Syfte: Syftet med min undersökning är att söka svar på vad som görs för att förebygga och behandla psykisk ohälsa inom gymnasiesärskolan i två kommuner.Frågeställningar:? Hur arbetar och organiserar olika personalgrupper arbetet för att motverka psykisk ohälsa?? Hur upplever personalen psykisk ohälsa hos elever, finns det olika förhållningssätt i konkreta situationer?Metoden är observation och intervju. Fjorton personer intervjuades. Tio i den större kommunen och fyra i den mindre. I den större kommunen intervjuades tre specialpedagoger, en skolpräst, en skolkyrkopedagog, en kurator, en skolsköterska och en skolpsykolog.

En människas identitet i relation till psykisk ohälsa, arbetsliv och den sociala omgivningen innebär en komplex social konstruktion. En konstruktion som präglas av att en människa bildar sin självuppfattning i relation till andra människor i det sociala samspelet, vilket den interaktionistiska teoritraditionen menar. I denna uppsats förhåller jag mig dels till Erwing Goffmans teori om ´Stigma´, dels till Anselm L. Strauss teori om ´Identitet´ med fokus på ´vändpunkter´ och ´statusövergångar´. Den tidigare forskningen visar på att fördomar, stigmatisering och diskriminering i samband med fenomenet psykisk ohälsa är vanligt förekommande.

Syftet med denna studie är att genom en litteraturöversikt beskriva arbetsterapeutens användande av grupp som intervention för individer med psykisk sjukdom. För att besvara syftet valde författarna att göra en litteraturstudie för att få en fördjupad kunskap samt beskriva befintlig kunskap inom det valda området. Datainsamlingen skedde genom att författarna noggrant valde ut tre lämpliga sökord; arbetsterapi, intervention och psykisk sjukdom. Utifrån sökorden skedde datainsamling via utvalda databaser, sökningen utmynnade i tio vetenskapliga artiklar. Författarna valde sedan att analysera de utvalda vetenskapliga artiklarna utifrån ett manifest kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommitténs definition av psykisk ohälsa skall symtomen pågå under en längre tid, hindra barnet från att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever så många som cirka 400 000 barn med en ensamstående förälder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstående föräldrar påverkas psykiskt av sin uppväxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

Människor med psykisk sjukdom har ofta på grund av sina funktionsnedsättningar stora svårigheter att ta kontakt med myndigheter vilket medför att de inte får sina behov tillgodosedda. I syfte att förbättra livsvillkoren och samordna insatser för dessa människor startades verksamheter med personligt ombud. Syftet med studien är att belysa olika samhällsaktörers erfarenheter av personligt ombud. De forskningsfrågor vi utgår från för att besvara syftet är hur aktörerna upplever och beskriver innebörden av det uppdrag de personliga ombuden utför samt hur de upplever att personliga ombud påverkat människor med psykiska funktionsnedsättningars möjigheter till integrering och delaktighet i samhället. Genom att intervjua flera enskilda aktörer från nätverket kring människan med psykisk funktionsnedsättning belyser studien vilken betydelse personligt ombud har för individen.

"Tvinga mig inte!" En systematisk litteraturstudie av sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåtgärder inom psykiatrisk vård Ann-Christine Erngård Erika Sigvallius Institutionen för hälsovetenskap Luleå tekniska universitet Personer med psykisk ohälsa behöver ibland vårdas mot sin vilja för att de inte kan ta ställning till sitt vårdbehov. Sjuksköterskans roll blir att stärka autonomin hos personer med psykisk ohälsa. Det kan innebära att utföra tvångsåtgärder som bältesfixering och medicinering eller att bara neka någon att lämna enheten. Syftet med arbetet var att studera sjuksköterskors upplevelser i samband med tvångsåt-gärder i psykiatrisk vård. Vi har gjort en systematisk litteraturstudie och använt kvalitativ metod med manifest innehållsanalys.

