Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt sammanställa kunskapsläget över bildterapins värde som arbetsterapeutiskt medel vid rehabilitering av vuxna med psykisk ohälsa. Litteratursökningen genomfördes i flera databaser över publicerade vetenskapliga artiklar samt genom en sekundärsökning i referenslistorna hos de artiklar som hittats via databassökningen. Vid analysen av resultatet användes en indelning av kreativa aktiviteters värde enligt Creek (2008a) som ett raster. Resultatet beskriver först kortfattat studiernas karaktär, därefter beskrivs studiernas bevisvärde och bildterapins effekter. Efter detta beskrivs det som framkommit vid analysen, bildterapins värde.

N?r ett barn drabbas av psykisk oh?lsa drabbas inte bara barnet utan hela familjesystemet, inte minst barnets v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets m?ende och v?lbefinnande. Det finns en del forskning om hur v?rdnadshavare och familjen p?verkas av att deras barn lider av psykisk oh?lsa samt hur de upplevt kontakten med h?lso- och sjukv?rden, dock hittades ingen i ett svenskt sammanhang. Syftet med denna uppsats ?r att bidra med ?kade kunskaper om p? vilket s?tt barns psykiska oh?lsa p?verkar v?rdnadshavarna och hur barnens h?lso- och sjukv?rd p?verkat familjen utifr?n v?rdnadshavarnas perspektiv.

Uppsatsen syftar till att ge en allmän beskrivning av den grupp som kommer till rättspsykiatrisk undersökning samt att utreda gruppens förändring över en period på sju år. Variabler som behandlas är kön, invandrarbakgrund, diagnos, brott och påföljd. Uppsatsen som är en kvantitativ studie, kan ses som ett inlägg i debatten kring den allvarligt psykiskt störda brottslingen.Uppsatsen är en retrospektiv registerstudie utifrån ett medicinskt kriminologisk perspektiv. Materialet består av 4466 stycken rättspsykiatriska undersökningar mellan åren 1998 och 2004 och inhämtades från Rättsmedicinalverkets centrala arkiv. I resultatet framkommer att personlighetsstörningar i allt mindre utsträckning anses utgöra en allvarlig psykisk störning.

Introduktion: Påverkan av stress på immunförsvarsresponsen kan leda till mer kraftfullt inflammatoriskt svar som leder till parodontal vävnadsnedbrytning. Enligt hypotesen kan psykologiska faktorer, såsom stress, i kombination med förändrat munhygienbeteende ha betydelse för parodontala sjukdomstillstånd (Genco et al. 1998).Syfte: Att beskriva samband mellan stress och parodontal sjukdom.Frågeställning: Vilka samband föreligger mellan stress och parodontal sjukdom?Metod: LitteraturstudieResultat: Föreliggande litteraturstudie visar att det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende och genom förhöjda nivåer av stresshormoner, såsom cortisol och dehydroepiandrosterone (DHEA) i saliv, gingivalvätska och blodserum.Konklusion: Det kan föreligga samband mellan stress och parodontal sjukdom genom förändrat munhygienbeteende samt genom förhöjda nivåer av stresshormoner i saliv, gingivalvätska och blodserum. Dock kan inga definitiva slutsatser fastställas med denna litteraturstudie..

Bakgrund: Ungefär 100 000 människor i Sverige beräknas lida av Alzheimers sjukdom. Vanliga symtom är minnesförlust och nedsatt inlärningsförmåga. Vården av de med Alzheimers sjukdom sker ofta i hemmet av en närstående. Dessa närstående får inte tillräckligt med information och deras livskvalitet blir sämre. Det är därför viktigt att vårdpersonalen kar kunskap om de upplevelser som de närstående vårdarna har för att kunna stötta dem.

Bakgrund: Att leva med bipola?r sjukdom inneba?r att drabbas av va?xlande maniska och depressiva skov. Begra?nsningar uppsta?r na?r sjukdomen pa?verkar det dagliga livet. Bipola?r sjukdom a?r kronisk och kra?ver farmakologisk och icke-farmakologisk behandling.Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.Metod: Litteraturstudien baserades pa? fem sja?lvbiografier och Lundman & Ha?llgren Graneheims (2008) kvalitativa inneha?llsanalys med ett manifest tillva?gaga?ngssa?tt anva?ndes som analysmetod.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier som beskrev upplevelsen av att leva med bipola?r sjukdom.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier.

Renskötande samer upplever hinder för att söka hjälp för psykisk ohälsa.Förtroendet för sjukvården är lägre än i den omgivande majoritetsbefolkningen, vilketgrundas i en upplevelse av bristande kulturkompetens inom vården. Forskning saknas om hurbehandlare av psykisk ohälsa upplever terapeutiskt arbete med renskötande patienter. Syftetmed studien är att belysa behandlares erfarenheter och föreställningar kring samers liv ochhälsa och hur dessa påverkar den terapeutiska alliansen, som är en viktig faktor förbehandlingsframgång. Fyra behandlare djupintervjuades. Intervjuerna undersöktes medkvalitativ innehållsanalys.

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..

Att leva med en kronisk sjukdom som astma påverkar den sjukes liv på många sätt. Både samhälleliga och personliga vinster finns med att patienten har kontroll över sin sjukdom. Därför är det viktigt att vården stöttar och ger kunskap som underlättar för patienten att leva med astma. Det krävs att patienten får en information som är individanpassad för att han/hon ska kunna omsätta kunskaperna i praktisk handling. Metoden som användes i studien var kvantitativ med en enkät som datainsamlingsmetod.

Bakgrund Den psykiska ohälsan bland barn har ökat sedan 1990-talet. En ökande grupp barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa kan utgöra ett växande folkhälsoproblem på längre sikt. Elevhälsan har ansvar för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande enligt skollagen, däri ingår även ett samarbete mellan de olika professionerna som skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och skolläkare. Skolsköterskan träffar många barn och har därför en viktig roll i skolan när det handlar om att upptäcka och arbeta med psykisk ohälsa, dock saknas tydliga riktlinjer för hur detta arbete ska gå till. Syftet med denna studie var att beskriva hur skolsköterskor arbetar med psykisk ohälsa bland barn 6-16 år.

AbstraktStudien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs..

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur cancerpatienter ser på stöd i samband med sjukdom samt vilka faktorer är det som gör att vissa människor klarar av att hantera sjukdomar medan vissa har större benägenhet att fastna i kriser och hamna i depression. För syftet valdes den kvalitativa forskningsansatsen och vidare valdes Ad-hoc metoden som intervjuanalys då målet och mitt fokus som forskare låg i att skapa mening och sammanhang i materialet. Två kvinnor har intervjuats vid ett tillfälle och till grund för det transkriberade intervjumaterialet ligger tidigare forskning om stöd vid sjukdom, upplevelser av sjukdom, KASAM, coping, kristeori och depression i samband med cancer. Resultat och analys består av utdrag från respondenternas beskrivelser och berättelser samt citat kopplat och knutet till tidigare forskning och teoretiska perspektiv. I resultatet framgår hur kvinnorna upplevde stödet under sjukdom såväl som efter, KASAM och coping samt fokus på personliga faktorer för livskvalité. .

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar.