AnstÀllningsotrygghet har inom tidigare forskning framtrÀtt som en förhÄllandevis kraftfull stressor som kan orsaka sÄvÀl psykisk som fysisk ohÀlsa. Samtidigt har det framkommit att individer drabbas olika hÄrt beroende pÄ en rad faktorer. PÄ senare Är har transformativt, motsvarande utvecklande, ledarskap kopplats till vÀlmÄende och hÀlsa bland anstÀllda. Syftet med föreliggande tvÀrsnittsstudie, bestÄendes av fackligt anslutna akademiker (N=468), var att studera sambanden mellan anstÀllningsotrygghet (kvantitativ, kvalitativ) och ohÀlsovariablerna utbrÀndhet (utmattning och distansering) och psykisk ohÀlsa samt huruvida utvecklande ledarskap (UL) modererar dessa hypotetiska samband. Analyserna visar att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àr en kraftfullare prediktor av ohÀlsa jÀmfört med kvantitativ anstÀllningsotrygghet samt att UL modererar sambanden mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet och ohÀlsa.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka attityder pedagoger i Är 1?3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlÀgga vÄr studie till tvÄ olika skolor dÄ vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig Ät beroende pÄ vilken typ av skola de arbetar pÄ.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vÄr kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. NÀr vi har jÀmfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i Är 1?3 har vi inte funnit nÄgra skillnader beroende pÄ om de arbetar pÄ en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskors kunskap och attityder gentemot patienter som lever med HIV eller AIDS samt beskriva eventuella skillnader i kunskap och attityder mellan yngre och Àldre sjuksköterskor. Metod: Föreliggande empiriska studie hade en kvantitativ ansats med en beskrivande jÀmförande design. Urvalsmetoden var ett bekvÀmlighetsurval dÀr totalt 63 sjuksköterskor deltog och enkÀter skickades ut till nio avdelningar pÄ tre olika sjukhus. Resultat: Majoriteten av sjuksköterskorna hade god kunskap om HIV och AIDS, positiva attityder samt en vilja att vÄrda denna patientgrupp. En del av sjuksköterskorna uttryckte dock en rÀdsla för att smittas av HIV, ett behov av mer utbildning och negativa attityder gentemot vissa specifika grupper med sjukdomen.

Bakgrund: År 2002 drabbades 1,5 miljoner kvinnor i vĂ€rlden av bröstcancer. Den psykiska smĂ€rtan kan förklaras som det kĂ€nslosamma spektrum av de negativa kĂ€nslorna. Varje mĂ€nniska upplever den psykiska smĂ€rtan olika. En bröstcancerdiagnos Ă€r en traumatisk upplevelse som pĂ„verkar hela kvinnan och ger upphov till ett brett spektrum av kĂ€nslor. Syfte: Syftet med studien var att belysa innebörden av psykisk smĂ€rta vid bröstcancer.

