Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

I dagens samhälle är gruppen äldre med psykisk ohälsa ett eftersatt område och detfinns begränsad mängd forskning om denna åldersgrupps psykiska ohälsa. Att varaäldre innebär inte en tillvaro utan psykiska besvär, utan äldre kan bära med sigpsykisk ohälsa sen tidigare i livet och psykisk ohälsa kan även förstärkas ochuppkomma till följd av förändringar i livssituationen. Det är därför viktigt att äldre fårtillgång till stöd och hjälp för att bemästra och hantera den psykiska ohälsan. Brist påhjälp och stöd samt ouppmärksammad psykisk ohälsa kan även för äldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 år är representerade i statistiken översuicid och i Sverige är det genomsnitt en person över 65 år som fullbordar suicid varjedag.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.

En betydande andel individer med bipolär sjukdom upplever kvarvarande, subkliniska symtom mellan egentliga sjukdomsepisoder. Sådana restsymtom är förenade med sänkt livskvalitet och förhöjd risk för återfall i sjukdomsepisoder. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida en kort, internetadministrerad behandling är genomförbar och kan ge en minskning av depressiva restsymtom, genom interventioner riktade mot sömn och emotionsreglering. För detta syfte användes en single-subject design med upprepade mätningar (n=4). Studiens resultat visar att behandlingen är genomförbar och att den, för vissa individer, kan ge en minskning av depressiva restsymtom.

Sömn är en av de viktigaste basala faktorerna för att upprätthålla en god fysisk och psykisk hälsa. En dålig sömn kvalitet kan ge psykiska och kognitiva störningar så som trötthet, bristande motivation, irrationella tankar, ångest, nervositet samt en låg smärttröskel. Fysiska störningar som kan uppstå av dålig sömn är muskelspänningar, svårläkta sår och hinder att utföra dagliga aktiviteter. Vid sjukdom, stress och miljöombyte kan påföljden bli sömnbrist, viket leder att tillfrisknandet förlängs. Syftet med studien var att beskriva upplevelser av sömn hos personer i behov av vård.

Att drabbas av och leva med hjärtsjukdom, innebär en förändrad livssituation för den insjuknade. Den hjärtsjuka människan ska lära sig att leva med en sjukdom som inkräktar på det vardagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Fjorton internationella vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju kategorier. De sju kategorierna var: att vara för trött för att orka med sina sysslor, att känna sig mindervärdig och gråta över hur livet blev, att vara en besvikelse gentemot sin familj och andra, att inte bli trodd och ibland sakna förståelse, att känna rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och dö, att inte förstå och fråga sig varför jag drabbats och att acceptera sin sjukdom och se valmöjligheterna.

Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes.

SammanfattningIdag används hästar i behandling av människor med psykisk ohälsa. Detta till följd av att flertalet studier bekräftar hästars positiva inverkan på människors psykiska hälsa.Syftet med denna studie är att undersöka hästunderstödd behandling av psykisk ohälsa, med fokus på för- och nackdelar samt resultat.Följande frågeställningar behandlas i undersökningen:Vad innebär hästunderstödd behandling?Vilka för- och nackdelar finns med behandlingen?Vilket resultat ger behandlingen och på vilket sätt kan man utläsa resultatet?Dessa frågeställningar besvarades med hjälp av empiri från fem kvalitativa intervjuer med personer, vilka arbetar med hästunderstödd behandling av människor med psykisk ohälsa.Resultatet tyder på att hästunderstödd behandling är mer än bara hästen som terapeutiskt verktyg. Denna behandling består av en helhet, där hästen är en del, men där även ridterapeuten och miljön är viktiga delar som krävs för att behandlingen ska bli framgångsrik. Det ställs även krav på patienten i form av aktivt deltagande och hög motivation.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan pojkar och flickor av de som skrevs in i behandling på någon av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö under 2012. Studien bygger på material från databasen UngDOK där uppgifter från inskrivnings- och utskrivningsformulär som mottagningarna använder sig av i sin kontakt med ungdomarna har sammanställts och analyserats. Frågeställningarna har varit om det finns skillnader och likheter vad det gäller könstillhörighet och psykisk hälsa vid påbörjad öppenvårdsbehandling. En annan frågeställning som undersöktes var om insatserna som ungdomarna blev föremål för varierade beroende på kön. Resultatet visade att flickor i regel mår psykiskt sämre än pojkar.

