Den psykiska ohälsan ökar alltmer i samhället och en utsatt grupp är universitetsstudenter. Ett uttryck för psykisk ohälsa är utbrändhet, som består av tre dimensioner: emotionell utmattning, cynism samt bristande upplevd prestation. Positiv hälsa har av tradition inte studerats lika mycket, men har kommit att intressera allt fler forskare. Ett begrepp inom positiv hälsa är psykologiskt välbefinnande, som består av sex olika dimensioner. Föräldraskapets betydelse för den psykiska hälsan har visat sig variera, varför syftet med studien var att undersöka hur föräldraskapet påverkar det psykologiska välbefinnandet och graden av utbrändhet hos studenter.

In this paper we examine the view of mental illness is in a male dominated organization and what strategies are used to handle mental illness by the organization and the individual. We conduct semi structured qualitative interviews with persons who have in some way been in contact with mental illness within the organisation, we then encode our material from a themed analysis. We analyze the material and illustrate our problem area on the basis of Erving Goffmans theories of interaction and on R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. We also show how previous studies of how men seek help for mental illness can help to enlighten our research area.

Studiens syfte är att undersöka den psykiska ohälsan hos elever som går på högstadiet ur kuratorers perspektiv. Detta för att lyfta deras syn på problematiken och det preventiva arbete som bedrivs. Forskning visar att elevers psykiska hälsa har försämrats de senaste 20 åren och att tjejer mår sämre än killar. Med anledning av detta utgår denna studie med fokus på den sociala konstruktionen av roller och kategorier. Studiens frågeställningar är som följer:- Hur påverkar kön, klass, etnicitet och sexualitet tjejers psykiska ohälsa?- Vilken betydelse har konstruktionen av genus för hur tjejer och killar mår? - Vad har tjejer för makt att påverka sitt eget mående? (ej behandlad pga.

Stress är ett ökande problem i samhället. Av alla sjukskrivna är i dag närmare fyrtio procent hemma för någon form av psykisk ohälsa och antalet beräknas öka ytterligare. Besvären kryper längre ner i åldrarna och kan ses redan hos små barn. En redan utsatt grupp i samhället är ungdomar, vilka går igenom en stor omställning i övergången till vuxenlivet. Hur de påverkas av dagens samhällsstruktur är ännu outforskat.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

Efter verksamhetsförlagd utbildning har författarna till studien uppmärksammat att det finns en brist hos vårdpersonal att uppmärksamma barn till alkoholmissbrukande föräldrar. Tidigare studier och rapporter från bland annat Socialstyrelsen stödjer att det finns brister i att uppmärksamma dessa barn. Tidigare studier visar även på att barn som växer upp i ett hem där ett alkoholmissbruk föreligger löper ökad risk att drabbas av psykisk ohälsa. I Sverige beräknas 20 procent av alla barn leva i ett hem där det förekommer ett riskbruk av alkohol hos någon av föräldrarna. På grund av detta är studiens syfte att belysa vuxna personers upplevelser av att som barn ha växt upp i ett hem där alkoholmissbruk har förekommit.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Det har tidigare forskats på sambandet mellan tillfälliga anställningar och individers välbefinnande. Forskningen har däremot inte uppmärksammat om längden på den återstående avtalstiden har någon inverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med denna studie var att undersöka om längden på den återstående kontraktstiden kan predicera fotbollsspelares psykiska hälsa. Studien kontrollerade även om ålder, föräldraskap och planer för framtiden kunde ha någon inverkan på spelares psykiska hälsa i relation till återstående kontraktstid. Detta undersöktes genom en enkätstudie där 101 professionella fotbollsspelare från fem svenska elitlag deltog.

