Specialarbete, 15 hp Svenska sprÄket, LSV410Höstterminen 2012Handledare: Kirsti Hansen.

Fetma och psykisk ohÀlsa Àr tvÄ utbredda folkhÀlsoproblem som förutom att orsaka stor samsjuklighet, Àven ger stora ekonomiska förluster för samhÀllena. Den hÀr systematiska litteraturstudien gjordes i syftet att undersöka eventuell förekomst av sambandet mellan fetma och psykisk ohÀlsa. I denna studie avses psykisk ohÀlsa som Ängest, lÄg sinnesstÀmning och depression. Pub Med och Lib Hub anvÀndes för datainsamling. Vid urval av artiklarna var en av de huvudsakliga etiska principerna att artiklarna mÄste blivit granskade.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förÀndras genom skolÄren. Vidare Àr syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras Äsikter skiljer sig Ät. För att undersöka detta utformade vi en enkÀt vilken samtliga elever pÄ en skola (Är 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkÀten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervÀgande positiva men att intresset för matematik avtar nÄgot med stigande Älder.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

I och med en ökande psykisk ohÀlsa i samhÀllet samtidigt som att anvÀndandet av sociala medier bara ökar Àr dessa Àmnen relevanta att studera. Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa och eventuella skillnader avseende mÀn och kvinnor i olika Äldrar. Studien var en kvantitativ tvÀrsnittsstudie med en enkÀtundersökning. EnkÀten delades pÄ Facebook och var tillgÀnglig för respondenterna i sju dygn. Sammanlagt ingick 108 respondenter i studien.Analysen i studien resulterade inte i nÄgot signifikant samband mellan anvÀndandet av sociala medier och psykisk hÀlsa.

Sjuksköterskor och lÀkare spelar en stor roll i vÄrden av överviktiga patienter och att denna patientgrupp fÄr samma vÄrd pÄ samma villkor som patienter som inte Àr överviktiga. Inom hÀlso- och sjukvÄrd kan det finnas negativa attityder om att patienter med ett högt BMI Àr lata och odisciplinerade. VÄrt syfte var tudelat. Det första delsyftet var att beskriva om det finns negativa attityder frÄn vÄrdpersonal gentemot överviktiga patienter. Den andra delen av syftet var att beskriva den överviktiga patientens egna upplevelser av vÄrdpersonalens attityder.

Bakgrund:PartnervÄld, i synnerhet mÀns vÄld mot kvinnor, har genererat stor uppmÀrksamhet i Sverige och pÄ senare Är har Àven kvinnors vÄld mot mÀn uppmÀrksammats. Forskningen Àr oenig betrÀffande mÀn och kvinnors utövande samt utsatthet för partnervÄld. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka huruvida könsskillnader förelÄg vid partnervÄld. Detta gjordes med fokus att undersöka förekomsten av vÄld, missbruk och psykisk ohÀlsa hos misstÀnkta mÀn och kvinnor samt förekomsten av missbruk och psykisk ohÀlsa hos mÄlsÀgande mÀn och kvinnor.Metod:SextioÄtta polisanmÀlda Àrenden av partnervÄld i VÀstra Götalands lÀn undersöktes för perioden 2008-12-01 ? 2011-12-31.

Attityder bland mÀnniskor Àr ett vanligt beteende och dess uttrycksform ter sig pÄ olika sÀtt bland annat genom fördomar mot sÄdant som Àr frÀmmande. Syftet med detta examensarbete var att undersöka svenska ungdomars attityder till invandrarungdomar pÄ tvÄ skolor i SkellefteÄ kommun och ta reda pÄ om och i sÄ fall hur lÀrare arbetar med förebyggande frÄgor som rör olika attityder mot invandrarungdomar. Vi valde att pÄ tvÄ skolor göra en relativt stor enkÀtundersökning i Ärskurs 8 och 9 med sammanlagt 165 elever, för att fÄ en bredare syn pÄ vad de svenska ungdomarna har för instÀllning till invandrarungdomarna. Förutom detta gjorde vi Àven tvÄ intervjuer med lÀrare i SkellefteÄ kommun och en tredje intervju med en lÀrare i Uppsala kommun. Studien visar att det fanns mycket blandade attityder bland de svenska högstadieungdomarna.

Inledning: Gymnasieelever som upplever ett starkt socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater rapporterar i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa. Under flera decennier har svenska skolungdomars psykiska hÀlsa försÀmrats och socialt stöd frÄn lÀrare och klasskamrater Àr viktigt för att stÀvja den nedÄtgÄende trenden. Metod: 243 gymnasielever mellan 17-20 Är (M=17.91) besvarade en enkÀt om upplevt socialt stöd, emotionella symtom, generell stress, kamratproblem, psykosomatik och vÀlmÄende i skolan. Svaren analyserades i SPSS genom Kruskal-Wallis H-test, Mann-Whitney U-test, det icke-parametriska post-hoc testet av Siegel och Castellan (1988) samt Rosenthals (1984), ekvation för effektstorlek. Resultat: De elever som upplevde ett högt socialt stöd rapporterade i högre utstrÀckning en positiv psykisk hÀlsa.Dessutom, beroende pÄ om det var socialt stöd frÄn lÀrare eller klasskamrater varierar kopplingens styrka till de fem aspekterna av psykisk hÀlsa.

Syftet med studien Àr att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som Àr av vikt i ÄterhÀmtningen frÄn psykisk ohÀlsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse FontÀnhuset uppfattas ha i ÄterhÀmtningsprocessen utifrÄn professionellas uppfattning. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gÀllande ÄterhÀmtning för individer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Hur uppfattas FontÀnhusets betydelse i relation till ÄterhÀmtning för personer som lider av psykisk ohÀlsa utifrÄn professionellas uppfattning? Metoden till denna studie Àr en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssÀtt har empowerment anvÀnts.

Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, vÀrderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har dÄ det gÀller anvÀndningen av personlig skyddsutrustning..

I denna rapport kartlÀggs attityder angÄende skolmedling pÄ en mellanstadieskola i Norrbotten och dÄ frÀmst bland elever men ocksÄ bland förÀldrar och skolpersonal. Tyngdpunkten ligger pÄ skolmedlingens funktion och betydelse för den enskilda eleven i termer av empowerment, recognition och socialt klimat..

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i vĂ€rlden av bröstcancer. Den psykiska smĂ€rtan kan förklaras som det kĂ€nslosamma spektrum av de negativa kĂ€nslorna. Varje mĂ€nniska upplever den psykiska smĂ€rtan olika. En bröstcancerdiagnos Ă€r en traumatisk upplevelse som pĂ„verkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av kĂ€nslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smĂ€rta vid bröstcancer.

I vÄrden Àr en bibehÄllen respekt för mÀnniskan en viktig del. Sjuksköterskan spelar hÀr en central roll i relationen till patienterna genom sin omvÄrdnad. Syftet var att belysa och undersöka vad ett respektfullt bemötande kan innebÀra för patienter med psykisk ohÀlsa och för sjuksköterskor samt vad sjuksköterskor bör tÀnka pÄ i omvÄrdnaden av patienter med psykisk ohÀlsa. Metod, en litteratur studie av elva kritiskt granskade artiklar som uppfyller krav för vetenskaplighet enligt Polit m fl (2001). Resultatet redovisas utifrÄn ett huvudtema ? ömsesidigt förtroende - som innefattade Ätta undertema som behandlade vad ett bemötande med respekt kunde innebÀra för patienter med psykisk ohÀlsa och sjuksköterskan ?vÀnlighet, tid, empati, delaktighet, information, sedd och hörd, förstÄdd och temat unik.