Bakgrund: Att anhöriga till närstående med svår sjukdom upplever ett behov av stöd visar många studier på. För att på bästa sätt kunna lämna detta stöd är det viktigt att ta reda på hur de anhöriga upplever erhållet stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med närståendes svåra sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på granskning av artiklar. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats.

Syftet med denna studie är att undersöka medlemmars och anställdas uppfattningar om den idéburna organisationen Fountain House Stockholm som aktör inom området psykisk ohälsa över tid. För att kunna uppnå syftet kommer två frågeställning att besvaras; hur medlemmar och anställda vid Fountain House Stockholm på ser organisationens arbete med psykisk ohälsa över tid samt hur medlemmar och anställda på Fountain House Stockholm ser på organisationens arbete i relation till det offentliga arbetet med psykisk ohälsa över tid. Studien har en kvalitativ forskningsdesign med en induktiv ansats och empirin består av fem stycken halvstrukturerade livsvärldsintervjuer med medlemmar/anställda på Fountain House Stockholm genomförda i maj 2013. I materialet kunde återkommande resonemang och begrepp tydliggöras som senare fick utgöra studiens teman. Dessa teman analyserades mot studiens teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning inom området.

De psykiskt sjuka tar allt större plats inom den somatiska sjukvården men forskningsfältet är nytt och kunskapsluckor existerar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med Psykisk sjukdom i den somatiska vården.En databassökning har gjorts i fyra databaser med omvårdnadsfokus: Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Sex studier inkluderades. Ur dessa har utkristalliserats tre återkommande teman: attityder som avspeglar sjuksköterskans erfarenheter, vårdmiljöns betydelse på sjuksköterskans attityder och utbildningens betydelse för sjuksköterskans attityder.En stor mängd negativa attityder existerar men även en del positiva, ofta knutet till sjuksköterskan personliga attityder.

Uppsatsen baseras på en studie på en förskoleenhet bestående av tre förskolor, vilka angripit problematiken kring sjukskrivningar genom ett projekt, i syfte att skapa en friskare arbetsplats.Det empiriska arbetet grundar sig på tretton intervjuer bland de anställda på förskolorna och dessa analyseras med hjälp av Anthony Giddens, Ulrich Becks analyser av det samtida risksamhället samt Bosse Angelöw, Christina Maslach och Michael P. Leiters teorier om arbetsplatsens påverkan på individers välmående.I uppsatsen försöker jag besvara vad som orsakar psykisk ohälsa på en arbetsplats, vad intervjupersonerna anser psykisk ohälsa är och hur projektet fungerat. Intervjupersonerna har lyft fram arbetsbelastning som en viktig faktor för att motverka psykisk ohälsa i arbetslivet. I projektets regi har två personer anställts till en pool, med effekten att vikarier finns att tillgå då ordinariepersonal är frånvarande, men även för att garantera gemensam planeringstid för avdelningarna samt reflektionstid.Projektet har varit väldigt uppskattat bland samtliga intervjupersoner. Somliga har menat att ännu mer kan göras, men samtidigt sagt att det är en god start.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.

Carl Gustav Jung växte upp i en prästfamilj och kom redan i barndomen i kontakt med den religiösa problematiken. Jung har tidiga starka Gudsupplevelser men föreställde sig inte Gud på samma sätt som fadern gjorde. För denne var Gud bibelns och dogmatikens Gud medan Carl Gustavs Gud var snarare en panteistisk naturgud, stundom konkretiserad i ren fetischdyrkan. Hans religiösa föreställningar var lika mycket förbundna med underjordiska makter, med magi och trolldom. Carl Gustav Jungs konfirmation blev en stark besvikelse och efter denna tog han mer och mer avstånd ifrån den kristna religionen.