en av folksjukdomarna. Personer med psykisk ohälsa kan drabbas av psykiska eller fysiska besvär och söker sig då till primärvården och kommer där att möta sjuksköterskor och annan vårdpersonal.Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals upplevelse av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Metod: En litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes.Resultat: Två huvudkategorier med fyra subkategorier framkom. Den första huvudkategorin ?Kommunikationens betydelse för bemötandet? bestod av subkategorierna Verbal kommunikation och Icke-verbal kommunikation.

Fysisk aktivitet har stora hälsovinster för alla men speciellt för de som är drabbade av psykisk ohälsa. Vilken typ av fysisk aktivitet som vederbörande utövar har ingen betydelse utan det viktiga är regelbundenheten, gärna varje dag minst 30 minuter. I uppsatsen har vi utgått från patienter med tre psykiska sjukdomar, bipolär sjukdom, depression och schizofreni. Någon gång refererar vi till samtliga ovanstående sjukdomar och benämner då dessa för psykisk ohälsa under resultat och diskussion. Sjuksköterskan har en viktig funktion att stödja dessa patienter till ett hälsosammare liv med träning, exempelvis genom motiverande samtal (MI) och fysisk aktivitet på recept, (FAR).

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa ser på och arbetar med elevernas psykiska hälsa samt om det finns några skillnader i deras arbetssätt beroende på elevernas ålder.  Jag har använt standardiserade intervjuer som metod för att samla min empiri. De personer som har intervjuats är sju stycken lärare i ämnet idrott och hälsa för grundskolans tidigare åldrar till och med gymnasiet. Resultatet har analyserats med hjälp av begreppen patogenes, salutogenes och Känsla av sammanhang (KASAM). Alla de intervjuade lärarna tycker att det är viktigt att arbeta med elevernas psykiska hälsa men deras arbetssätt och syn på begreppet skiljde sig till viss del åt. Lärarna menar att psykisk hälsa är att må bra, må bra i själen, som en av lärarna uttrycker sig. Några av lärarna nämnde KASAM-komponenterna hanterbarhet och meningsfullhet som faktorer som påverkar den psykiska hälsan.Två av lärarna har givit eleverna teoretiska uppgifter som berör psykisk hälsa och några av lärarna arbetar med samarbetsövningar för att skapa en trygg grupp och på så vis även stärka elevernas psykiska hälsa. Många lärare tycker även att det är viktigt att bekräfta eleverna genom att visa eleverna att de ser dem och berömma dem.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt vård- och omvårdnadsproblem, ändå har sjuksköterskor en negativ inställning till och känner rädsla inför personer med psykisk ohälsa. Då sjuksköterskestudenter fick utökad utbildning inom ämnet psykiatri blev synsättet statistiskt sätt mer positivt. Det saknas forskning om vilken syn studenterna själva upplever att de har på patienter med psykisk ohälsa samt om den ändras under sjuksköterskeutbildningens gång. Syfte: Studiens syfte var att utforska sjuksköterskestudenters syn på patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård och omvårdnad, före och efter sin teoretiska och verksamhetsförlagda utbildning. Metod: En empirisk, utforskande studie med kvalitativ ansats genomfördes genom att hålla 2 fokusgruppdiskussioner.

SAMMANFATTNINGBakgrundPsykisk ohälsa är en av vår tids stora folksjukdomar som drabbar inte minst de äldre då åldrandet innebär både biologiska, psykologiska och sociala förändringar i livet. Tidigare studier visar att fysisk aktivitet har en positiv inverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan. Förklaringarna till detta är många, allt från att det motverkar ålderns sjukdomar till att det hjälper människan att hantera stress. Aktivitetsteorin är en vedertagen teori som belyser detta positiva samband. Trots detta finns det både inre och yttre hinder mot att den äldre människan är fysiskt aktiv.SyfteSyftet var att beskriva fysiska aktiviteters påverkan på den psykiska hälsan hos den äldre människan.MetodStudien var en icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog.

Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Den här studiens syfte är att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa samt att ta reda på hur pedagoger för årskurs 4-6 i ämnet idrott och hälsa arbetar för att förebygga att psykisk ohälsa uppstår hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har använts för den här studien. Intervjuerna har gjorts på fyra pedagoger som alla är verksamma idrottslärare i årskurs 4-6.  Resultatet visar på att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohälsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rädsla och dålig självkänsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohälsa är faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa hos eleverna. Den problematik som lyfts från resultatet är att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsättningar.

Tid är ett abstrakt begrepp som dagligen påverkar människors liv, men vi påverkas även av ur vilket perspektiv vi ser tiden. Vilket tidsperspektiv vi har hänger samman med bland annat våra riskbeteenden och beteenden som är relaterade till vår hälsa. Syftet med denna explorativa pilotstudie var att fylla en kunskapslucka gällande en rättspsykiatrisk population angående tidsperspektiv och om bakgrundsvariabler som missbruk, kriminalitet, psykisk ohälsa och tidiga trauman har någon påverkan på vilket tidsperspektiv individen har. Det dominerande tidsperspektivet utifrån Zimbardo Time Perspective Inventory, var i denna population ett framtidsperspektiv definierat som att ha en strävan efter framtida mål och belöningar. Bakgrundsvariabeln missbruk hade ett signifikant negativt samband med tidsperspektivet Present-Fatalistic, dvs.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård.Bakgrund: Hemsjukvård är idag ett av de snabbaste växande områdena inom hälso- och sjukvård. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård möter många olika patientgrupper och har ett brett omvårdnadsansvar. Den psykiska ohälsan i Sverige har kommit att räknas som ett av de verkligt stora folkhälsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvård har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvårdspatienter med nedsatt psykisk hälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds.

Forskning som har undersökt hur djur påverkar människan har funnits i många årtionden, men det var först under 1900-talets sista decennier som området expanderade kraftigt. Många vetenskapliga discipliner har intresserat sig för ämnet och det finns en hel del forskning kring djurs inverkan på människans välbefinnande och mående. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur människor som har återhämtat sig från psykisk ohälsa konstruerar berättelser om den processen i relation till djur. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med kvinnor som haft någon form av psykisk ohälsa och som i sin återhämtningsprocess spenderat tid på en hästgård. Vi har också genomfört deltagande observationer på denna gård som vi sedan har använt i vår analys.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga har de senaste 10-20 åren ökat. Syfte: En litteraturstudie har utförts med syfte att undersöka orsaker till psykisk ohälsa, hur den yttrar sig bland barn och unga samt insatser som bör genomföras för att främja psykisk hälsa. Metod: Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Detta kan bland annat bero på socioekonomiska skillnader och stress.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..