BAKGRUND:  Skattepolitiken kan bidra till att människors villkor förbättras eller försämras. Detta har sällan belysts i folkhälsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhållanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen.SYFTE: En jämförande analys före och efter skattereformen av lättare psykisk ohälsa med en beskrivning av skattereformens effekter på typfamiljer samt reformens effekter på samhällsnivå.METOD: Litteraturstudie och analys av tillgänglig statistik från SCB.RESULTAT: Under 90-talet ökade den lättare psykiska ohälsan bland såväl yngre som medelålders.

SammanfattningSyftet var att jämföra personlighetsdrag mellan personer med funktionella mag-tarmbesvär (FGID) och normalpopulation och även mellan kvinnor och män med FGID. The Swedish Scale of Personality (SSP) som är utvärderat på både normpopulation och patienter med god validitet användes för insamling av data. Personlighetsdragen som undersöktes var psykisk ångestbenägenhet, stresskänslighet, irritationsbenägenhet samt verbal- och fysisk aggressionsbenägenhet. Totalt deltog 80 kvinnor och 51 män med diagnosen FGID i studien. Data analyserades med one sample t-test och oberoende t-test.

The aim of the essay was to see how the respondents reasoned about different themes like, isolation, integration and barriers to integration, given that they had all been diagnosed with a psychosis diagnosis. The essay takes part of secondary data that had been gathered through interviews by researchers at the department of Research and Development Psychiatric South Stockholm during a 3 year period. To work with the interview data a qualitative interview analysis method was used. The interviews were analyzed against theories of social interaction, labeling, stigma and the theory of ?role exit?.

I dagens informationssamhälle med många intryck och aktiviteter känner sig människor stressade. Den psykiska ohälsan är stor och den svenska hälso- och sjukvården behöver förbättras för patientgruppen med psykisk ohälsa. Konstskapande aktiviteter är ännu ett relativt okänt område inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur konstskapande aktiviteter kan påverka patienters psykiska ohälsa och varför konstskapande aktiviteter kan vara betydelsefulla inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Studien utfördes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga kvalitativa studier, kvantitativa studier och kombinerade studier ingick.

Uppsatsen underso?ker ko?nsfo?rdelningen bland ideologiska personbaserade gatunamn i Uppsala och Ga?vle. Den utga?r fra?n teorier om att gatunamn vidmaktha?ller sociopolitiska maktstrukturer och har en normerande effekt pa? historieskrivningen. Fo?r att underso?ka om tidens mer ja?msta?llda samha?lle pa?verkat namngivningen indelas det totala gatunamnsbesta?ndet i tva? perioder med bryta?ret 2000 da?r den tidigare perioden ja?mfo?rs med den senare na?r ja?msta?lldhets- medvetenheten fo?rva?ntats o?kat.Uppsala som under 2000-talet debatterat fra?gan uppvisar en o?kad andel kvinnonamn pa? 30 procentenheter mot Ga?vles o?kning pa? 16 procentenheter da?r man heller inte har na?gra ja?msta?lldhetsstadgar vid namngivningen.Namnberedningarnas sammantra?desprotokoll granskas i syfte att underso?ka genusanknytande resonemang da?r fallet Fadimes plats belyser en a?ldre och uteslutande kulturva?rdande politik som format namnbesta?ndet.

Earlier research has shown that young and adult citizens in Europe participate in politics in different ways. While adult citizens participate in more traditional ways, non-traditional ways are more frequent among younger citizens. Moreover, issue-based participation increases when Europeans turn away from mainstream politics. Citizens in the European Union EU-15 between 15-24 ages are likely to be ?critical? citizens of a working democracy compared to people in older ages (Sloam, 2016).

This is a qualitative study with the aim of getting better knowledge and understanding of how people with mental illness experience having access to a public communication channel. The study builds upon qualitative interviews with four participants of a radio project called Radio Totalnormal (RTN). RTN is a community radio station where people with mental illness do radio. The study focuses on how the respondents describe the participation in the project and how it has affected their self-image. The analysis uses the concept of empowerment and four social psychological concepts: social responsivity, asocial non-responsivity, abstract sociability and concrete sociability.