Bakgrund: Antalet mĂ€nniskor som lider av fetma ökar stĂ€ndigt, och har globalt sett mer Ă€n fördubblats sedan Ă„r 1980. DĂ„ fetma ofta leder till flera följdsjukdomar innebĂ€r det att denna patientgrupp blir allt vanligare inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Detta stĂ€ller i sin tur krav pĂ„ hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonlens attityder gentemot personer med fetma. Syfte: att belysa hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonals attityder gentemot personer med fetma och den vĂ„rd som erbjuds den hĂ€r patientgruppen. Metod: En systematisk litteraturstudie som i första hand baserades pĂ„ Kristenssons (2014) metodbeskrivning. Resultat: Litteraturstudien identifierade tvĂ„ kategorier; attityder till personer med fetma samt attityder gĂ€llande vĂ„rd av personer med fetma. BĂ„de positiva och negativa attityder pĂ„visades hos hĂ€lso- och sjukvĂ„rdspersonal, bland annat beskrevs personer med fetma i negativa ordalag, med ord som lata, sjĂ€lviska och oattraktiva. Även attityder om att personen har lĂ„g motivation och viljestyrka syntes.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ledningen i ett företag försöker pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Vi har avgrÀnsat studien till att innefatta de attityder som Àr en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen pÄ vetenskap dÄ vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhÄlla den. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vÄr studie ansÄg att det i nÄgon utstrÀckning gÄr att pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Företagen anvÀnder sig av samma metoder för att pÄverka attityder och beteende. Beteenden pÄverkar attityder, att dÀrför i vissa situationer lÄta beteenden förÀndra attityder kan för företag vara en effektiv vÀg att Ästadkomma attitydförÀndring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att undersöka vilka eventuella problem som uppstÄr i och med begreppet hÄllbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie Àr den tvÀrvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Syftet med studien var att beskriva och analysera nÄgra fritidspedagogers attityder kring anvÀndning av datorer i fritidshemmet. Avsikten var Àven att studera eventuella samband eller motsÀttningar mellan fritidspedagogernas attityder till datorer och den faktiska datorverksamheten i fritidshemmen. Med utgÄngspunkt i syftet beskrivs fritidspedagogernas attityder till datoranvÀndning samt hur datoranvÀndningen ser ut i de fritidshem de arbetar inom. Studien Àr uppbyggd pÄ kvalitativ information utifrÄn intervjuer och i resultaten visade det sig att syfte, attityd och anvÀndning hör ihop nÀr det gÀller datoranvÀndning i fritidshemmen. Det framkom Àven att fritidspedagogernas attityder inte Àr avgörande för hur datoranvÀndningen genomförs i fritidshemsverksamheten.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som fÄr komma till tals i artiklarna och insÀndarna undersöks. Vidare undersöks om det finns nÄgon skillnad i hur morgon- och kvÀllspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns nÄgon skillnad mellan insÀndare och andra artiklar och hur skillnaden i sÄ fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka fÄr komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hÀlsas seminarium den tredje oktober 2003.Teorin om nyhetsvÀrdering, gestaltningsteorin och mytteorin har anvÀnts för att förstÄ och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det frÀmst Àr i insÀndare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp.

I vÄr studie har vi undersökt samhÀllslÀrares attityder och deras tankar kring Àmnet inom de teoretiska och de praktiska programmen pÄ gymnasiet. Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrares attityder till samhÀllskunskapen som ett kÀrnÀmne pÄverkar deras undervisning och likvÀrdigheten i kursen pÄ de olika programmen. Det Àr en fenomenografisk studie av lÀrares attityder. Vi har grundat vÄr analys pÄ intervjuer, transkriberingen av dessa och kategorisering av lÀrarnas attityder. Vi kan konstatera att lÀrarnas attityder gentemot programmen pÄverkar likvÀrdigheten i SamhÀllskunskap A, bland annat för att eleverna pÄ de teoretiska programmen ses som norm.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

Fetma Àr ett aktuellt folkhÀlsoproblem som ökar kraftigt. Omkring 500 000 mÀnniskor i Sverige Àr drabbade av fetma och 2,5 miljoner anses vara överviktiga. Fetma leder till ökad risk för ett flertal hÀlsoproblem t.ex. diabetes typ 2, hjÀrt-kÀrlsjukdom och cancer, som i sin tur leder till förtida död. Fetma kan ocksÄ leda till psykisk lidande.

Arbetets syfte var att undersöka hur mycket och till vad grafrÀknaren anvÀndes av lÀrare och elever i matematikundervisningen i gymnasiet. Jag tittade Àven pÄ lÀrarens attityd till grafrÀknaren och vad den hade för pÄverkan pÄ elevernas kunnande och egna attityder till grafrÀknaren. Undersökningen omfattade drygt 600 elever och ett 50-tal lÀrare..

Depression, stress och utbrÀndhet Àr idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrÀndhet ser pÄ fenomenet och hur det pÄverkar deras liv utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre mÀn frÄn olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrÀndhet handlar om lÄngvarig psykisk ohÀlsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn pÄ psykisk ohÀlsa Àn vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Att smittas och vara smittad av HIV kan innebÀra ett stort lidande för individen och det Àr viktigt för vÄrdpersonal att fÄ förstÄelse för hur de signaler de sÀnder ut pÄverkar individen. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla kunskap om vÄrdpersonals attityder till personer med HIV/AIDS. Nitton kvantitativa och kvalitativa studier analyserades enligt integrerad översiktsmetod. Det resulterade i tre omrÄden som svarade pÄ litteraturstudiens frÄgestÀllningar vilka var attityder till personer med HIV/AIDS, faktorer som kan pÄverka till person med HIV/AIDS och pÄverkan pÄ person med HIV/AIDS. Attityderna var överlag positiva, men nÄgot negativare för attityder till homosexuella och missbrukare med HIV/AIDS.