 Syftet med uppsatsen var att beskriva och fånga individers egen upplevelse av att ha mått psykiskt dåligt i tonåren samt vägen från det dåliga måendet. Detta med fokus på deras upplevelse av att lämna det dåliga måendet och att gå mot ett psykiskt välbefinnande. Empirin bestod av halvstrukturerade intervjuer. Urvalet begränsades till fyra respondenter. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som det relaterats till i uppsatsen är forskning kring återhämtning, ungdomars perspektiv på psykisk ohälsa och begreppet identitet.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar.

Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.

Kronisk smärta drabbar många personer och kostar samhället stora summor pengar varje år. Det är inte bara den kroniska smärtans inskränkningar i den drabbades rörelseapparat, utan också dess påverkan på den psykiska hälsan. Syftet med detta arbete är att utreda på vilket sätt den psykiska hälsan påverkas hos personer med kronisk smärta. Metoden som använts är litteraturbaserade studier med kvalitativa artiklar och bygger på Granskär & Höglund?Nielsen (2008). Resultatet har baserats på nio stycken artiklar och en review som visar att personer med kronisk smärta ofta har någon form av psykisk påverkan orsakad av sin smärta.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Syftet med denna uppsats var att undersöka tre skolade sångerskors egna upplevelser av sångens effekter både fysiologiskt och psykologiskt. Genom en semistrukturerad djupintervju och en enkät med VAS-metoden (visuell analog skala) och POMS-metoden (profile of mood states) söktes svar på den huvudsakliga frågan om aktiviteten sång kan motverka stress. Framförallt var jag intresserad av att ta reda på om det upplevdes ha en avslappnande och välgörande effekt och i så fall varför.Tidigare forskning har visat ett samband mellan sång och ökat välbefinnande. Det har varit tydligt att sång kan ha en positiv verkan på den som sjunger, men faktorerna till det inverkande resultatet är flera och därför kan man mest se vad totaleffekten av sång är.Uppsatens teoretiska bakgrund består av litteraturstudier som behandlar frågan vad stress är och dess effekter på kroppen, likaså vad som händer i kroppen vid sång. Jag har både valt att ta med vetenskapliga fakta och mer kontroversiella teorier som bakgrund, då jag tror att båda kan belysa frågorna i min undersökning.Resultatet visar att sången hade en positiv effekt såväl psykologiskt som fysiologiskt på intervjupersonerna.

I dagens samhälle är gruppen äldre med psykisk ohälsa ett eftersatt område och detfinns begränsad mängd forskning om denna åldersgrupps psykiska ohälsa. Att varaäldre innebär inte en tillvaro utan psykiska besvär, utan äldre kan bära med sigpsykisk ohälsa sen tidigare i livet och psykisk ohälsa kan även förstärkas ochuppkomma till följd av förändringar i livssituationen. Det är därför viktigt att äldre fårtillgång till stöd och hjälp för att bemästra och hantera den psykiska ohälsan. Brist påhjälp och stöd samt ouppmärksammad psykisk ohälsa kan även för äldre personerleda till suicid och suicidförsök. Äldre över 65 år är representerade i statistiken översuicid och i Sverige är det genomsnitt en person över 65 år som fullbordar suicid varjedag.

Psykiatrireformen 1995 bidrog till att samhällsinsatserna ökade för personer med psykisk ohälsa inom områden som boenden och sysselsättningar. Handlingsplaner och mål skapades för att hela Sveriges befolkning skulle få möjlighet att känna delaktighet och ha inflytande i samhället. Socialt stöd har påvisat ha stor betydelse i samband med återhämtning och integration i samhället. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med psykisk ohälsa uppfattar socialt stöd från eget perspektiv och vilka erfarenheter de har av det. Genom en kvalitativ metod genomfördes sex semistrukturerade intervjuer där data samlades in.

Den 26 maj 1982 påbörjas anfallet mot samhällena Darwin och Goose Green. Anfallande styrka är brittiska, 2 Paras, på plats och försvarsgrupperade är Taskforce Mercedes. Britterna vinner slutligen över en numerärt överlägsen och försvarsgrupperad argentinsk styrka. Hur kommer det sig att detta kan ske? Jag kommer, för att kunna besvara mina frågeställningar, i det här självständiga arbetet att med utgång i de grundläggande förmågorna, ledning, verkan, skydd, rörlighet, uthållighet och und/info, analysera slaget.